Annons
Foto: Henrik Witt

Han coachar klassrummets ledare

Publicerad 13 maj 2011

Det blir allt mer accepterat att det är just läraren som har nyckeln till elevernas framgång. Men då måste också ledarskapet i klassrummet fungera. Tv-serien ”Klass 9A” har visat på brister i den förmågan hos många lärare. Men vilken utbildning har de fått och vilket stöd får de i sin ledarroll? Fjärran från tv-kameror och dramaturger åker Urban Hansson runt för att coacha verklighetens lärare.

Fakta

Urban Hansson

Ålder: 57 år.
Familj: Fru och tre döttrar (alla lärare) samt tre barnbarn.
Bor: Mästreda by utanför Braås i närheten av Växjö.
Utbildning: Åtta års utbildning inom försvaret, bland annat den tvååriga högre militära chefskursen. Har två gånger arbetat som utbildningsinspektör för Skolverket (Ledningen av skolan samt utbildning på entreprenad).
Sysselsättning: Egen företagare (Skolkompaniet) inom utbildningsområdet samt månskensbonde.
Favoritämne som barn: Samhällskunskap. Jag ville ha kunskap om min omvärld.
Fritidsintressen: Flugfiske, jakt och skog.
Motto: Våga göra det du längtar till.
Tre ledare att beundra: Anders Borg på grund av hans tydlighet, Nelson Mandela för hans uthållighet och José Mourinho för hans mod att vara annorlunda.

Trots dryga 30 år i klassrum och jympasalar blir jag faktiskt lite nervös när Urban Hansson sitter och för anteckningar under min lektion. Är det inte märkligt? Men å andra sidan är det första gången jag har besök av en vuxen som ska coacha mig i min yrkesroll. Ingen rektor, ingen kollega har gjort det besöket – vad säger det om skolans vilja att jobba med ledarskapet i klassrummet? Lektionen fungerar bra och jag får både positiv feedback och tips till förbättringar av Urban. Han har ett bra öga för detaljer och har sett saker som jag inte noterat.

I mer än tio år har nu den förre översten Urban Hansson åkt land och rike runt bland annat för att coacha lärare i sin yrkesutövning. Hans företag heter passande nog Skolkompaniet. På 90-talet arbetade han först som chef för personalutvecklingssektionen i Försvarsmakten och senare som ansvarig för Försvarshögskolans chefsutbildningar. Ofta inleder Urban Hansson arbetet på en skola genom ett antal föreläsningar. Sedan följer individuella besök hos lärarna med utvärdering, råd och tips. Arbetet avslutas med ett seminarium där Urban ger sin bild av läget på skolan och vad som behöver förbättras.

Det är måndag och strax efter lunch. I dag jobbar Urban på Bråviksskolan i Norrköping: härligt ljusa och nybyggda lokaler i ett socio-ekonomiskt starkt område. Men även här behöver lärarnas stöttning och coachning. I slöjdsalen har Mats Forsgren dragit i gång arbetet i 6A. Det råder ett arbetslugn i lokalen och de flesta elever verkar veta vad de ska göra. Det som utmärker Mats Forsgrens ledarskap är att han jobbar med väldigt små medel. När en pojke halvropar över slöjdsalen sträcker Mats lugnt upp en handflata och säger ”vänta lite” och pojken låter sig nöjas. I en fönsterkarm sitter Urban Hansson med sin väl använda anteckningsbok och noterar.
– Mats lektioner börjar alltid i tid och det är undervisning direkt, säger Urban Hansson. Det som utmärker honom är hans lugn och hans förmåga att hålla många bollar i luften. Förra gången jag var här svarade han säkert på tre, fyra frågor i minuten om hur man skulle arbeta. Mats har ett väldigt tydligt ledarskap men leder återhållsamt.

Så fortskrider lektionen, tidningskorgar och skålar kommer stegvis närmare slutprodukten. Mats har svarat på mängder av frågor, själv slöjdat moment som är farliga och hunnit lägga armen om en pojke för lite allvarssnack. Men när denne går därifrån är det med lyfta ögonbryn och en klapp på axeln. Så är det dags för Urban att utvärdera.
– Mats, du är jätteduktig på att ge eleverna direktiv för vad de ska göra och sedan fråga dem hur de ska lösa det, säger han. Du kan bli bättre på att låta barnen klä i egna ord vad de tycker att du gett för direktiv. Ibland kan du gå ifrån dem och man ser att de inte riktigt förstått. Försök få ett kvitto på att de fattat galoppen. Mest imponerad blev jag av att du hjälpte en vänsterhänt pojke utifrån hans perspektiv. Du bytte själv hand och visade ur hans synvinkel. Jag tycker också att det jättebra att du har en inarbetad rutin för hur du slutar lektionen.

Vi tar oss vidare och Urban hinner bestämma detaljer kring nästa dags lektionsbesök med några lärare. Hans kommunikation känns okonstlad och jag märker att lärarna ser fram emot coachningen. Så får Urban en stund över innan han ska diskutera lärarnas arbete med skolans rektor. Vi slår oss ner i lärarrummet över en kopp kaffe.
– De vanligaste misstagen jag ser är bristande tydlighet. Det gör att eleven inte förstår hur han eller hon ska jobba. När du ger ett uppdrag måste du också våga kontrollera att eleven förstått. Det bästa kvittot får du om du låter eleven själv berätta vad som ska genomföras, säger han.
– Jag tycker också det finns brister när det gäller konflikthantering. Min grundsyn är att aldrig göra bort en elev inför andra. Träna klassen så att du i stället kan lämna klassrummet och prata mellan fyra ögon. Använd heller inte ditt övertag som lärare till att fälla ironiska kommentarer.
Vad tycker du kännetecknar en god ledare i klassrummet?
– Det är en person som är ett föredöme för barnen. Det innebär inte att man ska vara perfekt, men man ska vara medveten om hur man agerar. Omtanken är en annan viktig del. Det gäller alla barn, även dem som man inte tycker om. Det är också nödvändigt att kunna motivera varför man gör olika saker. När eleven får det svaret kan de också bli motiverade på riktigt. Den gode ledaren klarar också att vara inspiratör. Det är en lärare som gör lärandet utmanande, spännande och roligt.
Vilka trender kan du se över tid när det gäller ledarskapet i svensk skola?
– Vi blir mer och mer medvetna om vikten av ledarskap och studiero och det pratas allt mer om det. Problemet är bara att lärarutbildningen inte tillgodoser de här behoven. De har tydligen missat att man faktiskt måste lära ut hur man leder i klassrummet innan man går ut på praktik. Man överlåter det ansvaret allt för mycket på de skolor där studenterna gör praktik. Det finns kanske ett revirtänkande på lärarutbildningarna som gör att denna viktiga kunskap inte ges plats. Min dröm har länge varit att tillsammans med en hög- skola skapa en fem veckors praktisk ledarskapsutbildning för lärare, där man tränar ledarskap i trygga men utmanande former.
Har du sett några andra trender under dina många skolbesök?
– Jag tycker mig kunna se att man alltför ofta försöker lösa problematiken i klassrummen genom att sätta diagnos på många barn. Det gör att många lärare abdikerar från sitt ansvar att anpassa sitt sätt att leda och lära ut och i stället vill diagnosticera barnen för att få extra resurser i olika former.
Är det inte rektorns jobb du egentligen gör när du stöttar lärarna i deras ledarskap?
– Rektorerna snärjs av administrativa krav, vilket gör att det uppstår en brist på pedagogiskt ledarskap. En god chef i en lärande organisation bör kunna använda 40 procent av sin tid till att vara ute i verksamheten. Det är få som har den möjligheten, men jag upplever väl att en del rektorer väljer att gömma sig bakom skrivborden. Jag har jobbat en del åt Kristianstads kommun och där har man anställt administrativa chefer som ska avlasta rektorerna så de får mer tid till sin viktigaste uppgift.
Varför är du så anlitad?
– Jag har valt att inte marknadsföra företaget, utan får mina jobb via mun-mun-metoden. Behovet av stöd för utveckling av arbetsätt och organisation är oändligt. Det är ofta bara pengarna som sätter stopp. Man kan nog säga att jag hjälper två kategorier av skolor eller kommuner: dels de som verkligen vill någonting, dels de som har hamnat i uppenbara problem.
Måste man vara en talang som ledare eller kan man träna upp sig?
– Ledarskap är något de allra flesta kan lära sig, men det kräver praktisk träning under handledning. Det finns däremot två grupper som enligt min uppfattning inte kan bli ledare: de som helt saknar omdöme och de som inte har någon empati. De kan bli chefer, men de kommer aldrig att kunna bli ledare...

Så är det dags att vandra vidare i en verklighet som känns fjärran från tv:s ”Klass 9A”. I morgon är det dags för mina egna lektioner. Själv har jag förhoppningsvis vuxit en smula som ledare. Jag kommer att ge mer beröm, ha fler personliga elevsamtal och jobba vidare med tydliga rutiner.

Jörgen Cardell, lärare i idrott, samhälle och geografi.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons