Annons
Mentorerna Lina Landin och Anita Svantesson instruerar elever som testar att ta varandras blodtryck och puls. Foto: Johanna Syrén

"Här får vi hålla hårt i eleverna"

Publicerad 23 februari 2016

På vård- och omsorgscollege i Bollnäs är banden till arbetsgivarna starka och sjukhuset drar i eleverna innan de ens hunnit ta examen. Utbildningen har låg status på skolan – men lärarnas och elevernas yrkesstolthet låter sig inte rubbas.

Fakta

Mer om yrkesprogrammen

Tappat nära en av tre elever på sju år

Sedan 2008 har andelen elever som går årskurs 1 på ett gymnasialt yrkesprogram minskat från drygt 35 procent till 26 procent (2015). Källa: Skolverket

 

Yrkesprogrammen ger inte grundläggande högskolebehörighet

De behörighetsgivande kurserna engelska 6, svenska 2 svenska 3 alternativt SVA 2 och 3 är inte obligatoriska på yrkesprogrammen. Men skolorna kan välja att låta kurserna ingå i utbildningen och eleverna har rätt att läsa dem inom det individuella valet eller som utökat program. Källa: Skolverket

 

2016 – Yrkes­utbildningens år

Regeringen, LO och Svenskt Näringsliv satsar tillsammans 30 miljoner kronor under 2016 för att höja de gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitet, status och attraktivitet. De ska genomföra statushöjande kampanj­insatser, kora årets yrkeslärare samt arrangera Euroskills, eller yrkes-EM, i Göteborg.

Relaterat

Patienten Svante, 83, skriker till när vård- och omsorgsläraren Lina Landin försöker rätta till hans ben.

– Det gör så ont när det sträcks ut så där, ropar Svante som bär en orangeblå Bollnäs bandy-mössa och grinar illa på en brits i vård- och omsorgsprogrammets metodsal på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs.

Svante var tidigare en aktiv man som klarade sig bra på egen hand. Så halkade han, bröt lårbenshalsen och låg på sjukhus i fyra veckor. Han kom aldrig upp ur sängen igen och aktiverades inte ordentligt av omvårdarna. Det ledde till inaktivitetskomplikationer som trycksår, viktnedgång och depression.

Lina Landin spritar händerna, trär på sig plasthandskar och går till änden av sängen, sätter händerna mot undersidan av Svantes fötter.

– Hur känns det när du pressar fötterna mot mina handflator? frågar hon.

– Det känns bra, svarar Svante ängsligt.

Eleverna i tvåan på vård- och omsorgsprogrammet följer förloppet med fnitter och intresse från stolarna som står i en halvcirkel invid sängen. Svante finns förvisso i verkligheten – men i dag spelas han av mentorn Anita, som råkar ha det passande efternamnet Svantesson.

Mentorsduon Lina Landin och Anita Svantesson strävar alltid efter att förankra undervisningen i verkligheten. Med rollspel får de med alla bitar: patientens besvär, praktisk omvårdnad, hygien och till och med jargong.

– Jag jobbade med Svante som arbetsterapeut för några år sedan och minns hur han var som person, så det är enkelt att agera ut­­efter. Vi har märkt att riktiga fallstudier väcker elevernas intresse, säger Lina Landin efter att hon gett eleverna i uppdrag att dela upp sig i olika grupp- och klassrum för att förbereda egna rollspel med påhittade case. 

– Krokiga knän är en käpphäst jag har som gammal syrra. Nu kommer de aldrig glömma hur viktigt det är, säger Anita Svantesson, som jobbade som sjuksköterska i hela 25 år innan hon skolade om sig till lärare. 

Vinterns eftermiddagsmörker börjar krypa sig på när Lina Landin och Anita Helgesson slår sig ner på varsin stol bland sjukhussängar och patientdockor. De berättar att programmet har haft en stabil elevkull på omkring 20 ungdomar per årskurs under 2000-talet – med undantag för en period då elever erbjöds att få delar av körkortet betalt, och en kulmen nåddes 2004 med 50 elever per årskurs.

I Linas och Anitas klass går 16 elever, varav två killar. Fyra har hoppat av, vilket är vanligt. Avhoppen sker oftast i samband med de fem första praktikveckorna, som är förlagda på hemtjänsten redan första läsåret. Praktiken fungerar avskräckande för de som har valt fel eller inspirerande för de som valt rätt, förklarar Anita Svantesson.

Mentorerna berättar att många av de som söker sig till programmet vill studera vidare till barnmorskor, arbetsterapeuter, poliser eller socionomer.

– Men kanske inte genast. Det har stor betydelse för eleverna att de har ett yrke när de är klara, så att de kan jobba några år och lägga en bra grund innan de studerar vidare. Andra, ofta andraspråkselever, är målinriktade och vill ha jobb direkt efter examen. För dem är yrkeskompetensen ibland avgörande för att få in en fot i samhället, säger Lina Landin.

Programmet är sedan fem år tillbaka ett vård- och omsorgscollege, vilket innebär att skolan har ett tätt samarbete med olika arbetsgivare i kommunen. Skolan utbildar elevernas praktikhandledare så att eleverna får ett bra bemötande. Arbetsgivarna ser till att skolan utbildar åt rätt håll och säkrar därmed kvaliteten på framtida arbetstagare.

– Det är en väldigt bra struktur, med en direktkanal ut till arbetsgivarna. På så sätt vet vi var vi ska hålla nivån. Inom något år kommer vi också erbjuda lärlingsutbildning med 50 procent praktik, säger Anita Helgesson. 

De flesta som vill ha jobb efter examen får det, enligt lärarna.

– De är otroligt eftertraktade. Sjukhuset drar i eleverna i samband med sista praktiken. Vi får nästan be dem att vänta med att anställa till efter skolan slutar, så att de fullföljer studierna, säger Lina Landin.

 

Eleven Haben Debesay glider in i metodrummet i en rullstol. Han är klar med uppgiften och frågar om han kan bege sig hem.

Haben, som får tummen upp av Lina Landin, är en av klassens elever som planerar att studera vidare. Det innebär att han måste välja till de behörighetsgivande ämnena på individuellt val, eftersom man inte har automatisk högskolebehörighet på programmet.

– Vi försöker poängtera för både föräldrar och elever att det går att skaffa behörighet, och om de behöver stöd så förmedlar vi tidigt kontakt med vägledare. Men vi behöver inte pusha eleverna, utan det sköter de själva genom snacket med varandra, säger Lina Landin.

De ställer sig båda positiva till att återinföra upplägget med högskolebehörigheten inbyggd i yrkesprogrammen, med möjlighet att välja bort behörighetsgivande ämnen.

– Det sänder signaler om att vi tror på eleverna, att omvårdnadsyrket är viktigt och att de kan studera vidare. Så länge eleverna kan välja bort behörigheten så tappar vi inte heller de som är skoltrötta, säger Anita Helgesson.

Tidigare under dagen, i metodsalen: Två behållare vid en av patientsängarna är fyllda med röd vätska. Via gummislangar leds vätskan till en låtsas­arm vars vener en elev förgäves försöker träffa med en nål. Lina Landin tar plats bredvid sängen, ber henne börja om och leder henne steg för steg.

– Jag tror att du har stuckit nålen för djupt. När det har hänt kan man sakta dra ut nålen tills man känner att den hoppar in i venen, säger hon.

Att sticka en nål i en människas arm kommer med ett stort ansvar. Men trots yrkets allvar har vård- och omsorgsprogrammet låg status, förklarar Anita Helgesson. 

– Det handlar om pengar förstås, och det faktum att det är ett kvinnoyrke. Många andra elever har fortfarande uppfattningen att man är en ”pottkusk” när man läser vård och omsorg. Ja, att det är äckligt med mycket kiss och bajs helt enkelt, säger hon.

– Men våra elever är av en annan uppfattning. Här finns stor yrkesstolthet och de säger att de andra inte förstår att det är en sådan liten del av yrket och ”Tänk om de andra visste vad man kan få ut av det här.”

Lina Landin menar att de själva har ett viktigt finger med i spelet.

– Vår egen yrkesstolthet har betydelse. På lektioner och i samband med rollspel sprider vi känslan av att undersköterskan är en av de absolut viktigaste personerna, som är närmast patienterna och vet hur de mår. Eleverna tar in och känner den här stoltheten och är utbildningens absolut bästa reklampelare.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons