Ha lärarnas inflytande i fokus

Hej Anna,
Jag blev glad att du tog tillfället i akt att understryka att målet med skolkommissionen inte bara är att klättra i Pisa-rankningen. Tre gånger under presskonferensen sa du det, så budskapet gick fram. Och eftersom OECD:s rapport har en tydlig mottagare – kommissionen som leds av dig – riktar jag mig till dig med några synpunkter på OECD:s rapport.

1. Framtidens lärarstandard

OECD menar att lärarkåren, skolorna och hela systemet är fragmenterat. Normering och uppstramning är nödvändig. Rapporten understryker behovet av en professionell lärarstandard med kapacitet att knyta sin utveckling till de senaste forskningsrönen.

Vilkas perspektiv kommer ni att anlägga – innebär en lärarkodex en standard som anges av skolforskarna, av beslutsfattarna eller utvecklas den i och av den svenska lärarkåren?

Ni har att avväga å ena sidan forskningsförankringen (förutsätter evidens) och å andra sidan att det är utvecklande att stimulera risktagande (förutsätter tillit till lärarna). Det senare lägger OECD också stor vikt vid.

Får jag önska att ni lägger flest ägg i rätt korg (för vilka är det som skall ta initiativen och riskerna, dvs utveckla)?

2. Överbyggnad av skolan (konsolidering av lärarutbildningar)

Det konstateras att 28 lärosäten är för många för att tillåta effektivt resursutnyttjande, utbildningarna som ges är för schatterade, både till innehåll och kvalitet. Det behövs ett kvalitetsinstitut som samlar ansvar för ut- och fortbildningar. Detta innebär faktiskt att nuvarande ansvariga, underkänns eftersom lärarutbildningarna inte lyckats leverera en ”output” som lever upp till professionell standard (se punkten ovan).

Men samtidigt sker ju redan tillsyn av de högre utbildningarna, examenstillstånd prövas och kan dras in. Innebär detta att lärarutbildningarna hittills inte granskats eller kvalitetssäkrats på ett professionellt sätt? Det nya kvalitetsinstitutet skulle inte bara ange normerna för läraryrket utan även utforma lärarutbildningarnas innehåll.[1] Professionen måste ha reellt inflytande över ett institut som vore en sådan lockande frukt för politiker med skolreformagendor. Turerna kring förra regeringens kontroll över UKÄ:s tillsynsmodell bör tjäna som avskräckande exempel.

Sammantaget är det positivt att du uttryckt tveksamhet kring förslaget Anna.

3. Lärarutbildningarnas problem är skolornas lösning?

Lärarutbildningarna behöver bli mer enhetliga eftersom de producerar lärare av varierande kvalitet. Marknadskrafterna skall med sitt godtycke inte få inverka menligt på lärarkårens standard. Det gäller för lärarutbildningarna att vara så bra att kåren säkras från olämpliga egenarter. Höga inträdeskrav sållar bort en del, resten får kompenseras för inom ramen för utbildningen. Så kan lärarkåren stå rustad på en och samma höga nivå.

Men frågan är om en aldrig så väl rustad lärarkår kan klara sitt uppdrag när skillnaderna mellan förutsättningarna är så stor som den är idag. Chanserna att lyckas blir ju enormt olikvärdiga när eleverna fördelas ut på konkurrerande skolor enligt samma godtyckliga marknadskrafter.

Lärarna kan göra mycket, men behöver ges likvärdiga förutsättningar.

4. En skolkommission för lärarna

OECD:s princip är att det finns en bästa lösning att tillgå, vilket förutsätter enhetlighet. Vem som äger formuleringsprivilegiet till den lösningen blir då centralt. Risken med ”top-down”- reformer à la lärarlegitimationen är dock att professionsutveckling helt enkelt verkar förutsätta ett visst mått av autonomi eftersom det är just det som skall utvecklas.

Kära skolkommission, ni har en svår balansgång framför er: jag ber er att inte bara ha lärarnas kvalitet i centrum för ert kommande arbete, utan också lärarnas inflytande.

// Karl Larsson, Waldorflärarhögskolan

[1] ”… explicit in terms of required knowledge and skills [that] have to be integrated into initial teacher and leadership programmes and into norms and processes of assessment and evaluation in the workplace.” s. 135.