Annons
Foto: Dan Berglund

Har du leg eller?

Publicerad 24 november 2013

Fakta

Vad händer 1 december?

Från den 1 december 2013 krävs lärarlegitimation för att en lärare ska kunna tillsvidareanställas, ansvara för undervisningen, självständigt sätta betyg, vara mentor för nyexaminerade och för att få delta i Lärarlyftet II.

Ämnesbehörigheterna fastställs i legitimationen. Det händer att lärare hör av sig till Skolverket och anser att de fått behörighet i för många ämnen. ”Lärare med mellanstadielärarexamen från exempelvis 1980-talet får behörighet i hela 14 ämnen. I regel får de också behörighet för högstadiet i två av dessa ämnen, beroende på vilka tillvalskurser som ingick i utbildningen. Enligt behörighetsförordningen får mellanstadielärare även behörighet i svenska som andraspråk”, skriver Skolverket på sin hemsida. Studie- och yrkesvägledare omfattas inte av krav på legitimation. Undantagna är även lärare i modersmål, lärare i yrkesämnena på gymnasiet, i gymnasiesärskolan, på särvux och komvux, lärare på fristående Waldorfskolor, på sjukhusskolor och i svenska utlandsskolor och lärare i individuella kurser eller orienteringskurser på komvux.

Lärarlegitimationens väg från idé till verklighet

1992: Lärarnas Riksförbunds kongress fattar beslut om att arbeta för att en legitimation för lärare ska införas.

18 oktober 2010: Regeringen överlämnar sin proposition om lärarlegitimationen till riksdagen.

2 mars 2011: Riksdagen röstar om lärarlegitimationen. 282 ledamöter säger ja till en legitimation, 23 säger nej.

1 augusti 2011: Skolverket börjar ta emot ansökningar om lärarlegitimation.

10 februari 2012: Skolverket har bara hunnit utfärda 2 000 legitimationer och ber regeringen om mer tid.

5 april 2012: Regeringen föreslår att kravet på lärarlegitimation senareläggs.

1 juli 2012: Var det ursprungligen tänkt att legitimationen skulle träda i kraft.

26 april 2013: Regeringen presenterar sitt förslag om övergångsregler för lärare med lång yrkeserfarenhet.

1 december 2013: Lärarlegitimationen införs.

1 juli 2015: Övergångsreglerna upphör att gälla

Källor: Lärarnas Riksförbund, riksdagen.se, regeringen.se m fl.

 

Källor: Skolverket och Lärarnas Riksförbund.

Det är en av de största reformerna inom svenskt skolväsende någonsin. Den 1 december blir det skarpt läge för lärarlegitimationen – men ännu väntar flera tusen lärare på besked om sina ansökningar.

Det är de knivigaste fallen som kvarstår, konstaterar Niclas Westin, enhetschef på Skolverket. I mitten av oktober fanns runt 10 000 pågående ärenden, där ansökningarna om lärarlegitimation skickats in redan under 2011 och 2012. Hälften av dessa gällde yrkeslärare, vars kombinerade erfarenheter från jobb och studier ska vägas samman och värderas, och personer som läst utomlands.

– I många fall är det inte så komplicerat, i andra är det det. Det har varit svårigheter till exempel vad gäller personer som kommer från Afghanistan och Irak. Infrastrukturen i länderna har slagits sönder och lärosäten finns inte alltid kvar, säger Niclas Westin.

Lärare som läst kurser utanför sin utbildning – ibland för så länge som för 40 år sedan – eller har flera examina har också gett handläggarna bryderier. I vilka ämnen ska en lärare som även är civilingenjör inom elektroteknik bli behörig?

– Det är sådant vi sysslar med om dagarna, säger Niclas Westin, och fortsätter:

– Vi har utrett vad runt 6 000 högskolekurser ska ge för ämnesbehörigheter. Kurser som funnits inom lärarutbildningarna – framför allt från 1990-talet och framåt – kan heta saker som ”Människan och naturen”, ”Människan och rymden” och ”Gräv där du står”. Vi har fått gå till varje lärosäte och undersöka vilka ämnen som har ingått i kursen och vilka ämnen det har varit för avsikt att man ska undervisa i utifrån utbildningen. Det är ett riktigt detektivarbete.

Den 17 oktober hade Skolverket fått in 167 000 ansökningar och utfärdat 161 000 lärarlegitimationer (en del får dubbla legitimationer, både som lärare och förskollärare). Myndighetens tidigare bedömning var att 95 procent av dem som har ansökt i tid – alltså senast 1 september – ska ha fått sin legitimation till den 1 december.

Men majoriteten av ärendena som rör utländska utbildningar kommer handläggas först nästa år.

– Jag kan konstatera att det finns lärare som är i behov av sin legitimation den 1 december och som tyvärr ännu inte har fått den. Vi gör precis allt vi kan för att alla som har ansökt ska få sin legitimation så fort som möjligt. Vi skulle gärna ha velat legitimera alla inför den 1 december, men det finns faktorer som ligger bortom vår kontroll som påverkat detta, säger Niclas Westin.

För att kunna få en fast anställning som lärare efter den 1 december krävs legitimation, likaså för att självständigt kunna sätta betyg. Skolverket har inga siffror på hur många obehöriga lärare det finns som inte får sätta betyg vid höstterminens slut utan stöd från en legitimerad kollega.

En kommun som brottas med att få legitimerade lärare med rätt behörighet på alla skolor är Ånge i Västernorrlands län.

– I grunden är vi som jobbar här positiva till lärarlegitimationen, men det känns som en storstadsreform. Den är inte anpassad efter glesbygden. Vi var inbjudna till en konferens på Skolverket för att prata om glesbygdsperspektivet och när de fick höra om vår minsta skola, som har 16 elever och fyra anställda, kändes det som att de inte ens visste att det finns så små skolor. Det är svårt att få en bred behörighet som täcker alla årskurser och ämnen, speciellt vad gäller de praktiska och estetiska ämnena. På våra större skolor kommer det nog att gå bra, men på skolorna med under 100 elever är det ett bekymmer att få ihop det, säger Lars Thorin, utvecklingsledare i Ånge kommun.

Just nu studerar nio Ångelärare inom lärarlyftet för att bli legitimerade i fler ämnen.

– Vi har satsat på att förstärka kompetensen och vidareutbilda de lärare vi har, men jag tror inte att vi kommer ha det 100 procent klart när det blir skarpt läge. Ibland är det så oturligt att våra lärare har samma utbildning. Är de bara fyra stycken och engelska saknas, så gäller det att försöka få någon av de fyra att läsa engelska. Vi har också fått flytta på tre lärare av behörighetsskäl. Vi hade till exempel två matte- och NO-lärare på en skola och ingen på en annan. Lärarna har tyckt att det har varit jobbigt att behöva byta arbetskamrater, så det har inte varit alldeles konfliktfritt.

Ånges lärare i franska och spanska delar i dag sin tid mellan kommunens två högstadieskolor. Lars Thorin befarar att ambulering mellan skolor kommer bli än vanligare i framtiden, som en konsekvens av legitimationskravet.

– Vi har redan svårt att få tag i lärare. För att kunna erbjuda heltidstjänster framöver måste en lärare kanske jobba på flera skolor. Men då blir en del av tjänstgöringstiden i bilen och det blir kanske sämre tillhörighet i ett arbetslag. Så det innebär andra bekymmer.

Eppi Saari är rektor för tre förskolor och två F–5-skolor i Ånge kommun. Han har inte full behörighet i alla ämnen på sina skolor och välkomnar de mjukare reglerna under övergångsperioden fram till 1 juli 2015.

– Det som blir räddningen för oss är att vi fortfarande kan ha en obehörig lärare som har ämnena, men vi får inte tillsvidareanställa dem. Men det blir ett väldigt stök runt betygssättningen. Nu har jag bara yngre elever, upp till femman, men de ska ha omdömen de också.

Eppi Saari köper redan i dag lärartjänster från skolorna på centralorten.

– Som vi har det nu åker eleverna in till högstadiet i Ånge för att ha slöjdämnena. Hur vi ska göra framgent i de andra ämnena där vi saknar behöriga lärare, som idrott, få vi se. Kanske får lärare från andra skolor åka ut till oss. Jag kan tänka mig att det ser liknande ut på många små ställen. Att man kan behöva flytta på sig, åka längre eller behöva vara på flera ställen kanske man som lärare inte hade räknat med som en effekt av lärarlegitimationsreformen.

I Luleå är behörigheten bland lärarna god, till och med bättre än vad den egna kartläggningen visade, säger skolchefen Karina Pettersson-Hedman.

– I regel har lärarna fått bredare behörigheter än vad både de och vi hade kunnat tro. Just nu känns det lugnt inför den 1 december eftersom vi har så god behörighet hos den personal vi har. Men när vi ska nyrekrytera står vi inför problematiken att det kan bli svårare att ge heltidstjänster, beroende på vad den vi anställer har för kombinationer i sin lärarlegitimation. Det kan vara så att någon har en kombination som gör att det utifrån timplanen och skolan inte går att få ihop nog många timmar.

Fram till år 2020 kommer Luleå att behöva omkring 400 nya pedagoger.

– Under ett antal år har det på lärarutbildningarna funnits ett väldigt stort eget inflytande för hur man har läst; behörigheterna går kors och tvärs. Det kommer att bli ett pussel. Att det samtidigt är färre som söker lärarutbildningarna bekymrar mig, säger Karina Pettersson-Hedman.

Under senhösten har Skolverket fått in ungefär 500 nya ansökningar om lärarlegitimation i veckan – en siffra som kan komma att stiga rejält.

I början av november ändrade riksdagen i behörighetsförordningen och erfarna lärare kan från och med den 2 december börja ansöka om att få utökad behörighet hos Skolverket. Det gäller lärare som saknar formell utbildning i ett ämne, men som har undervisat i det i minst åtta av de senaste femton åren (fyra år räcker för lärare som är födda före den 1 juli 1957).

– Vi har gjort en bedömning om att det kan röra sig om 30 000–35 000 lärare som uppfyller kraven, men beräkningarna är mycket grova och det kan finnas stora felkällor. Det är inte säkert att alla vill ha en behörighet trots att de formella kraven är uppfyllda, men vi har beredskap för att det kan komma in uppemot 35 000 ansökningar. Det är värdefullt att kunna ta tillvara på lärares långa erfarenheter, säger Niclas Westin

på Skolverket.

En som vill ha utökad behörighet är Johanna Fanberg, lärare i svenska och SO på Fränstaskolan i Ånge och lokalombud för Lärarnas Riksförbund.

– Jag och en kollega har gått samma utbildning. Hon fick behörighet i alla fyra SO-ämnena, medan jag bara fick i två. Det känns inte tillförlitligt att behörigheten inte stämmer med det man har läst, säger hon.

Runt 3 000 lärare har varit så missnöjda med Skolverkets beslut att de gått vidare till förvaltningsrätten.

– Det vanligaste är att man vill ha fler behörigheter, antingen i fler ämnen eller i fler årskurser. Ofta tillkommer det ny information och då kan Skolverket efter omprövning ändra ett beslut. Jag känner bara till några enstaka fall där förvaltningsrätten gjort en annan bedömning än vad vi har. Det är inte ovanligt att enskilda lärare är väldigt klara över vad de tror att deras utbildning ska leda till för behörighet. Sedan blir de förvånade över att det inte blir så, säger Niclas Westin, som uppmanar alla lärare som inte redan skickat in sin ansökan om lärarlegitimation att göra det.

Johanna Fanberg hoppas att legitimationen gör det enklare för föräldrar, elever och rektorer att förstå en lärares kompetens.

– Men den kommer nog mer fungera som en symbol utåt. Jag är redan trygg i min lärarroll.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons