Hamnade utanför lönelyftet – nu får lärarna 2500 kronor

Långtifrån alla lärargrupper omfattas av det statliga lärarlönelyftet. Lärare inom Komvux och svenska för invandrare (sfi) är två exempel på lärare som står utanför satsningen. Ett annat är de lärare som undervisar elever placerade på särskilda ungdomshem. De är anställda av Statens institutionsstyrelse (SiS) och går miste om många av de satsningar staten gör på skolan, förutom lönelyft bland annat karriärtjänster och läslyft.

När Skolvärlden intervjuade Satu Molander, central skolledare för SiS, om saken i våras berättade hon att lärarna hade svårt att förstå varför lönesatsningen inte gäller dem.

– Det är liksom ett stort frågetecken – jaha, vi då? Det är oerhört olyckligt. Det är samma elever som kommer till oss och vi har samma uppdrag som vanliga skolor. Jag skulle gärna se att vi omfattades av de här strategiska satsningarna som gäller lärare generellt i Sverige.

Men nu kommer den efterfrågade lönehöjningen. Statens institutionsstyrelse har valt att göra en egen lönesatsning för de lärare som undervisar inom myndigheten.

– Lönen är en viktig faktor, inte minst nu när det är så stor konkurrens om lärare i hela landet. Och skolan är en otrolig viktig del av det totala uppdrag som vi har som myndighet. I och med att vi inte var med i lärarlönelyftet är det här viktigt för att vi som myndighet ska kunna rekrytera och behålla våra duktiga lärare, säger Satu Molander nu till Skolvärlden.

Lönesatsningen gäller alla lärare som har legitimation, alternativt har ansökt om sin legitimation men ännu inte hunnit få den. Från och med den 1 januari 2017 kommer samtliga få 2 500 kr mer i lönekuvertet per månad, utöver den ordinarie lönerevisionen 2016.

Har du fått några reaktioner från lärarna?

– De är positiva förstås. Just detta att lönelyftet gäller alla lärare med legitimation, så slipper det bli en diskussion om det.

Har ni extra utmaningar när det gäller att rekrytera lärare?

– Det är lika svårt för oss som för alla andra. Det som är annorlunda hos oss är att lärarna måste gilla att jobba i små grupper med mycket individanpassning och flexibilitet och kunna nå elever som inte har en skolidentitet. Många av eleverna har misslyckats med skolan tidigare och våra lärare måste verkligen vilja jobba med den målgruppen, säger Satu Molander och tillägger.

– En annan utmaning är att vi måste göra oss kända i den övriga skolvärlden. Jag tror att vi är lite okända som skolhuvudman och arbetsgivare.