syv_bild_0

Till höger: Henrik Zarins. Skolan har under en lång tid utvecklat ett unikt upplägg för praon.

Prao

Här har eleverna prao i fem årskurser

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolvärlden har tidigare rapporterat om studie- och yrkesvägledaren Marie som valde att säga upp sig när det blev klart att praon i högstadiet skulle bli obligatorisk. Orsaken till uppsägningen var enligt henne den arbetsbörda som praon innebär för studie- och yrkesvägledare. 

På Malmaskolan i Kolsva i Köpings kommun har praon alltid värderats högt. Skolans studie-och yrkesvägledare Henrik Zarins berättar att det aldrig har varit aktuellt att avskaffa den. 

– I och med att vi aldrig lagt ned praon påverkades inte vår verksamhet nu när den återigen är obligatorisk. Jag förstår att det kan kännas övermäktigt för skolor som sedan länge slutat med den traditionella praon. Det blir lite som att behöva uppfinna hjulet igen, säger Henrik Zarins. 

Han upplever inte att den tid praon tar förstör för annan verksamhet. 

– Självklart kan det bli väldigt mycket ibland för mig som syvare. Men det råder en konsensus på skolan om att det här är oerhört viktigt och alla lärare är delaktiga i arbetet. Utan lärarnas hjälp skulle det inte funka. Hade jag stått ensam med ansvaret skulle mycket behövas läggas åt sidan. 

Skolan har under en lång tid utvecklat ett unikt upplägg. Eleverna får prao i olika form i fem årskurser, med start redan i mellanstadiet. I mellanstadiet har eleverna en halvdag i biblioteket i femman. I årskurs 6 är eleverna indelade parvis i skolköket och är på förälders eller annan närståendes jobb under en dag. Från och med årskurs 7 är eleverna på en arbetsplats i en hel vecka, i årskurs 8 och 9 är de på prao två veckor per läsår.

Totalt får eleverna alltså fem veckors prao i högstadiet, något som Henrik Zarins är stolt över. 

– Under mina åtta år på skolan har det aldrig förekommit att en elev inte kommit iväg på prao. Vi har skaffat oss ett bra rykte bland arbetsplatserna i kommunen och har byggt upp en bank med platser som eleverna kan välja ifrån. 

Vidare berättar han om hur de vårdar kontakten mellan arbetsliv och skola. 

– Det gör vi bland annat genom att försäkra oss om att varje elev och praoplats får en kontakt från skolan. Ambitionen är ett besök av mig eller en lärare, men när det inte är möjligt ser vi till att åtminstone ringa ett telefonsamtal. Att vi visar intresse på det sättet vet vi är uppskattat bland arbetsgivarna. 

Förutom skolans lista med platser har eleverna också möjlighet att själva hitta en plats. För att försäkra sig om att arbetsförhållandena är goda har skolan i samråd med Arbetsmiljöverket tagit fram en blankett som arbetsplatsen måste fylla i innan eleven kommer dit.

– Det är en typ av kvalitetssäkring där arbetsplatserna som tar emot eleverna får skriva under på att ska finnas en utsedd handledare, att eleven får en introduktion och information om vad eleven kommer få göra, vilka risker som finns och hur de ska undvikas. Riskbedömningen rör sig inte bara om saker som maskiner, vassa föremål, giftiga kemikalier utan även om exempelvis vad man gör om det kommer in en berusad kund i en butik, säger Henrik Zarins. 

Att både för- och efterbereda praon är något som Henrik Zarins tror är väldigt viktigt. 

– Jag går ut i klasserna i god tid före praon och pratar om varför den är viktig och vad eleverna ska tänka på när de är ute på en ”riktig arbetsplats” och vad det kan betyda för framtiden om man sköter, eller missköter sin prao.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm