klassrum_0
Debatt

Hårdare reglerad skolmarknad ger en mer likvärdig skola

Staten bör reglera och finansiera skolan – vinsten ska återinvesteras i verksamheten.
Så vill Robin Smith, styrelseledamot för Lärarnas Riksförbund, göra undervisning och bedömning likvärdig.

Lärarnas Riksförbund föreslår ett nytt modernt huvudmannaskap där staten finansierar och reglerar skolornas verksamhet. Det överskott som uppstår i såväl kommunala som fristående skolor ska återinvesteras i verksamheten och varje elev ska få tillräckligt mycket lärarledd undervisning. Vi vill också reglera det fria skolvalet och dimensionera antalet skolenheter för att möta de negativa konsekvenserna av skolmarknaden. Detta för att forma en skola där eleverna når resultat genom en god kunskapsutveckling och inget annat.

”Elever vid fristående gymnasieskolor presterar något sämre på nationella prov i svenska, engelska och matematik än elever vid kommunala gymnasier” och ”Fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än de kommunala.” Det visar IFAUs rapport från den 26 maj och bekräftar därmed att den svenska skolan brister i likvärdighet, både vad gäller undervisningens och bedömningens kvalitet.

En tolkning av resultaten är att friskolor, i större utsträckning än kommunala, anpassar sig efter vad eleverna vill ha, menar Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, i en intervju med Sveriges Radio den 26 maj. Det är i så fall följden av att skolmarknaden urholkat skolornas och lärarnas motståndskraft mot yttre påtryckningar. Inget fel med att elever och föräldrar ges möjlighet till inflytande, ingen vill ha Caligula vid katedern, men när kraven riktas mot betygen i stället för mot undervisningen blir det fel. Missnöjda “kunder” går så långt att de hotar att anmäla läraren och skolan till Skolinspektionen eller med att hänga ut dem i sociala medier. Ett underkänt betyg innebär också en ekonomisk belastning för skolan som måste skjuta till extra resurser för att föra eleven till ett E, så den lärare som ger för många F riskerar att hamna i onåd, inte bara hos elever och föräldrar, utan också hos skolledningen. Och kanske är pressen mest kännbar vid de skolor där vinsten är ett självändamål.

Att skolans finansiella styrning leder till starka yttre krav på höga betyg är illa nog, men många lärare berättar också om en inre konflikt som leder till ohälsa. Det är lärare som inte får tillräckliga resurser att ge eleverna den undervisning och det stöd de förtjänar, något som ger upphov till en så kraftig stress hos lärarna att en del av dem lämnar yrket. För dem som stannar kan stressen manifesteras i en impuls att fria hellre än att fälla vid bedömningen så att eleverna inte blir offer för den otillräckliga undervisningen, i alla fall inte betygsmässigt. Och kanske är detta vanligast där lärartätheten är som lägst och otillräckligheten som störst.

Ingen lärare väljer medvetet att ge efter för pressen och kompromissa med sina principer, men ingen människa är heller immun mot de krav som omgärdar henne och över tid kan en långsam och knappt märkbar förskjutning få stor effekt. Därför är det hög tid för en likvärdig nationell kunskapsskola enligt Lärarnas Riksförbunds modell.

Robin Smith

Styrelseledamot för Lärarnas Riksförbund

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm