Ann-Katrin Wijk är distriktsordförande i Distrikt Kalmar och föreningsombud Lärarnas Riksförbund i Kalmarsunds gymnasieförbund.
Headhunting är vardag i jakten på rätt lärare
Genom att locka med högre lön och förmåner konkurrerar kommunerna om lärarna. Headhunting har blivit vardag.
– Det är bara att gratulera lärarkåren. Att söka efter personal på det här sättet är inte konstigt i någon annan bransch, säger Ann-Katrin Wijk på LR i Kalmar.
Headhunting inom lärarkåren blir allt vanligare. Grannkommuner lockar varandras lärare över gränserna med lönelyft och förmåner. Vilket resulterar i att vissa kommuner får nya kollegor och andra står med tomma katedrar.
– Det är klart jag kan förstå att anledningen till att lärare går till en annan kommun som lockar med mer pengar. Man kan inte komma hem och säga att man kunde fått 5000 mer i månaden och kortare resväg men valde att tacka nej, säger Kjell Fernandi, skolchef i Nybro kommun.
Alsterbro skola i Nybro kommun blev nyligen av med sina fyra lärare i årskurserna F-6. I grannkommunen erbjöds de bättre betalat vilket fick lärarna att välja att byta tjänst. Vad kommunen då gjorde var att försöka möta lärarna och fråga vad de krävde få för att kunna tänka sig att stanna kvar. Svaret kommunen fick var att det inte fanns något att göra eftersom lärarna redan hade bestämt sig.
– Varje gång som vi lyckas anställa en bra lärare förlorar en annan kommun på det. När vi börjar slåss så här om lärarna så förlorar vi möjligheten att jobba kommunöverskridande och de som i slutändan blir lidande är eleverna. Samtidigt är det så här det har blivit i och med att lärarkårens löner hamnat på efterkälken. Vi har jobbat med ett projekt som vi kallar ”Attraktiv kommun” sedan i maj för att ta reda på hur vi ska få våra lärare och annan personal att trivas bättre och vilja stanna kvar i Nybro kommun, säger Kjell Fernandi.
Men Ann-Katrin Wijk, distriktsordförande i Distrikt Kalmar, är positiv till nyheten.
– Jag har själv inte hört att rekryterare aktivt hör av sig till lärare i andra kommuner för att headhunta dem. Men om det är så är ju det fantastiskt, då är det bara att gratulera lärarkåren. Att söka efter personal på det här sättet är inte konstigt i någon annan bransch, säger Ann-Katrin Wijk.
Att kommuner snor lärare från varandra är något som Ann-Katrin Wijk ser som ofrånkomligt.
– Politikerna i vårt kommunalförbund har tagit sitt ansvar. De har lyssnat på oss under våra möten och även skjutit in egna medel. Det tycker jag är väldigt modigt. Politiker i närliggande kommuner har inte gjort likadant och därför sitter rektorerna i de kommunerna nu utan lärare, resonerar Ann-Katrin Wijk.
Enligt Ann-Katrin Wijk så är den pågående rörligheten något som kommer att fortsätta även framöver. Hon ser det som en effekt av den senaste tidens politiska beslut. Bland annat så har förstelärarsatsningar och lärarlönelyft gjort att flertalet lärare börjat känna sig bortglömda och ouppskattade. Rörligheten gör att fler lärare kan få en högre lön men resulterar samtidigt i att andra kommuner får ännu svårare att hitta behöriga lärare.
– Om för många inom lärarkåren flyttar på sig är inte bra. De lärare som är kvar får de tyngre och det blir svårare för kommuner som inte betalar lika bra att rekrytera. Därför kan jag förstå kritiken men någonstans borde de tänka efter vad de beror på. Vissa kommuner har släpat efter lönemässigt, hade de hängt med hade detta inte skett, säger Ann-Katrin Wijk.