Annons
Foto: David Polberger

Här går hälsan över ämnesgränserna

Publicerad 8 juni 2015

På Löddesnässkolan är hälsotanken en bärande princip som sträcker sig långt utanför lektionerna i idrott och hälsa.
– Vi har en viktig uppgift att förmedla kunskaper till eleverna om den egna kroppen och hur de kan påverka sin hälsa, säger skolans lärare i idrott och hälsa Åse Freiburghaus. 

Fakta

Löddesnässkolan

  • Ligger i Bjärred i Lomma kommun.
  • F–6-skola med omkring 275 elever.
  • Certifierad hälsoskola 2008.
  • Arbetar hälsofrämjande i vid betydelse – med elevinflytande och delaktighet. Verksamheten grundar sig på fyra ben: kunskap, kultur, miljö och hälsa. De fyra områdena har varsitt råd – kunskapsrådet, kulturrådet, miljörådet och hälsorådet – där eleverna driver skolans utvecklingsfrågor.

Relaterat

"Jag lyssnade på en föreläsare som sa att vi aldrig haft det så bra som nu i Sverige, samtidigt som vi aldrig mått så dåligt. Att ha en grundläggande tanke om barns hälsa och välmående är oerhört viktigt, annars kan de inte lära sig och utvecklas. Det handlar om att må bra fysiskt men lika mycket om att må bra psykiskt.” 

Så svarar Löddesnässkolans rektor Åsa Nordh på frågan om varför skolan ska arbeta med hälsa.

Den lilla F–6-skolan i Bjärred strax utanför Lund har sedan början av 2000-talet bedrivit ett hälsofrämjande arbete. Man förstår snart att begreppet rymmer betydligt mer än det man först tänker på när man hör ordet hälsa. Skolan arbetar medvetet med elevdemokrati och eleverna är engagerade i skolans utvecklingsarbete. Men man har också stort fokus på hälsa i betydelsen: Vad får mig att må bra – fysiskt, psykiskt och socialt? 

Initiativtagare och eldsjäl är skolans lärare i idrott och hälsa, Åse Freiburghaus. Hon säger att skolan har en viktig uppgift att förmedla kunskaper till eleverna om den egna kroppen och hur de själva kan påverka sin hälsa. 

– Förhoppningsvis ger det dem bättre möjligheter att göra hälsoval grundade på kunskap. Vi matas med trender och budskap och jag hoppas att vårt arbete ska sätta spår hos eleverna. Så att de vågar säga nej eller i alla fall kan göra ett val och vet hur kroppen påverkas av det val de gör, säger hon. 

I årskurs sex jobbar eleverna med ”Tema hälsa”. 

– Hälsa går att koppla till många ämnen. Det är en styrka i vårt sätt att jobba, att barnen får ett helhetsperspektiv. Tema hälsa utgår från kunskapsmålen för idrott och hälsa och biologi. Hem- och konsumentkunskap, svenska och bild kommer också in. Innehållet varierar lite mellan åren, beroende på vem som är klassföreståndare för sexorna, säger Åse Freiburghaus. 

Inom ramen för Tema hälsa låter hon eleverna sätta upp ett hälsomål. Under åtta veckor för de dagbok över hur det går. Vilket mål eleverna vill ha bestämmer de i samråd med sina föräldrar. 

– Jag värderar inte vad de väljer, om det är viktigt för att de ska må bra, så är det bra. Jag brukar informera om hälsomålen på ett föräldramöte och då kan man se hur en del föräldrar sitter och småler. De vet direkt vad deras barn borde jobba med.

Elevernas mål kan handla om att ta med en frukt varje dag för att orka hela dagen och hitta rutiner för det. Det kan vara att äta en ordentlig frukost. Eleverna får skatta hur viktigt målet är och vad de ska göra för att klara det. Ytterligare någon har som mål att lägga ut mobilen i köket före läggdags. 

– Ibland är det tyngre saker eleverna väljer, som att på läkares rekommendation äta mer för att gå upp i vikt. Då sätter vi upp mål för det. De skriver kort varje vecka om hur det går, de är ofta väldigt ärliga. Jag läser och ger feedback till varje elev, varje vecka. 

– Sen har vi ju barn som tränar för mycket och där kan man mana till balans, sticker Annika Moberg in som i år är klasslärare i sexan. 

– Precis, en del har som mål att de ska hitta tid för att göra ingenting och lära sig slappna av. När de själva formulerar sina mål blir det en helt annan medvetenhet än om vi vuxna kommer med pekpinnar, svarar Åse Freiburghaus. 

De granskningar Skolinspektionen har gjort av ämnet idrott och hälsa visar att hälsoaspekten ges litet utrymme på lektionerna i idrott och hälsa. Vad tror du det beror på?

– Nu får jag gissa, men kanske beror det på att lärare i idrott och hälsa är lite osäkra på vad man ska ta upp och hur? När vi arbetar med ”Tema hälsa” kan jag ju luta mig mot min sjukgymnastutbildning. Det vore kanske bra om mer tonvikt lades på hälsodelen i lärarutbildningen, säger Åse Freiburghaus och lägger till:

– För årskurs F–6 finns det inte något läromedel som ger stöd. Och i läromedlen för senare årskurser görs ofta hälsa till ett rent teoriämne. Har man bara en lektion i idrott och hälsa i veckan drar man sig nog för att ha rena teorilektioner. 

Åse freiburghaus säger att även hennes lektioner i idrott och hälsa till stor del är praktiska. Men hon låter ibland eleverna läsa teori inför lektionerna. Under lektionerna diskuterar de sedan vad som händer i kroppen och hur de olika övningarna påverkar muskler, blodomlopp, hälsa och annat. 

– Men det huvudsakliga skälet till att vi får in så mycket hälsa är att vi jobbar ämnesövergripande. Det gör att eleverna får en fördjupad förståelse för hälsa och att hälsa inte bara är fysisk aktivitet.

Både Åse Freiburghaus och Annika Moberg återkommer till detta.  

– Jag tror att man måste våga jobba mer ämnesövergripande, vi ser ju hur mycket vi vinner på det. Eleverna får en större helhetsbild av hälsa och det blir roligare, säger Annika Moberg.  

I hennes roll som klasslärare kommer hälsa mest naturligt in i biologin och när de jobbar med människokroppen.

– Jag trycker extra på att må bra i själen, jag tror att det är viktigt. Vi har också jobbat med droger och hur det påverkar hälsan och hade jättebra diskussioner om det. 

Som klasslärare är den sociala hälsan ständigt i fokus. 

– Det är så mycket krav på barnen i dag och de vet inte riktigt hur de ska vara. Vi pratar mycket om vad som är viktigt i livet och hur vi ska vara mot varandra, det är också hälsa. 

Åse Freiburghaus tillägger:
– Det där är viktigt i ämnet idrott och hälsa där man kan känna sig väldigt utsatt. Man måste bygga upp en trygghet i gruppen som gör att eleverna vågar pröva och vågar misslyckas. Jag försöker uppmuntra när de pushar varandra, så att det inte bara är jag som ger positiv feedback. Det är så himla viktigt. 

Vad kan jag som idrottslärare på en skola utan ämnesövergripande samarbete göra? Kan man göra det du gör på egen hand? 

– Från början var jag ganska ensam, det har vuxit efterhand. Är man helt själv får man utgå ifrån kursplanen och de elever man har och börja i det lilla. Men det är viktigt att man inte gör ämnet idrott och hälsa till en förlängning av idrottsrörelsen. Man måste våga lyfta det som kursplanerna säger att vi ska arbeta med och vara den som utvecklar elevernas kunskaper inom kursplanens alla delar. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons