Hälsoprojekt ska lyfta resultaten

På skolan i Eskilstunaområdet där Catharina Andersson jobbar sjönk resultaten precis som på många andra ställen. Hon beskriver skolans upptagningsområde som socialt utsatt och många elever kommer från hem där föräldrarna saknar arbete och att eleverna själva tycktes sakna framtidstro.

– Jag började ifrågasätt hur vi jobbade och tänkte att vi kan inte bara köra på i samma hjulspår. Vi ser ju att det inte ger de resultat vi vill ha.

Catharina Andersson, som är klassföreståndare i årskurs 5, börja läsa på om vad hon skulle kunna göra för att stärka eleverna och fastande för Torkel Klingbergs teorier om den lärande hjärnan. Han är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och har visat på den positiva effekt som konditionsträning har för hjärnans kapacitet.  

– Jag insåg att vi måste se eleverna som en helhet. Jag gick in ganska hårt för att skapa goda hälsovanor hos eleverna. Vi pratade om sömn, kost och motion och så jobbade vi med målmedvetenhet hos eleverna och mental träning.

Ganska snart fick hon med idrottsläraren, Inger Onsbring, och skolsköterskan, Eva Gyllhamn samt fritidspedagogen Kerstin Holmström på tåget. Passande nog har Eskilstuna utnämnt 2014 till ett hälsoår där man kan söka pengar för att driva hälsofrämjande projekt.  De skrev tillsammans ihop en ansökan där de förklarade läget och tilldelades 50 000 kronor från kommunen att lägga på projektet under våren.

– Nu har jag lagt in fyra fysiska aktiviteter i veckan. Det ska vara konditionsträning för att det ska ha gynnsamma effekter på hjärnan och arbetsminnet. En gång i veckan är det eleverna själva som leder ett pass. I juni åker vi till Stockholm och springer Minimaran som final, berättar hon.

Skolans skolsköterskan talar om kost, sömn och goda vanor och så jobbar man med mental träning.

– Jag reflekterade över att det fanns en uppgivenhet i elevgruppen. När jag frågade vad de ville bli när de blir stora svarade de: ”jag vet inte”. Jag har jobbat i femton år, och det här är den första gruppen som svarat så.

Catharina Andersson säger att klimatet har blivit tuffare, skolan finns i ett område med mycket arbetslöshet. Det finns en uppgivenhet och många elever saknar uppbackning hemifrån. Eleverna tror inte på sig själva men det är något hon nu försöker ändra på.

– På kort sikt handlar det om bättre måluppfyllelse. Men det handlar också om att skapa elever som funkar i samhället, som har en god självkänsla och som kan ta hand om sig på rätt sätt. Och jag tror faktiskt att vi är på rätt väg nu.