Har du leg eller?

Det är de knivigaste fallen som kvarstår, konstaterar Niclas Westin, enhetschef på Skolverket. I mitten av oktober fanns runt 10 000 pågående ärenden, där ansökningarna om lärarlegitimation skickats in redan under 2011 och 2012. Hälften av dessa gällde yrkeslärare, vars kombinerade erfarenheter från jobb och studier ska vägas samman och värderas, och personer som läst utomlands.

– I många fall är det inte så komplicerat, i andra är det det. Det har varit svårigheter till exempel vad gäller personer som kommer från Afghanistan och Irak. Infrastrukturen i länderna har slagits sönder och lärosäten finns inte alltid kvar, säger Niclas Westin.

Lärare som läst kurser utanför sin utbildning – ibland för så länge som för 40 år sedan – eller har flera examina har också gett handläggarna bryderier. I vilka ämnen ska en lärare som även är civilingenjör inom elektroteknik bli behörig?

– Det är sådant vi sysslar med om dagarna, säger Niclas Westin, och fortsätter:

– Vi har utrett vad runt 6 000 högskolekurser ska ge för ämnesbehörigheter. Kurser som funnits inom lärarutbildningarna – framför allt från 1990-talet och framåt – kan heta saker som ”Människan och naturen”, ”Människan och rymden” och ”Gräv där du står”. Vi har fått gå till varje lärosäte och undersöka vilka ämnen som har ingått i kursen och vilka ämnen det har varit för avsikt att man ska undervisa i utifrån utbildningen. Det är ett riktigt detektivarbete.

Den 17 oktober hade Skolverket fått in 167 000 ansökningar och utfärdat 161 000 lärarlegitimationer (en del får dubbla legitimationer, både som lärare och förskollärare). Myndighetens tidigare bedömning var att 95 procent av dem som har ansökt i tid – alltså senast 1 september – ska ha fått sin legitimation till den 1 december.

Men majoriteten av ärendena som rör utländska utbildningar kommer handläggas först nästa år.

– Jag kan konstatera att det finns lärare som är i behov av sin legitimation den 1 december och som tyvärr ännu inte har fått den. Vi gör precis allt vi kan för att alla som har ansökt ska få sin legitimation så fort som möjligt. Vi skulle gärna ha velat legitimera alla inför den 1 december, men det finns faktorer som ligger bortom vår kontroll som påverkat detta, säger Niclas Westin.

För att kunna få en fast anställning som lärare efter den 1 december krävs legitimation, likaså för att självständigt kunna sätta betyg. Skolverket har inga siffror på hur många obehöriga lärare det finns som inte får sätta betyg vid höstterminens slut utan stöd från en legitimerad kollega.

En kommun som brottas med att få legitimerade lärare med rätt behörighet på alla skolor är Ånge i Västernorrlands län.

– I grunden är vi som jobbar här positiva till lärarlegitimationen, men det känns som en storstadsreform. Den är inte anpassad efter glesbygden. Vi var inbjudna till en konferens på Skolverket för att prata om glesbygdsperspektivet och när de fick höra om vår minsta skola, som har 16 elever och fyra anställda, kändes det som att de inte ens visste att det finns så små skolor. Det är svårt att få en bred behörighet som täcker alla årskurser och ämnen, speciellt vad gäller de praktiska och estetiska ämnena. På våra större skolor kommer det nog att gå bra, men på skolorna med under 100 elever är det ett bekymmer att få ihop det, säger Lars Thorin, utvecklingsledare i Ånge kommun.

Just nu studerar nio Ångelärare inom lärarlyftet för att bli legitimerade i fler ämnen.

– Vi har satsat på att förstärka kompetensen och vidareutbilda de lärare vi har, men jag tror inte att vi kommer ha det 100 procent klart när det blir skarpt läge. Ibland är det så oturligt att våra lärare har samma utbildning. Är de bara fyra stycken och engelska saknas, så gäller det att försöka få någon av de fyra att läsa engelska. Vi har också fått flytta på tre lärare av behörighetsskäl. Vi hade till exempel två matte- och NO-lärare på en skola och ingen på en annan. Lärarna har tyckt att det har varit jobbigt att behöva byta arbetskamrater, så det har inte varit alldeles konfliktfritt.

Ånges lärare i franska och spanska delar i dag sin tid mellan kommunens två högstadieskolor. Lars Thorin befarar att ambulering mellan skolor kommer bli än vanligare i framtiden, som en konsekvens av legitimationskravet.

– Vi har redan svårt att få tag i lärare. För att kunna erbjuda heltidstjänster framöver måste en lärare kanske jobba på flera skolor. Men då blir en del av tjänstgöringstiden i bilen och det blir kanske sämre tillhörighet i ett arbetslag. Så det innebär andra bekymmer.

Eppi Saari är rektor för tre förskolor och två F–5-skolor i Ånge kommun. Han har inte full behörighet i alla ämnen på sina skolor och välkomnar de mjukare reglerna under övergångsperioden fram till 1 juli 2015.

– Det som blir räddningen för oss är att vi fortfarande kan ha en obehörig lärare som har ämnena, men vi får inte tillsvidareanställa dem. Men det blir ett väldigt stök runt betygssättningen. Nu har jag bara yngre elever, upp till femman, men de ska ha omdömen de också.

Eppi Saari köper redan i dag lärartjänster från skolorna på centralorten.

– Som vi har det nu åker eleverna in till högstadiet i Ånge för att ha slöjdämnena. Hur vi ska göra framgent i de andra ämnena där vi saknar behöriga lärare, som idrott, få vi se. Kanske får lärare från andra skolor åka ut till oss. Jag kan tänka mig att det ser liknande ut på många små ställen. Att man kan behöva flytta på sig, åka längre eller behöva vara på flera ställen kanske man som lärare inte hade räknat med som en effekt av lärarlegitimationsreformen.

I Luleå är behörigheten bland lärarna god, till och med bättre än vad den egna kartläggningen visade, säger skolchefen Karina Pettersson-Hedman.

– I regel har lärarna fått bredare behörigheter än vad både de och vi hade kunnat tro. Just nu känns det lugnt inför den 1 december eftersom vi har så god behörighet hos den personal vi har. Men när vi ska nyrekrytera står vi inför problematiken att det kan bli svårare att ge heltidstjänster, beroende på vad den vi anställer har för kombinationer i sin lärarlegitimation. Det kan vara så att någon har en kombination som gör att det utifrån timplanen och skolan inte går att få ihop nog många timmar.

Fram till år 2020 kommer Luleå att behöva omkring 400 nya pedagoger.

– Under ett antal år har det på lärarutbildningarna funnits ett väldigt stort eget inflytande för hur man har läst; behörigheterna går kors och tvärs. Det kommer att bli ett pussel. Att det samtidigt är färre som söker lärarutbildningarna bekymrar mig, säger Karina Pettersson-Hedman.

Under senhösten har Skolverket fått in ungefär 500 nya ansökningar om lärarlegitimation i veckan – en siffra som kan komma att stiga rejält.

I början av november ändrade riksdagen i behörighetsförordningen och erfarna lärare kan från och med den 2 december börja ansöka om att få utökad behörighet hos Skolverket. Det gäller lärare som saknar formell utbildning i ett ämne, men som har undervisat i det i minst åtta av de senaste femton åren (fyra år räcker för lärare som är födda före den 1 juli 1957).

– Vi har gjort en bedömning om att det kan röra sig om 30 000–35 000 lärare som uppfyller kraven, men beräkningarna är mycket grova och det kan finnas stora felkällor. Det är inte säkert att alla vill ha en behörighet trots att de formella kraven är uppfyllda, men vi har beredskap för att det kan komma in uppemot 35 000 ansökningar. Det är värdefullt att kunna ta tillvara på lärares långa erfarenheter, säger Niclas Westin

på Skolverket.

En som vill ha utökad behörighet är Johanna Fanberg, lärare i svenska och SO på Fränstaskolan i Ånge och lokalombud för Lärarnas Riksförbund.

– Jag och en kollega har gått samma utbildning. Hon fick behörighet i alla fyra SO-ämnena, medan jag bara fick i två. Det känns inte tillförlitligt att behörigheten inte stämmer med det man har läst, säger hon.

Runt 3 000 lärare har varit så missnöjda med Skolverkets beslut att de gått vidare till förvaltningsrätten.

– Det vanligaste är att man vill ha fler behörigheter, antingen i fler ämnen eller i fler årskurser. Ofta tillkommer det ny information och då kan Skolverket efter omprövning ändra ett beslut. Jag känner bara till några enstaka fall där förvaltningsrätten gjort en annan bedömning än vad vi har. Det är inte ovanligt att enskilda lärare är väldigt klara över vad de tror att deras utbildning ska leda till för behörighet. Sedan blir de förvånade över att det inte blir så, säger Niclas Westin, som uppmanar alla lärare som inte redan skickat in sin ansökan om lärarlegitimation att göra det.

Johanna Fanberg hoppas att legitimationen gör det enklare för föräldrar, elever och rektorer att förstå en lärares kompetens.

– Men den kommer nog mer fungera som en symbol utåt. Jag är redan trygg i min lärarroll.