Annons
Foto: Dan Berglund

Har du leg eller?

Publicerad 24 november 2013

Fakta

Vad händer 1 december?

Från den 1 december 2013 krävs lärarlegitimation för att en lärare ska kunna tillsvidareanställas, ansvara för undervisningen, självständigt sätta betyg, vara mentor för nyexaminerade och för att få delta i Lärarlyftet II.

Ämnesbehörigheterna fastställs i legitimationen. Det händer att lärare hör av sig till Skolverket och anser att de fått behörighet i för många ämnen. ”Lärare med mellanstadielärarexamen från exempelvis 1980-talet får behörighet i hela 14 ämnen. I regel får de också behörighet för högstadiet i två av dessa ämnen, beroende på vilka tillvalskurser som ingick i utbildningen. Enligt behörighetsförordningen får mellanstadielärare även behörighet i svenska som andraspråk”, skriver Skolverket på sin hemsida. Studie- och yrkesvägledare omfattas inte av krav på legitimation. Undantagna är även lärare i modersmål, lärare i yrkesämnena på gymnasiet, i gymnasiesärskolan, på särvux och komvux, lärare på fristående Waldorfskolor, på sjukhusskolor och i svenska utlandsskolor och lärare i individuella kurser eller orienteringskurser på komvux.

Lärarlegitimationens väg från idé till verklighet

1992: Lärarnas Riksförbunds kongress fattar beslut om att arbeta för att en legitimation för lärare ska införas.

18 oktober 2010: Regeringen överlämnar sin proposition om lärarlegitimationen till riksdagen.

2 mars 2011: Riksdagen röstar om lärarlegitimationen. 282 ledamöter säger ja till en legitimation, 23 säger nej.

1 augusti 2011: Skolverket börjar ta emot ansökningar om lärarlegitimation.

10 februari 2012: Skolverket har bara hunnit utfärda 2 000 legitimationer och ber regeringen om mer tid.

5 april 2012: Regeringen föreslår att kravet på lärarlegitimation senareläggs.

1 juli 2012: Var det ursprungligen tänkt att legitimationen skulle träda i kraft.

26 april 2013: Regeringen presenterar sitt förslag om övergångsregler för lärare med lång yrkeserfarenhet.

1 december 2013: Lärarlegitimationen införs.

1 juli 2015: Övergångsreglerna upphör att gälla

Källor: Lärarnas Riksförbund, riksdagen.se, regeringen.se m fl.

 

Källor: Skolverket och Lärarnas Riksförbund.

Det är en av de största reformerna inom svenskt skolväsende någonsin. Den 1 december blir det skarpt läge för lärarlegitimationen – men ännu väntar flera tusen lärare på besked om sina ansökningar.

Det är de knivigaste fallen som kvarstår, konstaterar Niclas Westin, enhetschef på Skolverket. I mitten av oktober fanns runt 10 000 pågående ärenden, där ansökningarna om lärarlegitimation skickats in redan under 2011 och 2012. Hälften av dessa gällde yrkeslärare, vars kombinerade erfarenheter från jobb och studier ska vägas samman och värderas, och personer som läst utomlands.

– I många fall är det inte så komplicerat, i andra är det det. Det har varit svårigheter till exempel vad gäller personer som kommer från Afghanistan och Irak. Infrastrukturen i länderna har slagits sönder och lärosäten finns inte alltid kvar, säger Niclas Westin.

Lärare som läst kurser utanför sin utbildning – ibland för så länge som för 40 år sedan – eller har flera examina har också gett handläggarna bryderier. I vilka ämnen ska en lärare som även är civilingenjör inom elektroteknik bli behörig?

– Det är sådant vi sysslar med om dagarna, säger Niclas Westin, och fortsätter:

– Vi har utrett vad runt 6 000 högskolekurser ska ge för ämnesbehörigheter. Kurser som funnits inom lärarutbildningarna – framför allt från 1990-talet och framåt – kan heta saker som ”Människan och naturen”, ”Människan och rymden” och ”Gräv där du står”. Vi har fått gå till varje lärosäte och undersöka vilka ämnen som har ingått i kursen och vilka ämnen det har varit för avsikt att man ska undervisa i utifrån utbildningen. Det är ett riktigt detektivarbete.

Den 17 oktober hade Skolverket fått in 167 000 ansökningar och utfärdat 161 000 lärarlegitimationer (en del får dubbla legitimationer, både som lärare och förskollärare). Myndighetens tidigare bedömning var att 95 procent av dem som har ansökt i tid – alltså senast 1 september – ska ha fått sin legitimation till den 1 december.

Men majoriteten av ärendena som rör utländska utbildningar kommer handläggas först nästa år.

– Jag kan konstatera att det finns lärare som är i behov av sin legitimation den 1 december och som tyvärr ännu inte har fått den. Vi gör precis allt vi kan för att alla som har ansökt ska få sin legitimation så fort som möjligt. Vi skulle gärna ha velat legitimera alla inför den 1 december, men det finns faktorer som ligger bortom vår kontroll som påverkat detta, säger Niclas Westin.

För att kunna få en fast anställning som lärare efter den 1 december krävs legitimation, likaså för att självständigt kunna sätta betyg. Skolverket har inga siffror på hur många obehöriga lärare det finns som inte får sätta betyg vid höstterminens slut utan stöd från en legitimerad kollega.

En kommun som brottas med att få legitimerade lärare med rätt behörighet på alla skolor är Ånge i Västernorrlands län.

– I grunden är vi som jobbar här positiva till lärarlegitimationen, men det känns som en storstadsreform. Den är inte anpassad efter glesbygden. Vi var inbjudna till en konferens på Skolverket för att prata om glesbygdsperspektivet och när de fick höra om vår minsta skola, som har 16 elever och fyra anställda, kändes det som att de inte ens visste att det finns så små skolor. Det är svårt att få en bred behörighet som täcker alla årskurser och ämnen, speciellt vad gäller de praktiska och estetiska ämnena. På våra större skolor kommer det nog att gå bra, men på skolorna med under 100 elever är det ett bekymmer att få ihop det, säger Lars Thorin, utvecklingsledare i Ånge kommun.

Just nu studerar nio Ångelärare inom lärarlyftet för att bli legitimerade i fler ämnen.

– Vi har satsat på att förstärka kompetensen och vidareutbilda de lärare vi har, men jag tror inte att vi kommer ha det 100 procent klart när det blir skarpt läge. Ibland är det så oturligt att våra lärare har samma utbildning. Är de bara fyra stycken och engelska saknas, så gäller det att försöka få någon av de fyra att läsa engelska. Vi har också fått flytta på tre lärare av behörighetsskäl. Vi hade till exempel två matte- och NO-lärare på en skola och ingen på en annan. Lärarna har tyckt att det har varit jobbigt att behöva byta arbetskamrater, så det har inte varit alldeles konfliktfritt.

Ånges lärare i franska och spanska delar i dag sin tid mellan kommunens två högstadieskolor. Lars Thorin befarar att ambulering mellan skolor kommer bli än vanligare i framtiden, som en konsekvens av legitimationskravet.

– Vi har redan svårt att få tag i lärare. För att kunna erbjuda heltidstjänster framöver måste en lärare kanske jobba på flera skolor. Men då blir en del av tjänstgöringstiden i bilen och det blir kanske sämre tillhörighet i ett arbetslag. Så det innebär andra bekymmer.

Eppi Saari är rektor för tre förskolor och två F–5-skolor i Ånge kommun. Han har inte full behörighet i alla ämnen på sina skolor och välkomnar de mjukare reglerna under övergångsperioden fram till 1 juli 2015.

– Det som blir räddningen för oss är att vi fortfarande kan ha en obehörig lärare som har ämnena, men vi får inte tillsvidareanställa dem. Men det blir ett väldigt stök runt betygssättningen. Nu har jag bara yngre elever, upp till femman, men de ska ha omdömen de också.

Eppi Saari köper redan i dag lärartjänster från skolorna på centralorten.

– Som vi har det nu åker eleverna in till högstadiet i Ånge för att ha slöjdämnena. Hur vi ska göra framgent i de andra ämnena där vi saknar behöriga lärare, som idrott, få vi se. Kanske får lärare från andra skolor åka ut till oss. Jag kan tänka mig att det ser liknande ut på många små ställen. Att man kan behöva flytta på sig, åka längre eller behöva vara på flera ställen kanske man som lärare inte hade räknat med som en effekt av lärarlegitimationsreformen.

I Luleå är behörigheten bland lärarna god, till och med bättre än vad den egna kartläggningen visade, säger skolchefen Karina Pettersson-Hedman.

– I regel har lärarna fått bredare behörigheter än vad både de och vi hade kunnat tro. Just nu känns det lugnt inför den 1 december eftersom vi har så god behörighet hos den personal vi har. Men när vi ska nyrekrytera står vi inför problematiken att det kan bli svårare att ge heltidstjänster, beroende på vad den vi anställer har för kombinationer i sin lärarlegitimation. Det kan vara så att någon har en kombination som gör att det utifrån timplanen och skolan inte går att få ihop nog många timmar.

Fram till år 2020 kommer Luleå att behöva omkring 400 nya pedagoger.

– Under ett antal år har det på lärarutbildningarna funnits ett väldigt stort eget inflytande för hur man har läst; behörigheterna går kors och tvärs. Det kommer att bli ett pussel. Att det samtidigt är färre som söker lärarutbildningarna bekymrar mig, säger Karina Pettersson-Hedman.

Under senhösten har Skolverket fått in ungefär 500 nya ansökningar om lärarlegitimation i veckan – en siffra som kan komma att stiga rejält.

I början av november ändrade riksdagen i behörighetsförordningen och erfarna lärare kan från och med den 2 december börja ansöka om att få utökad behörighet hos Skolverket. Det gäller lärare som saknar formell utbildning i ett ämne, men som har undervisat i det i minst åtta av de senaste femton åren (fyra år räcker för lärare som är födda före den 1 juli 1957).

– Vi har gjort en bedömning om att det kan röra sig om 30 000–35 000 lärare som uppfyller kraven, men beräkningarna är mycket grova och det kan finnas stora felkällor. Det är inte säkert att alla vill ha en behörighet trots att de formella kraven är uppfyllda, men vi har beredskap för att det kan komma in uppemot 35 000 ansökningar. Det är värdefullt att kunna ta tillvara på lärares långa erfarenheter, säger Niclas Westin

på Skolverket.

En som vill ha utökad behörighet är Johanna Fanberg, lärare i svenska och SO på Fränstaskolan i Ånge och lokalombud för Lärarnas Riksförbund.

– Jag och en kollega har gått samma utbildning. Hon fick behörighet i alla fyra SO-ämnena, medan jag bara fick i två. Det känns inte tillförlitligt att behörigheten inte stämmer med det man har läst, säger hon.

Runt 3 000 lärare har varit så missnöjda med Skolverkets beslut att de gått vidare till förvaltningsrätten.

– Det vanligaste är att man vill ha fler behörigheter, antingen i fler ämnen eller i fler årskurser. Ofta tillkommer det ny information och då kan Skolverket efter omprövning ändra ett beslut. Jag känner bara till några enstaka fall där förvaltningsrätten gjort en annan bedömning än vad vi har. Det är inte ovanligt att enskilda lärare är väldigt klara över vad de tror att deras utbildning ska leda till för behörighet. Sedan blir de förvånade över att det inte blir så, säger Niclas Westin, som uppmanar alla lärare som inte redan skickat in sin ansökan om lärarlegitimation att göra det.

Johanna Fanberg hoppas att legitimationen gör det enklare för föräldrar, elever och rektorer att förstå en lärares kompetens.

– Men den kommer nog mer fungera som en symbol utåt. Jag är redan trygg i min lärarroll.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons