Annons
Foto: Skolvärlden

Hela dokumentet: Orättvisa läromedel

Publicerad 15 augusti 2012

På tio år har de årliga inköpen av läromedel i vid bemärkelse i Sverige minskat med över 20 procent, cirka 100 miljoner kronor.
Skillnaderna är också stora mellan hur mycket kommunerna satsar på läromedel, utrustning och skolbibliotek.
Nära 7 000 kronor per år och elev satsar Arjeplog, sex gånger mer än kommunerna i botten.

Relaterat

Siffror från branschorganisationen Svenska Läromedel visar att inköpen av läromedel har minskat med 20 procent sedan 2002. I dag satsar skolorna runt 500 kronor per elev och år på läromedel – en hundralapp mindre än för tio år sedan.
De minskade resurserna är en förklaring till att läromedel betalda av organisationer och företag vinner mark, menar Anna Johnsson Harrie, läromedelsforskare på Linköpings universitet.
- En undersökning av Skolverket 2006 visar att ekonomin är den enskilt viktigaste faktorn när läraren ska välja läromedel. Då förstår man att det för många kan vara intressant med ett alternativ som inte kostar något alls. Sitter du med en 15 år gammal samhällsbok så är det klart att en purfärsk bok från svenskt Näringsliv eller facket är intressant, säger Harrie.

EN UNDERSÖKNING GJORD av Lärarförbundet 2009, visar att sex av tio lärare någon gång använt sponsrade läromedel. Utbudet växer stadigt. Idag kan en lärare med några få knapptryck få en hel klassuppsättning böcker skickade inom några dagar. Både företag, organisationer, fackförbund och myndigheter står som avsändare.
– Vill du få ut ett budskap så är det självklart intressant att rikta sig mot barn och ungdomar. Det är en tacksam målgrupp och kostnaden för företagen och organisationerna är relativt låg, säger Anna Johnsson Harrie.
Den 20-procentiga minskningen av läromedelsinköpen kan också vara en av förklaringarna till de senaste årens försämrade resultat i svenska skolor, menar Anna Johns- son Harrie.
– När det gäller den försämrade läsförståelsen är det troligt att det finns en koppling: minskade resurser, minskad läsning och sämre läsförståelse, säger hon.

RICKARD VINDE, VD för branschorganisationen Svenska Läromedel, är inne på samma linje.
– IT och kompletterande lärverktyg ska självklart användas, men det behövs alltid ett huvudläromedel som grund om eleverna ska utveckla kunskap och förståelse. Eleverna har enligt styrdokumenten rätt till böcker och läromedel av god kvalitet och rektorn har ett särskilt ansvar för det. De kommuner som inte ger eleverna detta, följer inte styrdokumenten. De tar inte sitt ansvar.
Staten har i princip ingenting att säga om bristande kvalitet i läroböckerna – eller sponsring för den delen. Den statliga kontrollen av läromedel försvann 1991. Nu är det rektorns ansvar, och ytterst den enskilde lärarens, att se till att materialet håller måttet.
Men för att lärarna ska klara den uppgiften behöver de stöd, information och utbildning. Rickard Vinde efterlyser särskild läromedelskunskap på lärarhögskolorna.
– Jag är själv lärare och förvånades över att vi inte fick någon ordentlig undervisning på det här området i lärarutbildningen. Det är ju de professionella lärarnas ansvar att jämföra och välja ut de läromedel som är bäst för varje klass och undervisningssituation. Man behöver kunskap för att göra det.

SIFFROR FRÅN STATISTISKA centralbyrån, SCB, visar att kommunernas satsningar på läromedel varierar kraftigt. Arjeplog, som toppar listan, satsar upp till sex gånger mer än kommunerna i bottenskiktet. Även om statistiken har brister – här ingår även pengar för utrustning och skolbibliotek och i vissa fall, till exempel Ale, har kommunen rapporterat in fel siffror – så
är det tydligt att klyftorna är stora. Men den skeva fördelningen mellan kommunerna är inget som staten lägger sig i.
– Skillnaderna är väldigt stora mellan kommunerna och även mellan olika friskolor. Men i grunden handlar det för- stås om det kommunala självstyret, konstaterar Anna Johnsson Harrie.

RICKARD VINDE VILL se en tydligare styrning av läromedelspengarna.
– I besparingstider sparas det ofta på läromedlen. När det sker år efter år så får det självklart konsekvenser. Jag vill att kommunerna öronmärker en del av skolpengen.
Den 11 september 2001 ritades världens säkerhetspolitiska karta om från grunden. Om detta står ingenting i läroboken ”Samhälle 3”. Boken är nämligen från 1999. Istället kan eleverna läsa om den mystiska IT-revolutionen som i framtiden ska ge dem tillgång till 500 cd-rom-skivor med information och om den senaste modetrenden: grunge (från början en musikstil sprungen ur lokala punkscener i nordvästra USA på 1980-talet).

STATEN LÄGGER SIG inte i läromedlens innehåll, men kan däremot ha synpunkter på läromedel som är för gamla. I skollagen heter det att eleverna har rätt till böcker som kan ge en ”tidsenlig utbildning”. Till den kategorin räknas inte 13 år gamla sam- hällsböcker, menar Alf Johansson, jurist på Skolinspektionen:
– Det är svårt att påstå att en så gammal lärobok är tidsenlig. Det har ju hänt en hel del under de senaste 13 åren. Det är lite skämmigt.

PÅ SLOTTSSTADENS SKOLA har lärarna 50 000 kronor att fördela per läsår över SO-ämnena till sina 517 elever. Det blir 12 500 kronor per ämne och läsår; cirka 25 kronor utslaget per elev och ämne. Enligt Nicholaus Nellsjö är ett av problemen de avtal som Malmö har med sin läromedelsleverantör.
– Kontaktar man förlagen direkt är böckerna mycket billigare. Nu tvingas vi köpa genom en mellanhand, säger Nicholaus Nellsjö och fortsätter:
– Om vi inte använder alla pengarna under läsåret brinner de inne. Ibland vill man hålla igen för att kunna byta böcker samtidigt i alla årskurser. Även friheten att disponera pengarna över läsåren måste öka.

ÄVEN TILL EXEMPEL filmer, kräver förnyelse.

– Eleverna är medvetna om det visuella. Det går inte att ha en gubbe på film i en virkad slips från 1974 som ska förklara något. Ingen lyssnar, menar Nellsjö, som tror på ett visst samband mellan minskade anslag och sämre kunskapsutveckling. Han upplever även att resurserna har minskat under de tolv år han varit lärare.
– Men ännu tydligare är det ökade behovet av kompensatoriska hjälpmedel, där har absolut inte resurserna följt med i samma utsträckning, avslutar Nicholaus Nellsjö.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons