Annons
Foto: Dan Berglund

Har du leg eller?

Publicerad 24 november 2013

Fakta

Vad händer 1 december?

Från den 1 december 2013 krävs lärarlegitimation för att en lärare ska kunna tillsvidareanställas, ansvara för undervisningen, självständigt sätta betyg, vara mentor för nyexaminerade och för att få delta i Lärarlyftet II.

Ämnesbehörigheterna fastställs i legitimationen. Det händer att lärare hör av sig till Skolverket och anser att de fått behörighet i för många ämnen. ”Lärare med mellanstadielärarexamen från exempelvis 1980-talet får behörighet i hela 14 ämnen. I regel får de också behörighet för högstadiet i två av dessa ämnen, beroende på vilka tillvalskurser som ingick i utbildningen. Enligt behörighetsförordningen får mellanstadielärare även behörighet i svenska som andraspråk”, skriver Skolverket på sin hemsida. Studie- och yrkesvägledare omfattas inte av krav på legitimation. Undantagna är även lärare i modersmål, lärare i yrkesämnena på gymnasiet, i gymnasiesärskolan, på särvux och komvux, lärare på fristående Waldorfskolor, på sjukhusskolor och i svenska utlandsskolor och lärare i individuella kurser eller orienteringskurser på komvux.

Lärarlegitimationens väg från idé till verklighet

1992: Lärarnas Riksförbunds kongress fattar beslut om att arbeta för att en legitimation för lärare ska införas.

18 oktober 2010: Regeringen överlämnar sin proposition om lärarlegitimationen till riksdagen.

2 mars 2011: Riksdagen röstar om lärarlegitimationen. 282 ledamöter säger ja till en legitimation, 23 säger nej.

1 augusti 2011: Skolverket börjar ta emot ansökningar om lärarlegitimation.

10 februari 2012: Skolverket har bara hunnit utfärda 2 000 legitimationer och ber regeringen om mer tid.

5 april 2012: Regeringen föreslår att kravet på lärarlegitimation senareläggs.

1 juli 2012: Var det ursprungligen tänkt att legitimationen skulle träda i kraft.

26 april 2013: Regeringen presenterar sitt förslag om övergångsregler för lärare med lång yrkeserfarenhet.

1 december 2013: Lärarlegitimationen införs.

1 juli 2015: Övergångsreglerna upphör att gälla

Källor: Lärarnas Riksförbund, riksdagen.se, regeringen.se m fl.

 

Källor: Skolverket och Lärarnas Riksförbund.

Det är en av de största reformerna inom svenskt skolväsende någonsin. Den 1 december blir det skarpt läge för lärarlegitimationen – men ännu väntar flera tusen lärare på besked om sina ansökningar.

Det är de knivigaste fallen som kvarstår, konstaterar Niclas Westin, enhetschef på Skolverket. I mitten av oktober fanns runt 10 000 pågående ärenden, där ansökningarna om lärarlegitimation skickats in redan under 2011 och 2012. Hälften av dessa gällde yrkeslärare, vars kombinerade erfarenheter från jobb och studier ska vägas samman och värderas, och personer som läst utomlands.

– I många fall är det inte så komplicerat, i andra är det det. Det har varit svårigheter till exempel vad gäller personer som kommer från Afghanistan och Irak. Infrastrukturen i länderna har slagits sönder och lärosäten finns inte alltid kvar, säger Niclas Westin.

Lärare som läst kurser utanför sin utbildning – ibland för så länge som för 40 år sedan – eller har flera examina har också gett handläggarna bryderier. I vilka ämnen ska en lärare som även är civilingenjör inom elektroteknik bli behörig?

– Det är sådant vi sysslar med om dagarna, säger Niclas Westin, och fortsätter:

– Vi har utrett vad runt 6 000 högskolekurser ska ge för ämnesbehörigheter. Kurser som funnits inom lärarutbildningarna – framför allt från 1990-talet och framåt – kan heta saker som ”Människan och naturen”, ”Människan och rymden” och ”Gräv där du står”. Vi har fått gå till varje lärosäte och undersöka vilka ämnen som har ingått i kursen och vilka ämnen det har varit för avsikt att man ska undervisa i utifrån utbildningen. Det är ett riktigt detektivarbete.

Den 17 oktober hade Skolverket fått in 167 000 ansökningar och utfärdat 161 000 lärarlegitimationer (en del får dubbla legitimationer, både som lärare och förskollärare). Myndighetens tidigare bedömning var att 95 procent av dem som har ansökt i tid – alltså senast 1 september – ska ha fått sin legitimation till den 1 december.

Men majoriteten av ärendena som rör utländska utbildningar kommer handläggas först nästa år.

– Jag kan konstatera att det finns lärare som är i behov av sin legitimation den 1 december och som tyvärr ännu inte har fått den. Vi gör precis allt vi kan för att alla som har ansökt ska få sin legitimation så fort som möjligt. Vi skulle gärna ha velat legitimera alla inför den 1 december, men det finns faktorer som ligger bortom vår kontroll som påverkat detta, säger Niclas Westin.

För att kunna få en fast anställning som lärare efter den 1 december krävs legitimation, likaså för att självständigt kunna sätta betyg. Skolverket har inga siffror på hur många obehöriga lärare det finns som inte får sätta betyg vid höstterminens slut utan stöd från en legitimerad kollega.

En kommun som brottas med att få legitimerade lärare med rätt behörighet på alla skolor är Ånge i Västernorrlands län.

– I grunden är vi som jobbar här positiva till lärarlegitimationen, men det känns som en storstadsreform. Den är inte anpassad efter glesbygden. Vi var inbjudna till en konferens på Skolverket för att prata om glesbygdsperspektivet och när de fick höra om vår minsta skola, som har 16 elever och fyra anställda, kändes det som att de inte ens visste att det finns så små skolor. Det är svårt att få en bred behörighet som täcker alla årskurser och ämnen, speciellt vad gäller de praktiska och estetiska ämnena. På våra större skolor kommer det nog att gå bra, men på skolorna med under 100 elever är det ett bekymmer att få ihop det, säger Lars Thorin, utvecklingsledare i Ånge kommun.

Just nu studerar nio Ångelärare inom lärarlyftet för att bli legitimerade i fler ämnen.

– Vi har satsat på att förstärka kompetensen och vidareutbilda de lärare vi har, men jag tror inte att vi kommer ha det 100 procent klart när det blir skarpt läge. Ibland är det så oturligt att våra lärare har samma utbildning. Är de bara fyra stycken och engelska saknas, så gäller det att försöka få någon av de fyra att läsa engelska. Vi har också fått flytta på tre lärare av behörighetsskäl. Vi hade till exempel två matte- och NO-lärare på en skola och ingen på en annan. Lärarna har tyckt att det har varit jobbigt att behöva byta arbetskamrater, så det har inte varit alldeles konfliktfritt.

Ånges lärare i franska och spanska delar i dag sin tid mellan kommunens två högstadieskolor. Lars Thorin befarar att ambulering mellan skolor kommer bli än vanligare i framtiden, som en konsekvens av legitimationskravet.

– Vi har redan svårt att få tag i lärare. För att kunna erbjuda heltidstjänster framöver måste en lärare kanske jobba på flera skolor. Men då blir en del av tjänstgöringstiden i bilen och det blir kanske sämre tillhörighet i ett arbetslag. Så det innebär andra bekymmer.

Eppi Saari är rektor för tre förskolor och två F–5-skolor i Ånge kommun. Han har inte full behörighet i alla ämnen på sina skolor och välkomnar de mjukare reglerna under övergångsperioden fram till 1 juli 2015.

– Det som blir räddningen för oss är att vi fortfarande kan ha en obehörig lärare som har ämnena, men vi får inte tillsvidareanställa dem. Men det blir ett väldigt stök runt betygssättningen. Nu har jag bara yngre elever, upp till femman, men de ska ha omdömen de också.

Eppi Saari köper redan i dag lärartjänster från skolorna på centralorten.

– Som vi har det nu åker eleverna in till högstadiet i Ånge för att ha slöjdämnena. Hur vi ska göra framgent i de andra ämnena där vi saknar behöriga lärare, som idrott, få vi se. Kanske får lärare från andra skolor åka ut till oss. Jag kan tänka mig att det ser liknande ut på många små ställen. Att man kan behöva flytta på sig, åka längre eller behöva vara på flera ställen kanske man som lärare inte hade räknat med som en effekt av lärarlegitimationsreformen.

I Luleå är behörigheten bland lärarna god, till och med bättre än vad den egna kartläggningen visade, säger skolchefen Karina Pettersson-Hedman.

– I regel har lärarna fått bredare behörigheter än vad både de och vi hade kunnat tro. Just nu känns det lugnt inför den 1 december eftersom vi har så god behörighet hos den personal vi har. Men när vi ska nyrekrytera står vi inför problematiken att det kan bli svårare att ge heltidstjänster, beroende på vad den vi anställer har för kombinationer i sin lärarlegitimation. Det kan vara så att någon har en kombination som gör att det utifrån timplanen och skolan inte går att få ihop nog många timmar.

Fram till år 2020 kommer Luleå att behöva omkring 400 nya pedagoger.

– Under ett antal år har det på lärarutbildningarna funnits ett väldigt stort eget inflytande för hur man har läst; behörigheterna går kors och tvärs. Det kommer att bli ett pussel. Att det samtidigt är färre som söker lärarutbildningarna bekymrar mig, säger Karina Pettersson-Hedman.

Under senhösten har Skolverket fått in ungefär 500 nya ansökningar om lärarlegitimation i veckan – en siffra som kan komma att stiga rejält.

I början av november ändrade riksdagen i behörighetsförordningen och erfarna lärare kan från och med den 2 december börja ansöka om att få utökad behörighet hos Skolverket. Det gäller lärare som saknar formell utbildning i ett ämne, men som har undervisat i det i minst åtta av de senaste femton åren (fyra år räcker för lärare som är födda före den 1 juli 1957).

– Vi har gjort en bedömning om att det kan röra sig om 30 000–35 000 lärare som uppfyller kraven, men beräkningarna är mycket grova och det kan finnas stora felkällor. Det är inte säkert att alla vill ha en behörighet trots att de formella kraven är uppfyllda, men vi har beredskap för att det kan komma in uppemot 35 000 ansökningar. Det är värdefullt att kunna ta tillvara på lärares långa erfarenheter, säger Niclas Westin

på Skolverket.

En som vill ha utökad behörighet är Johanna Fanberg, lärare i svenska och SO på Fränstaskolan i Ånge och lokalombud för Lärarnas Riksförbund.

– Jag och en kollega har gått samma utbildning. Hon fick behörighet i alla fyra SO-ämnena, medan jag bara fick i två. Det känns inte tillförlitligt att behörigheten inte stämmer med det man har läst, säger hon.

Runt 3 000 lärare har varit så missnöjda med Skolverkets beslut att de gått vidare till förvaltningsrätten.

– Det vanligaste är att man vill ha fler behörigheter, antingen i fler ämnen eller i fler årskurser. Ofta tillkommer det ny information och då kan Skolverket efter omprövning ändra ett beslut. Jag känner bara till några enstaka fall där förvaltningsrätten gjort en annan bedömning än vad vi har. Det är inte ovanligt att enskilda lärare är väldigt klara över vad de tror att deras utbildning ska leda till för behörighet. Sedan blir de förvånade över att det inte blir så, säger Niclas Westin, som uppmanar alla lärare som inte redan skickat in sin ansökan om lärarlegitimation att göra det.

Johanna Fanberg hoppas att legitimationen gör det enklare för föräldrar, elever och rektorer att förstå en lärares kompetens.

– Men den kommer nog mer fungera som en symbol utåt. Jag är redan trygg i min lärarroll.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons