Här är skolan som ger eleverna egna kontor

I Halmstad har man hittat ett framgångsexempel för att få tillbaka hemmasittarna till skolan. Svaret? Eget kontor. Alla av de närmare 30 eleverna som går på det individuella programmet på Sturegymnasiet IMind i Halmstad har någon diagnos inom autismspektrat och många har tidigare varit borta från skolan en längre tid.

Men med hjälp av specialanpassade lokaler har man lyckats möta elevernas olika behov på skolan. Här finns möjligheten för eleverna att arbeta enskilt i egna rum.

Redan 2006 startade projektet på försök för att man inte riktigt hade koll på hur man skulle hantera eleverna. Personalen diskuterade hur det skulle se ut och tillsammans med eleverna började skolan fundera på hur man ville utforma skolan.

– Första året hade vi bara tre elever, sedan gick det snabbt och så var det 12 elever. I och med det fick vi även möjligheten att bygga lokalerna vi ville, säger specialpedagogen Bengt-Olof Lindh på Sturegymnasiet.

Bengt-Olof Lindh beskriver hur han och de andra i personalen ständigt provar sig fram för att hitta de individuella lösningar som ska vara optimala för varje elev. I dag finns det 20 stycken kontor för skolans 30 elever.

– Arbetsrummen ger elever i behov av särskilt stöd en trygghet och det blir lättare för eleverna att koncentrera sig. Det betyder inte att eleverna sitter där hela tiden, utan sitter på sina arbetsrum när de arbetar. Vissa lektioner har de tillsammans med andra, säger han och tillägger:

– Det kostar mycket energi för elever med autism. Att socialisera sig hela tiden tröttar ut, och har man möjligheten att då och då dra sig undan så sparar de på energin och kan jobba mer och bättre. Vi har sett att det är en kvalitetshöjning.

Har ni sett några resultatförbättringar med det här arbetssättet?

– Det är klart att det blir bättre resultat. Vi arbetar med ungefär fyra elever under samma lektion. Då kan vi gå emellan de här arbetsrummen och hjälpa eleverna enskilt. Bara de vet vad de ska göra. Det är mest eleverna som tjänar på det, och så ska det vara.

– Målet är att slussa ut eleverna i större grupper vart eftersom. Hos oss gör vi tillsammans – elever, föräldrar och pedagoger – en bedömning om hur vi ska lägga upp arbetet. Sedan får eleven bestämma om man vill testa på att arbeta i kontoret.

Förutom lokalerna satsar skolan och personalen mycket på att i ett tidigt stadie bygga relationer med eleverna.

– Vi är säkra på att det är en bra väg. Relationen lärare-elev är mycket viktigare än relationen elev-elev. Det har med tryggheten att göra. Det finns ju forskning som visar att relationsbyggande är en av de största framgångsfaktorerna vi har, säger Bengt-Olof Lindh och fortsätter:

– Ibland så har de här eleverna saknat en riktig relation till sina lärare tidigare. Sitter man i en klass med 30 personer så hinner man inte få en djup relation. Under första tiden pratar vi mycket om allt möjligt med eleven för att förstärka relationen. När man har uppnått en tillräckligt djup relation så är det viktigt att få eleverna att lära känna sin diagnos och vad det innebär. Det tror vi är en knäckfråga i det hela. Att acceptera diagnosen så att den kan ge styrka i stället, man måste bli sams med diagnosen innan det kan bli riktigt bra.

Individuella programmets lokaler och sättet man arbetar på skapat nyfikenhet bland andra kommuner.

– Några kommuner har hört av sig och visat intresse. De vill se hur det ser ut. Sedan är det stort tryck från elever i andra grannkommuner.

Är det stort tryck på platserna?

– Ja, det är det absolut. Lite av styrkan just nu är att vi vet allting om alla elever, det blir lättare att jobba då.

Bengt-Olof Lindh är nöjd över att elevgruppen har fått den här möjligheten, och han tycker att fler skolor skulle kunna ta efter.

– Jag tror att det är ett vinnande koncept för den här elevgruppen, det tror jag. Det är inte något man ska tvinga in dem i. Målet är att de ska bli trygga i skolan och sedan gå vidare till större elevgrupper. Ibland har vi jobbat med sms-kontakt i ett helt år innan de dyker upp och då har man ju byggt upp en relation. Det är ett väldigt långsiktigt jobb. Många elever känner att det fungerar och att skolnärvaron ökar.