Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

UPPDATERAD – NYA DATUM PÅ GRUND AV CORONA

Vart fjärde år håller Lärarnas Riksförbund en ordinarie kongress då lärare och ombud från hela Sverige samlas för att diskutera och fatta flera viktiga beslut för förbundet och för framtidens skola. På grund av coroonapandemin genomförs en första del av kongressen digitalt under 15–16 maj för att i september återupptas som planerat.

Under kongressdagarna går den huvudsakligliga tiden åt till att debattera och besluta kring frågor som är viktiga för förbundet. 

Inför kongressen finns en lång rad förberedda förslag. Dels har enskilda medlemmar, distrikt, kommunföreningar, särskilda föreningar, lokalavdelningar, intresse- eller studerandeföreningar tagit fram motioner.

Förbundsstyrelsens förslag som tas fram till kongressen, propositioner, går ut på vad förbundet ska ägna sig åt under den kommande kongressperioden. 

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén summerar här varje enskild proposition.

• Arbetsmiljö och arbetstid:

Lärarnas Riksförbund har genom tidigare undersökningar konstaterat att undervisningstiden har ökat för lärare inom alla skolformer, samtidigt som det har tillkommit andra arbetsuppgifter. 

Förbundsstyrelsen har diskuterat om det skulle vara möjligt att gå tillbaka till det gamla USK-systemet som tidigare förekom, men det är varken funktionellt eller möjligt tror Åsa Fahlén.

– Det går inte bara att backa bandet tillbaka till det USK-systemet, därför att det har hänt så mycket i skolan både i de olika ämnena och kring förutsättningarna i skolan. Men samtidigt måste vi våga ta i frågan om undervisningstid, säger hon och fortsätter:  

– I vår proposition vad gäller arbetstid och arbetsmiljö har vi försökt att få möjlighet att begränsa läraruppdraget genom att börja prata om bestämd undervisningstid. Vi vill att varje lärare inför varje läsår ska veta hur mycket undervisningstid man faktiskt ska ha. Sedan behöver man också få en garanterad tid till för- och efterarbete, baserat på hur många lektioner man ska ha. Den tredje delen är att man dessutom måste se över hela uppdraget så att man vet vad som ingår i uppdraget varje läsår. 

För studie- och yrkesvägledare så handlar det om att man måste få ett bestämt antal elever som man vägleder, menar Åsa Fahlén.

– Det måste finnas en gräns för hur många elever man kan ansvara för. Plus att vi vill att man ska sträva efter att man bara ska ha en eller två skolor. Alldeles för många studie- och yrkesvägledare delar sin tid mellan väldigt många olika arbetsplatser och det skapar en väldigt tung arbetsbelastning, säger hon.

• Lön:

– Utgångspunkten bakom förslagen i den här propositionen är att lärare idag har en väldigt liten förståelse för varför man har den lönen man har. Man upplever inte att erfarenhet och ökad kompetens genererar en högre lön. Det gör att det finns en dålig tilltro till det lönesystem som vi har. 

Lärarnas Riksförbunds styrelse har därför sagt att man vill ha ett annat lönesystem som baseras på erfarenhet, yrkesskicklighet, förtjänst och formella meriter.

– Det måste vara tydligare vad som premieras. Vi befinner oss i dag i ett system inom hela offentliga sektorn med individuell lönesättning, och det kommer vi nog inte ifrån. Men ett sätt att styra upp det är att det måste finnas en del som tydligare baseras på den erfarenhet och kompetens som man har uppnått, och en del som då blir en individuell del. 

Förbundet har fått väldigt många motioner på just detta temat, berättar Åsa Fahlén. 

– Det verkar som att vi tycker väldigt lika inom förbundet kring att vi behöver staga upp lönesystemet. Det måste finnas en del som är lite mer lik ett tariffsystem, men som ändå är inom det här individuella lönesystemet som vi har.  

• Stadgar:

– Vi har ett uppdrag från förra kongressen som säger att vi behöver bygga förbundet starkare än vad det är i dag. Det handlar om att vi behöver förbättra det demokratiska inflytandet, stärka det fackliga arbetet och stärka den fackliga utbildningen. Det handlar väldigt mycket om att medlemmar, oavsett var man jobbar i landet, måste ha möjlighet till ett demokratiskt inflytande, tillgång till facklig service och adekvat facklig utbildning, säger Åsa Fahlén.  

I stället för att ha kongress vart fjärde år föreslår styrelsen att man ska träffas årligen i en kongressliknande församling. 

– Vi vill då dela upp det så att vi har val vartannat år och diskuterar sakfrågor vartannat år. Erfarenheten av förra kongressen var att valen tog väldigt mycket tid, vilket gjorde att tiden till att diskutera våra viktiga sakfrågor inte räckte till. Ett sätt att komma runt det är att träffas oftare och att dela upp det. Det kan stärka förbundet i stort tror vi. 

Förbundsstyrelsen har även ett förslag om en nationell valkrets för medlemmar som är anställda privat eller på statlig sektor. 

– Vi ser att det är svårt för medlemmar som inte är kommunalt anställda att bli invalda till våra demokratiska organ, som kongressen till exempel. Därför vill vi göra ett försök att skapa en nationell valkrets som med dagens sammansättning innebär 22 mandat. Vi hoppas att det ger ett proportionerligt inflytande för de som är anställda privat eller på statlig sektor. Det är ett viktigt steg inte minst för att vi ser att vi får fler medlemmar i privat sektor. Det är en viktig fråga för förbundet.

• Ekonomi:

– Vi behöver göra tydligare prioriteringar inom förbundet framöver. Vi har från förbundsstyrelsens sida valt att göra satsningar, vilket har gjort att vi har valt att göra av med lite mer pengar än vad vi får in. Det här kan man inte göra hur länge som helst. Så även om vi ökar medlemsmässigt, vilket är jättepositivt, så ökar vi kanske inte i den takten som vi skulle behöva om man jämför med kostnadsökningarna. 

Förbundsstyrelsen föreslår bland annat att man kommer behöva se över hur man inom förbundet prioriterar verksamhet framför andra kostnader. 

– Vi behöver även se över hur mycket vi reser och hur vi träffas. Men det viktiga med de här prioriteringarna är att vi vill kunna lägga krut på själva verksamheten, säger hon. 

Ni kommer även med ett förslag på höjd medlemsavgift. Varför då?

– Vi har beslutat att lägga förslag att höja medlemsavgiften med tio kronor, alltså från 300 kr till 310 kr per månad. Det är nödvändigt för framtiden, tror vi. Tittar man på hur stor andel som man lägger av sin lön i medlemsavgift i dag är den ganska låg i och med att lönerna har stigit på sistone. Vi tror att det finns utrymme för att höja den med tio kronor, säger Åsa Fahlén och fortsätter: 

– Men är det så att vi gör detta behöver vi samtidigt se till att vi prioriterar verksamheten. Man ska känna som medlem att facket ger någonting och att vi driver en tydlig linje. 

• Utbildningspolitik:

– Vi vill göra om det svenska skolsystemet. Sverige har fått kritik bland annat från OECD att vi har en otydlig styrning av skolan. Vi vill ha en statlig finansiering av skolan, vi vill ha ett justerat skolval, vilket betyder att alla elever ska söka vid samma tidpunkt i samma system. Vi vill också ha regionala skolmyndigheter som förutom ansvar för skolvalet skulle kunna se över dimensioneringen av antalet skolenheter. Det skulle skapa ett skolsystem som ger större möjligheter för likvärdighet och skolans kompensatoriska uppdrag.

I propositionen pratar förbundsstyrelsen även om införandet av ett professionsprogram. 

– Ett professionsprogram är viktigt därför att det måste finnas möjligheter att utvecklas inom yrket, utan att behöva lämna det. Ökad erfarenhet och kompetens måste även premieras på ett bättre sätt än idag. Vi vill koppla de olika meriteringsstegen i programmet till vårt lönesystem. Det är ett sätt att staga upp. Om du ökar i meriteringsgrad måste också lönen hänga med. 

• Facklig styrka och vision: 

– Den här propositionen handlar väldigt mycket om vad vi vill med svensk skola. Vi vill ha starka och autonoma lärare och studie- och yrkesvägledare där man har en professionell yrkesfrihet. Det måste finnas tydliga ramar för arbetet, men innanför ramarna så måste man som lärare ha ett friutrymme. Det är en viktig fråga för att stärka lärar- och syvkåren.  

För att man ska nå dit behöver LR ha starka fackliga företrädare, menar Åsa Fahlén.

– Vi vill också stärka den fackliga utbildningen och se till att man får möjlighet till att vara facklig. Jag vill att man ska kunna se facket som en bra samtalspart ifrån arbetsgivarens sida. Det är vi som bäst kan berätta hur våra medlemmar mår, vad som behöver göras lokalt och ge förslag på lösningar. Välutbildade och tuffa fackliga ombud är en av LR:s styrkor och det ska vi bygga vidare på.

• En eventuell ny organisering av förbundets medlemsgrupper.

I september 2019 inledde Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet samtal för att hitta konturerna av en eventuell ny organisering av landets lärare. Bland LR:s tio initiala principer poängteras att den eventuella nya organisationen måste vara något helt nytt och ingen sammanslagning.

– En sammanslagning är uteslutet och det är för tidigt att tala om hur en ny organisering skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit att vi inte ska slå ihop förbunden, för att då blir det någon slags kompromiss. Utgångspunkten från början har varit att vi ska försöka hitta någonting nytt. 

– Vi har inget mandat i den här frågan, utan vi ska fråga kongressen om man är villig att ge det här mandatet och tillsätta en utredning. Utredningen ska då utifrån LR:s tio och Lärarförbundets sex principer, och det som vi kommit fram till som underlag, se över och komma fram till ett konkret förslag på hur en ny organisering skulle kunna se ut. Det konkreta förslaget kommer i sådana fall att läggas till en senare kongress, säger Åsa Fahlén.