Annons
Patrik Sandsveden, Hans Löfqvist, Carl Dahlstedt och Linda Mantefors Foto: Henrik Witt

Här styr lärarna över sin tid

Publicerad 4 december 2013

Fakta

Mer om tid

Semestertjänst
Den vanligast förekommande regleringen på arbetsmarknaden som helhet. Innebär 40 timmars arbetsvecka och semester om minst 25 arbetsdagar.

Ferietjänst
Innebär i genomsnitt 45-timmars arbetsvecka uppdelad på reglerad arbetstid (35 timmar som arbetsgivaren förfogar över) och förtroendearbetstid (10 timmar som läraren förfogar över). Tjänsten innebär en längre sommarferie och ledigheter under läsåret. 9 av 10 medlemmar i Lärarnas Riksförbund (89 procent) har ferietjänst, enligt en undersökning tidigare i år.

Lokala avtal
Lokala arbetstidsavtal mellan arbetsgivaren lokalt och fackets kommunförening. I grunden ligger antingen ferievillkor eller semestervillkor.

Borgsmoskolan
Har cirka 220 elever i årskurserna 7 till 9. Att sätta uppdraget i centrum var en av flera förändringar som genomfördes 2009. Skolan byggdes om och lärarna tillbringar nu tiden mellan lektionerna i cafeterian, med eleverna, snarare än i lärarrummet. Man införde också ”möte efter behov” och en gång i månaden håller Thomas Stenberg ett rektorssnack där elever och personal får feedback, uppskattning och bekräftelse.

Carl Dahlstedt
Lärare i: Idrott och svenska.
Lärare sedan: 21 år, varav 15 år på Borgsmoskolan.
Koppar kaffe per dag: Tre.
Vill ha kaffet: Svart.
Betyg på skolkaffet: A

Hans Löfqvist
Lärare i: SO, samt uppdrag som studievägledare.
Lärare sedan: År 2000, varav 13 år på Borgsmoskolan.
Koppar kaffe per dag: Tre.
Vill ha kaffet: Med mjölk.
Betyg på skolkaffet: A

Patrik Sandsveden
Lärare i: IT-pedagog, ansvarig för Ma/No i den kommungemensamma gruppen för autism och Asperger. Lärare sedan 22 år varav 5 år på borgsmoskolan
Koppar kaffe per dag: Sex
Vill ha kaffet: Svart
Betyg på skolkaffet: A

Linda Mantefors
Lärare i: NO, matetmatik och idrott.
Lärare sedan: 12 år, samtliga på Borgsmoskolan.
Koppar kaffe per dag: Tre till fem.
Vill ha kaffet: Med mjölk.
Betyg på skolkaffet: C

Relaterat

Säg den skola där man inte diskuterar arbetstiden. Fast på Borgsmoskolan i Norrköping har man faktiskt slutat slåss om minuter och sekunder – tack vare ett nytt synsätt.

Borgsmoskolan är på många sätt som vilken skola som helst. Förutom att en liten förändring i synsätt har fått stora effekter. Man har, som rektor Thomas Stenberg uttrycker det, gjort en mental kullerbytta och satt uppdraget i centrum. Lärarna fick ett förtroende från Thomas Stenberg som löd: ”lös uppdraget och gör ett bra jobb så struntar jag i exakt vad ni lägger tiden på”.

Carl Dahlstedt: Vi har lagt ner så mycket tid på att diskutera tid med rektorerna. Jag och Linda, som också var lokalombud, kunde sitta här en gång i veckan och vara osams med dem om en kvart hit, tio minuter dit, hur gör vi vid vikariat
och så vidare. Vi la ner så mycket tid på det.

Hans löfqvist: Vi träffar ju en del lärare från andra skolor och man förstår att det är mycket stridigheter mellan ledning och personal om tid. 

Carl: Det var så mycket: om vi inte får betalt en halvtimme för det där extraarbetet så gör vi det inte. Nu jobbar vi utifrån ett uppdrag och pratar inte tid över huvudtaget.

Vad är den största skillnaden i ert arbetssätt?

Hans: Vi tycker ju inte att vi gör så annorlunda egentligen. Vi är en högst traditionell skola, men en liten detalj gör vi annorlunda och det påverkar så mycket.

Carl: Jag mår mycket bättre i mitt arbete nu. Jag kan sitta här sent och jobba klart utan att begära övertid, och behöver jag sedan åka iväg tidigt någon dag så kan jag göra det. Vi behöver inte bokföra något, det bygger på ett ömsesidigt förtroende och vi slipper känna oss iakttagna och kontrollerade.

Patrik sandsveden: Största skillnaden är att behovet styr, inte tiden. Nu har vi frihet att göra det som behövs för elevernas bästa.

Linda Mantefors: Ja, det är frihet under ansvar som gäller. Uppdraget som lärare är fortfarande lika glasklart, men nu har vi förtroendet att styra det själva.

Finns det inte en risk att ni jobbar för mycket?

Carl: Den risken finns absolut. Men jag tycker att vi har löst det genom att regelbundet diskutera hur det går. Det blir för mycket ibland, i
enstaka fall kan det bli för lite. Och vi har faktiskt ändrat en del uppdrag inom samverkansrådet och i personalgrupper. 

Linda: Jag hade ett uppdrag som blev för stort som jag tog upp med vår rektor och fick till en del ändringar. Det måste finnas en rimlighet
i schemat så att man hinner med. 

Det verkar finnas en stark hjälpas-åt-anda på skolan.

Linda: Vi har ett bra samarbete kollegor emellan, så om jag har något som jag måste sticka iväg på så hjälps vi åt. Och så ser man till att återgälda den tjänsten.

Patrik: Vi tar hand om varandra. Ser vi att någon inte mår bra och har för mycket så ser vi till att lösa det på något sätt. Vi hjälps åt.

carl: Det är lite spännande, för ibland kan vi säga ifrån när någon har ett tungt uppdrag, ”Thomas det här funkar inte”, och till och med föreslå en åtgärd. En lärare slapp en friluftsdag och kunde sitta kvar på sitt rum en hel dag och bara göra klart.

Och risken att någon smiter undan?

Patrik: Den finns i alla system.

carl: Jag får den frågan från lärare på andra skolor ibland. Vår rektor måste se till att vi fullgör våra uppdrag, det är hans jobb att se till att ingen smiter undan.

En annan förändring som ni har infört är ”möte efter behov”.

carl: Förut hade vi, om vi ska var ärliga, möten för mötenas skull.

Patrik: De kunde handla om något som inte var relevant just då. Nu har vi möte om friluftsdagen om det är en sådan på gång till exempel.

carl: Det roliga är att nu kommer folk och säger; ”vi behöver ha möte i svenskgruppen. Vi måste lösa det här och det här.” Vi har ett ganska stort behov av möten, trots allt.

Har förändringen även minskat arbetsbelastningen?

Hans: Nej, det har den inte. Det är klart att vi, precis som alla andra, har jättemycket att göra och är superstressade från och till, men det känns inte lika betungande nu.

Elevernas resultat har förbättrats sedan ni började jobba på det här sättet. Hänger det ihop?

Hans: Det är en del av det. Om personalen känner att de har större möjlighet att påverka sitt jobb så spiller det över på eleverna. Man kan ägna tiden åt kvalitet i  stället för att tjafsa om minuter. Det har också betydelse att vi har en rektor som jobbar med oss, inte mot oss. Chefen är viktigare än man tror för att sprida god stämning.

Patrik: Om man ser till medarbetarenkäten som genomförs vartannat år så är vår skola den skola där personalen mår allra bäst.

Linda: Vi lärare är mer flexibla och inte lika styrda
av vårt schema. Eleverna har dessutom aldrig några håltimmar utan man täcker upp för varandra.

Varför är det inte fler skolor som gör så här? 

Patrik: Man måste ha en chef som vågar släppa kontrollen.

Hans: Det är ungefär som att införa demokrati i ett land som har haft diktatur i 100 år, då undrar man – vad är det här.

Linda: Jag tror att det beror på att man som rektor är rädd för att släppa kontrollen. Rädslan bottnar nog i att det skulle kunna missbrukas. Säkert är det även så att många inte ens har tänkt tanken att man skulle kunna göra så här. Man är för styrd av hur det har varit och ser inte vilka andra möjligheter som finns.Man börjar i fel ände, med tiden i  stället för uppdraget.

Carl: Jag har också funderat över varför inte fler gör som vi. Vi har inte gjort så mycket egentligen, rent tekniskt, utan bara tänkt lite annorlunda och tagit bort tidsbegreppet. Och att det fått så många positiva effekter är ganska häftigt.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Annons

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Annons
Annons
Annons

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons