Här används 15 modersmål i undervisningen

Ungefär sex av tio av Sternöskolans 150 elever har ett annat modersmål än svenska. Det ses inte som något problem – att vara flerspråkig är en resurs, menar läraren Jennie Söderlind.

– Vi vill visa att alla språk är viktiga och att alla är lika mycket värda. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att använda sitt starkaste språk, säger hon.

Under en lektion på skolan hörs inte bara svenska. I Jennie Söderlinds klass finns sex språk representerade. Elever kan ta hjälp antingen av en studieledare eller en klasskamrat för att först diskutera på sitt modersmål – och sedan översätta det till svenska.

Transpråkandet är ett sätt för eleverna att nå högre kunskapsmål, menar Jennie Söderlind.

– Vi kan inte vänta på att man ska ha tillräckligt bra svenska för att ta till sig kunskaper. Vi måste börja kunskapsinhämtningen långt innan dess och jobba med det parallellt, säger hon och fortsätter:

– Skulle vi vänta med att lära dem andra saker tills de lärt sig svenska skulle det ta väldigt lång tid.

Även elever med svenska som modersmål använder transpråkande. På engelskalektioner arbetar man på ett likande sätt.

– Vi har märkt att det är lättare för eleverna att först få bestämma var man ska uttrycka på svenska, och sedan försöka översätta det. Det blir mer rikt innehåll i både det de skriver och säger, säger Jennie Söderlind.

Det var hon som tillsammans med en kollega drog igång projektet för cirka två år sedan. Tanken var att använda transspråkande för en mer likvärdig skola, och för det fick de statsbidrag.

Har du sett någon skillnad på eleverna?

– Ja, framförallt hur de själva är mer stolta över sina identiteter. Att det är fint och att man ska vara stolt över att kunna många språk, säger Jennie Söderlind.

Metoden har också gjort att fler vågar uttrycka sig, menar hon. 

– Man märker att det är mer okej att säga fel för de blandar lite språk. De tycker att det är viktigare att uttrycka sig än att säga det på rätt sätt.

Har ni stött på några problem?

– Bland pedagogerna kan det väl först vara så att man behöver släppa kontrollen lite och lita på att elever faktiskt pratar om, och jobbar, med det de ska, även om det inte finns en studiehandledare. Det tror jag är olika jobbigt för olika pedagoger. 

Läraren kan ju såklart inte alla språk som talas i klassrummet. Hur funkar det?

– Vi har ganska bra tillgång till studiehandledare, framförallt på arabiska som är det största språket efter svenskan på skolan. Så vissa lektioner har vi studiehandledare, men annars är det mycket att lita på att eleven själv tar ansvar eller tillsammans med en kompis.

Påverkar det här, åt något håll, hur snabbt man lär sig svenska?

– Jag tänker att det går snabbare. Kanske inte direkt, men jag tänker att det gör det sen för att man får ett mycket större djup i svenskan. Det blir mer meningsfullt att man lär svenska genom att man lär sig andra saker också.

Vad har ni fått för reaktioner?

– De allra flesta är positiva, sen är det några som ibland tänker att ”mitt barn som har svenska som modersmål lär ju sig inte någonting”. Men det är ett språkutvecklande arbetssätt så det är bra för alla. Alla får ett rikare språk. Annars jättepositivt bemötande från kollegor och andra skolor.