Annons
Daniel Sundh, lärare i tyska och engelska, uppskattar den nya organisationen. Foto: Jonas Bilberg
Thorun Nilsson är en av de tre studiepedagogerna på Risbroskolan. Foto: Jonas Bilberg
Bild 1/2

Mindre stress utan mentorskap

Publicerad 9 juni 2016

Relaterat

Lektionstiden har minskat med tio procent och mentorskapet är borttaget. På Risbroskolan i Fagersta kan lärarna numera ägna mer tid åt undervisningen.
– Nu kan jag med gott samvete fokusera på att lära ut. Det är ju så här man vill att det ska vara, säger Daniel Sundh, lärare i tyska och engelska.

Det är fredag förmiddag och ganska lugnt i högstadiekorridorerna på Risbroskolan i Fagersta. Det närmar sig sommarlov, och därmed är det första läsåret med den nya organisationen avklarat. Tre så kallade studiepedagoger har anställts för att avlasta lärarna och därmed ge möjlighet till en mer individ­anpassad och välplanerad undervisning. Rektor Helene Blomgren har jobbat här i nio år. Hon berättar att allting började med en arbetsplatsträff där lärarna – återigen – framförde att det var svårt att få tiden att räcka till.

– Som rektor har jag hört detta år efter år, och så har jag förklarat att det är så här det ser ut och så fortsätter man som vanligt. Men nu tänkte jag att ”nej, nu ska vi för en gångs skull borra oss ner i detta”.
Vad använder vi tiden till?  Vilka sysslor skulle någon som inte är pedagog kunna göra? Det var några av alla frågor som ställdes under arbetets gång.

En första åtgärd blev att en assistent anställdes, med uppgift att avlasta lärarna med allt möjligt administrativt som att scanna, ladda ner ljudfiler och lägga in provresultat i skolans databas. Nästa steg blev att försöka få ner undervisningstiden från runt 18 timmar till 16 timmar – och att avlasta lärarna med den tids- och energikrävande elevvården.

– Jag satte mig och räknade. Till slut hade jag ett förslag som bara skulle kosta en ny tjänst, berättar Helene Blomgren.

Som rektor måste man ha mod att våga utmana verksamheten

Efter ett års arbete, diskussioner med personal och beslutsfattare, samt en omplacering inom kommunen av en person som tidigare hade en IT-tjänst på skolan så drog det nya igång i höstas. Tre personer har anställts med den nya titeln studiepedagog. Alla har beteendevetarexamen eller liknande. Uppdraget är att vara mentorer åt eleverna och sköta elevvården; följa upp frånvaro, ha enskilda samtal för att stötta elever, föräldrasamtal, kontakter med socialtjänst och polis med mera.

Läraren Daniel Sundh säger att skillnaden är stor.

– Jag brinner så för mina elever. Men jag gick alltid runt med en frustration över att aldrig räcka till. Man ska ringa de här samtalen och skicka de nödvändiga mejlen, utöver allt annat.  Det var en sådan stress. Jag kände aldrig att jag blev klar. Nu kan jag fokusera på det som händer i klassrummet på ett helt annat sätt. Relationen till eleverna har jag ändå, den behöver jag inte vara mentor för att vårda. Nu har jag mer tid till att prata en stund i korridoren eller på fritids i stället, det ser jag som mer värdefullt för elevrelationerna än de 45 minuter i veckan som förut var mentortid.

Helene Blomgren förklarar matematiken som får lärarnas scheman att gå ihop:

– Eftersom mentorskapet togs bort försvann en timme per vecka per lärare. Att minska ytterligare en timme gick eftersom utrymmet fanns i personalbudgeten. Flera små faktorer spelade in, som att några klasser ökade i elevantal utan att jag anställde fler lärare. Detta gav skolan mer pengar.

Två utvärderingar har gjorts bland personalen hittills, med påfallande positiva resultat. De flesta har uttryckt att man fått mer tid för undervisningen.

– Än är det för tidigt att mäta vilken effekt detta får på studieresultaten men det kommer vi naturligtvis att följa upp noggrant, säger Helene Blomgren.

I dag är hon stolt och glad över vad som hittills har uppnåtts på Risbroskolan, men hon framhåller också att det har varit en lång och stundtals ganska tuff resa.

– Många var skeptiska i början, både i och utanför skolan. Av de tre studiepedagogerna går två i dag på lärarkontot, vilket betyder att vi alltså har två lärare färre än vi kunde ha haft annars. Plus att jag alltså gjorde om en IT-tjänst till en studiepedagogtjänst. Men jag har trott så starkt på det här hela vägen, och som rektor måste man ha mod att våga utmana verksamheten.

Thorun Nilsson jobbade tidigare som lärare på Ris­broskolan, men är i dag en av de tre studiepedagogerna. 

– Jag har alltid sett mentorskapet som viktigt och lagt ner mycket själ i det. Men som lärare var jag ofta förtvivlad över att jag inte hann med det jag ville. Det var mycket jagande och mycket mer splittrat. Nu har jag tiden att ta tag i exempelvis frånvaro på en gång.

Jag har tid att stanna upp, tid att prata med eleverna

Thorun Nilsson säger att hon upplever elevvårdstiden som betydligt mycket mer effektiv i dag, när hon kan hantera saker direkt och finns med från början i processerna och på möten med elevvårdsteamet, där hon ingår.

– Förut blev jag oftare en budbärare som skulle meddela elev och föräldrar vad som hade sagts av andra på elevvårdsmötet. Nu har jag all information direkt. 

Utvecklingssamtalen på Risbroskolan kallas numera för ämnesutvecklingssamtal och hålls under två kvällar per termin. Då bokar föräldrarna i förväg in möten med sitt barns olika ämneslärare via skolans digitala system.

– Då är alla lärare här på skolan. Men i stället för att föräldrarna bara träffar barnets mentor, som då ska återberätta och tolka vad andra lärare har lämnat för information, så får föräldrarna gå runt och träffa flera olika lärare, säger Helene Blomgren.

Daniel Sundh har i dag 16 timmars undervisning i stället för som tidigare cirka 18. 

– Det är en enorm skillnad. Det är ju inte bara själva lektionstimmarna, utan massor av elevkontakter och allt för- och efterarbete. I början fick jag nästan dåligt samvete för att jag inte gick runt och kände mig stressad hela tiden. Nu är det en fantastisk känsla att uppleva att jag är färdigplanerad – jag är klar! Jag har tid att stanna upp, tid att prata med eleverna, tid att lägga den där extra tiden på förberedelser.

Efter det första läsåret ser Daniel Sundh bara fördelar med den nya organisationen.

– För mig har det varit otroligt bra. Det var så oerhört frustrerande att gå och rycka i en massa trådar, utan att det varken blev hackat eller malet. Jag är inte säker på att jag hade orkat jobba kvar så länge till om inte denna förändring hade kommit. Men nu ska det mycket till för att jag ska byta jobb.

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons