Annons

Här utmanas matten

Publicerad 30 januari 2015

Fakta

Matematiklyftet

Pågår: 2012–2016.

Kostar: 650 miljoner kronor.

Syfte: Att förbättra matematikundervisningen och höja elevernas kunskapsresultat.

Omfattning: Målet är att nå alla lärare som undervisar i matematik.

Material: Bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Uppdelat i moduler där innehållet som lärarna ska prata om och utveckla sin undervisning kring är bestämt på förhand.

Metod: Har det kollegiala lärandet som bas. Lärarna läser en text med didaktiskt fokus, träffas och diskuterar, planerar en lektion eller uppgift, prövar momentet på egen hand i klassrummet, och träffas igen och pratar om hur det gick.

Fakta

Martins tips!

Auskultera: Det ger mycket både att auskultera hos en kunnig kollega och att ta emot besök i sitt eget klassrum. Men det kräver förutsättningar för det i schemat.

Ge feedback: Feedback från en kollega kan utveckla undervisningen jättemycket. Sprid goda undervisningsexempel: Man blir fortare en bra lärare då. 

Rätt fokus: Fokusera inte på aktiviteter och nya roliga saker utan på ”vad är det egentligen eleverna har svårt med”.

Relaterat

Antag att du har elever, en grupp lärare och ett ämne där kunskaperna faller. Addera 650 miljoner, ett fortbildningsmaterial och en stor vilja att utveckla undervisningen. Om det är en fungerande formel för att lösa matematikämnets utmaningar återstår att se. Men på Sjölins gymnasium drar lärarna sitt strå till stacken.

Kaffekopparna är snart urdruckna och runt bordet är samtalet i full gång. Matematiklärare från fyra gymnasieskolor i Stockholm har samlats på Sjölins gymnasium för att tillsammans utveckla undervisningen inom ramen för Matematiklyftet. Temat denna eftermiddag är ”matematisk kommunikationsförmåga”. Någon har testat att låta eleverna förklara uppgifter för varandra, hos en annan får de göra miniredovisningar vid tavlan.  

Martin Gerdin, matematik- och kemilärare och lektor på skolan, leder samtalen och sticker in en fråga om vilket språk lärarna själva använder i klassrummet:

– Ska vi prata så att eleverna förstår eller ska vi använda begrepp som får eleverna att utveckla sitt tänkande? Hur tänker ni kring det dilemmat? 

Sedan höstterminens start deltar lärare från Sjölins gymnasium på Södermalm och i Nacka, Klara Norra gymnasium och Stockholms internationella restaurangskola i Matematiklyftet, den största kompetensutvecklingsinsatsen för matematiklärare någonsin. När projektet går i mål 2016 ska landets samtliga matematiklärare ha fått ett didaktiskt lyft.

– Jag var rädd att energin skulle gå ur gruppen någon gång fram mot oktober, november, men så har det inte blivit. Alla kommer hit med ett driv och en vilja att diskutera, berättar Martin Gerdin.

Matematiklyftet bygger på kollegialt lärande och innehåller ett stort antal didaktiska texter indelade i moduler. Lärarna läser, diskuterar, skapar uppgifter, testar i klassrummet och följer upp. 

– En poäng med det här sättet att jobba är möjligheten till kunskapsöverföring, någon som testat något som har fungerat bra sprider det goda exemplet vidare. Och att man sätter sig ner och diskuterar, testar och diskuterar igen, den processen tror jag leder till en kunskapsutveckling hos läraren och i förlängningen till bättre undervisning, säger Martin Gerdin och tillägger: 

– Jag tror verkligen på kollegialt lärande, men ingen metod är bättre än dess genomförare. Det krävs att det är kvalitet i det man gör, annars kommer det inte leda någonstans. 

Skälet till den jättelika mattesatsningen, totalt 650 miljoner kommer notan sluta på, är elevernas sjunkande kunskaper. Martin Gerdin bekräftar att det finns ganska stora brister hos många av eleverna som kommer till skolan.

– Den abstrakta matten, algebra och funktioner, är svår. Men ibland märker man att det finns grundläggande brister i ren aritmetik: räkning och huvudräkning. 

Martin Gerdins egen gissning är att det varken har undervisats tillräckligt bra eller tillräckligt mycket under elevernas tidigare skolgång. 

– Man låter alldeles för ofta eleverna själva försöka dra slutsatser och man presenterar bara lite kort hur man ska göra och sen lämnas eleverna till att sitta och räkna i boken. Personligen är jag helt övertygad om att kvaliteten på undervisningen är väldigt viktigt för vilken kunskapsutveckling en grupp får. 

Matematikundervisningen anklagas inte sällan för att vara traditionstyngd. Matematiklärare undervisar i högre utsträckning än andra lärare på samma sätt som sina egna lärare. En tanke med Matematiklyftet är att lärare ska få fler didaktiska verktyg och möta fler sätt att undervisa på.

– Tanken är att man utmanas att testa nya saker och det gör vi under projektet, om det blir en bestående effekt är för tidigt att säga. Själv har jag fått en hel del nya insikter om min egen undervisning och jag tror att det gäller för de andra också, säger Martin Gerdin. 

– För ett tag sedan läste vi om instrumentell kontra relationell undervisning. När jag sedan var med i lärarnas klassrum blev det tydligt hur mycket lärarna tänkte på det när de undervisade. Som handledare gav det mig nya begrepp för att diskutera undervisningen.

Ibland testar lärarna i gruppen att genomföra precis samma uppgift med sina elever. 

 – Men ofta fungerar det bättre när alla utgår från ett givet ämne och sen genomför en uppgift som passar den egna klassen. Det spretar, men blir ganska roligt när alla gjort olika saker, man får många nya idéer då.

Ett verktyg som Martin Gerdin själv ser som effektivt för att förbättra undervisningen är auskultation. Förra läsåret gjorde man en satsning på skolan där matematik-
lärarna både auskulterade hos kollegor och hade kollegor som auskulterade hos dem.

– Jag tror jättemycket på att lärare som är skickliga på att undervisa besöker en kollegas klassrum och ger feedback. En oerfaren lärare kan utvecklas mycket på kort tid. I John Hatties metastudie över effektiva metoder hamnar feedback till lärare högt upp. Samma sak gäller rektorer – mest framgångsrik är den rektor som ger sig ut i klassrummet och ger feedback till läraren. 

– En sak jag ofta ser när jag besöker en lektion som inte fungerar är att läraren inte har förklarat så att eleverna förstår. Förklaringen kanske fungerade utmärkt i en annan grupp och så kör läraren på. Men läraren måste ha tentaklerna ute hela tiden. 

– Ett annat misstag är att man som lärare hoppar över led i sina förklaringar. Man säger A och sen går man direkt till C och ”så här ska man göra”. Varför-biten kom aldrig med.  

Martin Gerdin har många tankar om hur man skulle kunna arbeta för att göra undervisningen bättre. Feedback från kunniga lärare och goda exempel återkommer han till.

– En jättebra start skulle vara om man som ny lärare, de två första åren, hade en mentor som verkligen gav feedback och kontinuerligt diskuterade hur man kan göra i klassrummet. Då skulle utvecklingen – från oerfaren och osäker till att vara en lärare som går ut och håller en bra lektion – gå mycket fortare. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons