halsa
Foto: David Polberger
Löddesnässkolan

Här går hälsan över ämnesgränserna

På Löddesnässkolan är hälsotanken en bärande princip som sträcker sig långt utanför lektionerna i idrott och hälsa.
– Vi har en viktig uppgift att förmedla kunskaper till eleverna om den egna kroppen och hur de kan påverka sin hälsa, säger skolans lärare i idrott och hälsa Åse Freiburghaus. 

Löddesnässkolan
  • Ligger i Bjärred i Lomma kommun.
  • F–6-skola med omkring 275 elever.
  • Certifierad hälsoskola 2008.
  • Arbetar hälsofrämjande i vid betydelse – med elevinflytande och delaktighet. Verksamheten grundar sig på fyra ben: kunskap, kultur, miljö och hälsa. De fyra områdena har varsitt råd – kunskapsrådet, kulturrådet, miljörådet och hälsorådet – där eleverna driver skolans utvecklingsfrågor.

”Jag lyssnade på en föreläsare som sa att vi aldrig haft det så bra som nu i Sverige, samtidigt som vi aldrig mått så dåligt. Att ha en grundläggande tanke om barns hälsa och välmående är oerhört viktigt, annars kan de inte lära sig och utvecklas. Det handlar om att må bra fysiskt men lika mycket om att må bra psykiskt.” 

Så svarar Löddesnässkolans rektor Åsa Nordh på frågan om varför skolan ska arbeta med hälsa.

Den lilla F–6-skolan i Bjärred strax utanför Lund har sedan början av 2000-talet bedrivit ett hälsofrämjande arbete. Man förstår snart att begreppet rymmer betydligt mer än det man först tänker på när man hör ordet hälsa. Skolan arbetar medvetet med elevdemokrati och eleverna är engagerade i skolans utvecklingsarbete. Men man har också stort fokus på hälsa i betydelsen: Vad får mig att må bra – fysiskt, psykiskt och socialt? 

Initiativtagare och eldsjäl är skolans lärare i idrott och hälsa, Åse Freiburghaus. Hon säger att skolan har en viktig uppgift att förmedla kunskaper till eleverna om den egna kroppen och hur de själva kan påverka sin hälsa. 

– Förhoppningsvis ger det dem bättre möjligheter att göra hälsoval grundade på kunskap. Vi matas med trender och budskap och jag hoppas att vårt arbete ska sätta spår hos eleverna. Så att de vågar säga nej eller i alla fall kan göra ett val och vet hur kroppen påverkas av det val de gör, säger hon. 

I årskurs sex jobbar eleverna med ”Tema hälsa”. 

– Hälsa går att koppla till många ämnen. Det är en styrka i vårt sätt att jobba, att barnen får ett helhetsperspektiv. Tema hälsa utgår från kunskapsmålen för idrott och hälsa och biologi. Hem- och konsumentkunskap, svenska och bild kommer också in. Innehållet varierar lite mellan åren, beroende på vem som är klassföreståndare för sexorna, säger Åse Freiburghaus. 

Inom ramen för Tema hälsa låter hon eleverna sätta upp ett hälsomål. Under åtta veckor för de dagbok över hur det går. Vilket mål eleverna vill ha bestämmer de i samråd med sina föräldrar. 

– Jag värderar inte vad de väljer, om det är viktigt för att de ska må bra, så är det bra. Jag brukar informera om hälsomålen på ett föräldramöte och då kan man se hur en del föräldrar sitter och småler. De vet direkt vad deras barn borde jobba med.

Elevernas mål kan handla om att ta med en frukt varje dag för att orka hela dagen och hitta rutiner för det. Det kan vara att äta en ordentlig frukost. Eleverna får skatta hur viktigt målet är och vad de ska göra för att klara det. Ytterligare någon har som mål att lägga ut mobilen i köket före läggdags. 

– Ibland är det tyngre saker eleverna väljer, som att på läkares rekommendation äta mer för att gå upp i vikt. Då sätter vi upp mål för det. De skriver kort varje vecka om hur det går, de är ofta väldigt ärliga. Jag läser och ger feedback till varje elev, varje vecka. 

– Sen har vi ju barn som tränar för mycket och där kan man mana till balans, sticker Annika Moberg in som i år är klasslärare i sexan. 

– Precis, en del har som mål att de ska hitta tid för att göra ingenting och lära sig slappna av. När de själva formulerar sina mål blir det en helt annan medvetenhet än om vi vuxna kommer med pekpinnar, svarar Åse Freiburghaus. 

De granskningar Skolinspektionen har gjort av ämnet idrott och hälsa visar att hälsoaspekten ges litet utrymme på lektionerna i idrott och hälsa. Vad tror du det beror på?

– Nu får jag gissa, men kanske beror det på att lärare i idrott och hälsa är lite osäkra på vad man ska ta upp och hur? När vi arbetar med ”Tema hälsa” kan jag ju luta mig mot min sjukgymnastutbildning. Det vore kanske bra om mer tonvikt lades på hälsodelen i lärarutbildningen, säger Åse Freiburghaus och lägger till:

– För årskurs F–6 finns det inte något läromedel som ger stöd. Och i läromedlen för senare årskurser görs ofta hälsa till ett rent teoriämne. Har man bara en lektion i idrott och hälsa i veckan drar man sig nog för att ha rena teorilektioner. 

Åse freiburghaus säger att även hennes lektioner i idrott och hälsa till stor del är praktiska. Men hon låter ibland eleverna läsa teori inför lektionerna. Under lektionerna diskuterar de sedan vad som händer i kroppen och hur de olika övningarna påverkar muskler, blodomlopp, hälsa och annat. 

– Men det huvudsakliga skälet till att vi får in så mycket hälsa är att vi jobbar ämnesövergripande. Det gör att eleverna får en fördjupad förståelse för hälsa och att hälsa inte bara är fysisk aktivitet.

Både Åse Freiburghaus och Annika Moberg återkommer till detta.  

– Jag tror att man måste våga jobba mer ämnesövergripande, vi ser ju hur mycket vi vinner på det. Eleverna får en större helhetsbild av hälsa och det blir roligare, säger Annika Moberg.  

I hennes roll som klasslärare kommer hälsa mest naturligt in i biologin och när de jobbar med människokroppen.

– Jag trycker extra på att må bra i själen, jag tror att det är viktigt. Vi har också jobbat med droger och hur det påverkar hälsan och hade jättebra diskussioner om det. 

Som klasslärare är den sociala hälsan ständigt i fokus. 

– Det är så mycket krav på barnen i dag och de vet inte riktigt hur de ska vara. Vi pratar mycket om vad som är viktigt i livet och hur vi ska vara mot varandra, det är också hälsa. 

Åse Freiburghaus tillägger:
– Det där är viktigt i ämnet idrott och hälsa där man kan känna sig väldigt utsatt. Man måste bygga upp en trygghet i gruppen som gör att eleverna vågar pröva och vågar misslyckas. Jag försöker uppmuntra när de pushar varandra, så att det inte bara är jag som ger positiv feedback. Det är så himla viktigt. 

Vad kan jag som idrottslärare på en skola utan ämnesövergripande samarbete göra? Kan man göra det du gör på egen hand? 

– Från början var jag ganska ensam, det har vuxit efterhand. Är man helt själv får man utgå ifrån kursplanen och de elever man har och börja i det lilla. Men det är viktigt att man inte gör ämnet idrott och hälsa till en förlängning av idrottsrörelsen. Man måste våga lyfta det som kursplanerna säger att vi ska arbeta med och vara den som utvecklar elevernas kunskaper inom kursplanens alla delar. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm