Här har eleverna redan en rörligare vardag

Skolvärlden rapporterade tidigare om regeringens förslag på 100 extra timmar idrott i grundskolan och ökad fysisk aktivitet. Hummelstaskolan i Enköping har jobbat med extra fysisk aktivitet för sina elever i årskurs 1-6 sedan höstterminen 2014, i det femåriga projektet ”Mer energi i Hummelsta” (MEIH). Utöver två klocktimmar idrott och hälsa i veckan har alla elever tre klocktimmar så kallade aktivitetspass varje vecka – schemalagda fysiska aktiviteter som är obligatoriska men inte bedöms eller betygsätts.

Filosofin som ligger till grund för projektet är att fysiskt aktiva elever presterar bättre i alla skolämnen, har en bättre koncentrationsförmåga, sover bättre, och dessutom förbättrar sin motorik, vilket har positiva effekter på engagemang i lek och fritid.

Projektledare för det hela är läraren i idrott och hälsa, Mattias Hertz.

– Kopplingen ser ut såhär: Fysisk aktivitet leder till förbättrad uthållighet, som leder till bland annat förbättrad kognitiv förmåga, vilket leder till förbättrad skolprestation, vilket i sin tur leder till att eleverna mår bättre. Syftet är att förbättra den sociala hälsan, säger han.

Projektet har utformats med hjälp av ett forskarlag på Karolinska institutet, lett av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap. Hans labb kommer även att analysera den data som samlas in om elevernas kondition, kognitiva förmåga, stressnivå, uthållighet eller ”grit” och längre fram även skolresultat.

­– Vi har inga hårda siffror vi kan gå ut med ännu, det är ganska mastiga filer som ska analyseras. Men vi har lite mer subjektiva observationer, som att lärarna upplever eleverna som mer harmoniska. Och när vikarier kommer till matsalen så upplever de att där är ett helt annat lugn än i andra skolmatsalar, säger Mattias Hertz.

En tydlig observation han har gjort i sin egen undervisning i idrott och hälsa är något han själv inte väntat sig: eleverna har slutat krocka med varandra.

– Vid hinderbanor, skeppsbrott eller bollspel har det alltid varit så att elever har krockat och slagit sig. Men eftersom eleverna här blivit så motoriskt säkra i sin kroppskontroll och rumsuppfattning har de helt enkelt slutat med det.

En annan oväntad effekt är att kocken i skolköket fått problem med budgeten – barnen äter mer än tidigare.

Mattias Hertz välkomnar att regeringen vill satsa på mer fysisk aktivitet för alla elever, men är samtidigt kritisk till hur förslaget har utformats.

­– Enligt förslaget ska den andra fysiska aktiviteten utföras på rasten. Vi har istället lagt till 180 minuter i veckan för aktivitetstiderna. Jag tycker att det är fegt att inte schemalägga den. Det kommer aldrig ge någon likvärdighet.

De extra 180 minuterna har Hummelstaskolan fått till genom att trimma längden på ett par raster, korta lunchen till 50 minuter, stuva om i schemat och förlänga ett par skoldagar med 20 minuter.

– Att utöka ämnet idrott och hälsa är bra. Men det jag tror saknas är kravlös men schemalagt och obligatorisk fysisk aktivitet. Då får vi också in de elever som annars står över idrotten, säger Mattias Hertz.

Om resultaten efter projektets slut 2019 är positiva, planerar Enköpings kommun att införa liknande koncept på alla kommunens grundskolor.