Annons

Här utmanas matten

Publicerad 30 januari 2015

Fakta

Matematiklyftet

Pågår: 2012–2016.

Kostar: 650 miljoner kronor.

Syfte: Att förbättra matematikundervisningen och höja elevernas kunskapsresultat.

Omfattning: Målet är att nå alla lärare som undervisar i matematik.

Material: Bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Uppdelat i moduler där innehållet som lärarna ska prata om och utveckla sin undervisning kring är bestämt på förhand.

Metod: Har det kollegiala lärandet som bas. Lärarna läser en text med didaktiskt fokus, träffas och diskuterar, planerar en lektion eller uppgift, prövar momentet på egen hand i klassrummet, och träffas igen och pratar om hur det gick.

Fakta

Martins tips!

Auskultera: Det ger mycket både att auskultera hos en kunnig kollega och att ta emot besök i sitt eget klassrum. Men det kräver förutsättningar för det i schemat.

Ge feedback: Feedback från en kollega kan utveckla undervisningen jättemycket. Sprid goda undervisningsexempel: Man blir fortare en bra lärare då. 

Rätt fokus: Fokusera inte på aktiviteter och nya roliga saker utan på ”vad är det egentligen eleverna har svårt med”.

Relaterat

Antag att du har elever, en grupp lärare och ett ämne där kunskaperna faller. Addera 650 miljoner, ett fortbildningsmaterial och en stor vilja att utveckla undervisningen. Om det är en fungerande formel för att lösa matematikämnets utmaningar återstår att se. Men på Sjölins gymnasium drar lärarna sitt strå till stacken.

Kaffekopparna är snart urdruckna och runt bordet är samtalet i full gång. Matematiklärare från fyra gymnasieskolor i Stockholm har samlats på Sjölins gymnasium för att tillsammans utveckla undervisningen inom ramen för Matematiklyftet. Temat denna eftermiddag är ”matematisk kommunikationsförmåga”. Någon har testat att låta eleverna förklara uppgifter för varandra, hos en annan får de göra miniredovisningar vid tavlan.  

Martin Gerdin, matematik- och kemilärare och lektor på skolan, leder samtalen och sticker in en fråga om vilket språk lärarna själva använder i klassrummet:

– Ska vi prata så att eleverna förstår eller ska vi använda begrepp som får eleverna att utveckla sitt tänkande? Hur tänker ni kring det dilemmat? 

Sedan höstterminens start deltar lärare från Sjölins gymnasium på Södermalm och i Nacka, Klara Norra gymnasium och Stockholms internationella restaurangskola i Matematiklyftet, den största kompetensutvecklingsinsatsen för matematiklärare någonsin. När projektet går i mål 2016 ska landets samtliga matematiklärare ha fått ett didaktiskt lyft.

– Jag var rädd att energin skulle gå ur gruppen någon gång fram mot oktober, november, men så har det inte blivit. Alla kommer hit med ett driv och en vilja att diskutera, berättar Martin Gerdin.

Matematiklyftet bygger på kollegialt lärande och innehåller ett stort antal didaktiska texter indelade i moduler. Lärarna läser, diskuterar, skapar uppgifter, testar i klassrummet och följer upp. 

– En poäng med det här sättet att jobba är möjligheten till kunskapsöverföring, någon som testat något som har fungerat bra sprider det goda exemplet vidare. Och att man sätter sig ner och diskuterar, testar och diskuterar igen, den processen tror jag leder till en kunskapsutveckling hos läraren och i förlängningen till bättre undervisning, säger Martin Gerdin och tillägger: 

– Jag tror verkligen på kollegialt lärande, men ingen metod är bättre än dess genomförare. Det krävs att det är kvalitet i det man gör, annars kommer det inte leda någonstans. 

Skälet till den jättelika mattesatsningen, totalt 650 miljoner kommer notan sluta på, är elevernas sjunkande kunskaper. Martin Gerdin bekräftar att det finns ganska stora brister hos många av eleverna som kommer till skolan.

– Den abstrakta matten, algebra och funktioner, är svår. Men ibland märker man att det finns grundläggande brister i ren aritmetik: räkning och huvudräkning. 

Martin Gerdins egen gissning är att det varken har undervisats tillräckligt bra eller tillräckligt mycket under elevernas tidigare skolgång. 

– Man låter alldeles för ofta eleverna själva försöka dra slutsatser och man presenterar bara lite kort hur man ska göra och sen lämnas eleverna till att sitta och räkna i boken. Personligen är jag helt övertygad om att kvaliteten på undervisningen är väldigt viktigt för vilken kunskapsutveckling en grupp får. 

Matematikundervisningen anklagas inte sällan för att vara traditionstyngd. Matematiklärare undervisar i högre utsträckning än andra lärare på samma sätt som sina egna lärare. En tanke med Matematiklyftet är att lärare ska få fler didaktiska verktyg och möta fler sätt att undervisa på.

– Tanken är att man utmanas att testa nya saker och det gör vi under projektet, om det blir en bestående effekt är för tidigt att säga. Själv har jag fått en hel del nya insikter om min egen undervisning och jag tror att det gäller för de andra också, säger Martin Gerdin. 

– För ett tag sedan läste vi om instrumentell kontra relationell undervisning. När jag sedan var med i lärarnas klassrum blev det tydligt hur mycket lärarna tänkte på det när de undervisade. Som handledare gav det mig nya begrepp för att diskutera undervisningen.

Ibland testar lärarna i gruppen att genomföra precis samma uppgift med sina elever. 

 – Men ofta fungerar det bättre när alla utgår från ett givet ämne och sen genomför en uppgift som passar den egna klassen. Det spretar, men blir ganska roligt när alla gjort olika saker, man får många nya idéer då.

Ett verktyg som Martin Gerdin själv ser som effektivt för att förbättra undervisningen är auskultation. Förra läsåret gjorde man en satsning på skolan där matematik-
lärarna både auskulterade hos kollegor och hade kollegor som auskulterade hos dem.

– Jag tror jättemycket på att lärare som är skickliga på att undervisa besöker en kollegas klassrum och ger feedback. En oerfaren lärare kan utvecklas mycket på kort tid. I John Hatties metastudie över effektiva metoder hamnar feedback till lärare högt upp. Samma sak gäller rektorer – mest framgångsrik är den rektor som ger sig ut i klassrummet och ger feedback till läraren. 

– En sak jag ofta ser när jag besöker en lektion som inte fungerar är att läraren inte har förklarat så att eleverna förstår. Förklaringen kanske fungerade utmärkt i en annan grupp och så kör läraren på. Men läraren måste ha tentaklerna ute hela tiden. 

– Ett annat misstag är att man som lärare hoppar över led i sina förklaringar. Man säger A och sen går man direkt till C och ”så här ska man göra”. Varför-biten kom aldrig med.  

Martin Gerdin har många tankar om hur man skulle kunna arbeta för att göra undervisningen bättre. Feedback från kunniga lärare och goda exempel återkommer han till.

– En jättebra start skulle vara om man som ny lärare, de två första åren, hade en mentor som verkligen gav feedback och kontinuerligt diskuterade hur man kan göra i klassrummet. Då skulle utvecklingen – från oerfaren och osäker till att vara en lärare som går ut och håller en bra lektion – gå mycket fortare. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons