flexlov
Foto: Shutterstock
Skollov

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Många lärare har reagerat på att elever är borta från skolan i samband med terminsstarten – utan en beviljad ledighetsansökan.

I Mariestad använder sig två friskolor av flexibla lov istället.

– Vi ser att det är väldigt uppskattat, säger skolledaren Mårten Bremer.

På friskolorna Lillängsskolan och Ekhamraskolan i Mariestad har eleverna flexibla lov. I stället för höstlov, sportlov och påsklov har varje elev 14 dagars ”semester” att ta ut varje läsår. Utöver de här 14 dagarna beviljas ingen ledighet, säger Mårten Bremer, rektor och huvudman.

– Precis som med semester kan du välja att ta ut dagarna när du har behov av det, och när de är slut så är de slut, säger han.

Det vanligaste är att eleverna är lediga när det traditionellt sett är lov, men det är också många som väljer att vara lediga i anslutning till ett annat lov, som till exempel jullovet.

Mårten Bremer.
Mårten Bremer.

– Thailandsresor har ju blivit väldigt vanligt, och det kan vara svårt att hitta tid för att åka dit. Jul och nyår är så dyrt så då åker man efter nyårshelgen och så är man borta första veckan. Då läser man in det på sportlovet om man inte redan har gjort det på höstlovet. Det finns alla varianter, säger Mårten Bremer.

Man har gjort på det här sättet på skolorna i sju år.

– Vi såg att det blev problem för eleverna och det blev problem för pedagogerna då de behövde skicka med uppgifter. Sen när eleven kom tillbaks skulle de bedömas och det skulle återkopplas. Det blev ett ständigt pågående arbete för pedagogerna det här.

Hur har lärarna reagerat på det här systemet?

– De tycker att det är skönt att inte behöva hamna i diskussioner kring om ledigheter ska beviljas eller inte. De behöver inte hålla på och skapa massa extraarbete under pågående termin utan gör det till loven, och då handlar det mycket om arbete som alltid behöver göras, säger Mårten Bremer.

Det finns ingen risk att det leder till mer planering för lärarna?

– Den planeringen är så mycket mindre än tidigare, när elever var borta mer frekvent.

Läraren Hanna Pethrus, som jobbar som lärare i svenska på högstadiet på Ekhamraskolan, ser både för och nackdelar med de flexibla loven. På ett sätt bidrar det till mer planering, menar hon.

Hanna Pethrus
Hanna Pethrus

– Det kräver ju ett mer genomtänkt arbete från mig som undervisande lärare. Ja behöver ha koll på när en elev är borta och vad den behöver jobba i kapp, säger hon och fortsätter:

– Det kan också vara en fördel, för vi arbetar ju kanske också några dagar på loven i vår tjänst. Då kan det vara smidigt att få jobba enskilt med en elev. Den kommer in på lovet och då kanske jag kan sitta en halvtimma och gå igenom en sak mer specifikt.

Påverkas ni lärare på något mer sätt?

– Vi kan ju välja att åka bort några dagar mitt under terminen, och sen jobba i kapp det, alltså att jag kan vara den lärare som håller i undervisningen de dagar då vi har lovskola.

Ur ett lärarperspektiv ställer det till det en hel del med planeringen

Det finns fler skolor och kommuner som har flexibla lov, till exempel Partille kommun. Där har man inte helt flexibla lov, men sedan många år ett flexibelt sportlov som innebär att eleven får välja vilken vecka under vårterminen som hen tar lov.

Christina Westberg, som jobbar som mellanstadielärare i kommunen, menar att det flexibla sportlovet leder till extra arbete för lärarna.

– Om många använder sig av möjligheten så innebär det att det nästan alltid är någon borta, och ur ett lärarperspektiv ställer det till det en hel del med planeringen. Det gör det svårt med sådant som till exempel redovisningar av grupparbeten, säger hon.

De elever som tar en flexibel sportlovsvecka får gå i skolan den veckan som det egentligen är sportlov. Vad eleverna ska göra under den veckan blir upp till lärarna att planera.

– Det är så mycket planeringar som ska lämnas in och som ska utvärderas sen, så det blir mycket extrajobb, säger Christina Westberg.

Tanken är att eleverna kunskapsmässigt ska ta igen det som de missar veckan de är borta. Men det är svårt om veckan används lång senare än sportlovet, säger Christina Westberg.

– Man försöker fixa någon form av meningsfull uppgift, men det är inte en fullgod skolvecka som föräldrarna tror. Det är inte så att alla ordinarie lärare jobbar på sportlovsveckan, säger hon.

Finns det några fördelar med det här systemet för er som lärare?

– Det är ganska lugnt och skönt att jobba sportlovsveckan, och det är naturligtvis trevligt att ta ledigt under något annat tillfälle på terminen. Men samtidigt känns det som att man sätter kollegorna i en lite svår situation då någon ska gå in som vikarie om du väljer att ta ut ledigheten någon annan gång än i slutet av terminen, när skolan egentligen har slutat.

Enligt Christina Westberg har det flexibla lovet inte lett till att fler elever har råd att åka på skidsemester, vilket hon menar var grundtanken.

–  Det ger inte det resultat som man hade tänkt sig. Det är snarare så att de som ändå kan åka får en extra vecka i Thailand, säger hon och fortsätter:

– Det här är en satsning för medelklassföräldrar, och det kostar enormt mycket. Jag kan känna att vi kanske snarare borde lägga pengarna på att se till att de barnen som inte har råd att åka någonstans ändå får ett vettigt sportlov.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm