”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Skolinspektionen kom nyligen ut med en rapport på hem- och konsumentkunskapen i 23 skolor runt om i landet. Bland annat kom man fram till att lärarna inte hinner med delar av det centrala innehållet i undervisningen som istället domineras av matlagning. Andra upptäckter var exempelvis att 40 procent avlärarna är obehöriga, att lärarna ofta är ensamma och rektorerna har dålig insyn i hur ”ämnet planeras och genomförs”.

Karin Hjälmeskog, lektor i pedagogik, blev inte förvånad av mycket i Skolinspektionens rapport, men hon tyckte att det var anmärkningsvärt att rektorerna inte var mer engagerade.

– De visar inte något engagemang för ämnet, eleverna får godkända betyg och sedan bryr de sig inte mer, det tycker jag är förvånansvärt. En rektor måste ändå ha ett engagemang för alla ämnen i skolan, det ska inte vara någon skillnad tycker jag.

Inte heller Karin Höijer, universitetslektor i mat- och måltidskunskap vid Kristianstads högskola, blev speciellt förvånad över rapportens innehåll, men hon trodde att läget för jämställdhetstänket i skolornas undervisning var bättre.

– Det tänker jag på en gång att vi måste bemöta och kanske förstärka i lärarutbildningen, om det är något som vi varit svaga att undervisa och utbilda i.

Frågor kring kön är något som de båda återkommer till och tror kan spela en roll för förutfattade meningar som finns om hem- och konsumentkunskap.

– Det är säkert en komplex fråga, men jag tror att det handlar om vad som är status i samhället idag. Jag tror också att det ligger ett könsmönster i det, de ämnen som traditionellt är mer associerade med manlighet värderas högre än det som associeras till kvinnor. Jag tror inte det är så att man medvetet tänker idag, men själva värderingen lever kvar från sådana föreställningar, för så var det ju tidigare, säger Karin Hjälmeskog.

Många tror också att hem- och konsumentkunskap bara handlar om matlagning.

– Förväntningar som både allmänheten och eleverna har på ämnet är att de enbart ska laga mat, och det är klart att det spelar roll för jag tror att HK-lärarna vill gå eleverna till mötes. Men matlagningen ska också vara till för att utifrån den jobba med ekonomi, miljö och hälsa. Maten transporteras, maten kostar, vad är nyttigt eller inte nyttigt att äta, du kan ta upp var livsmedlen kommer ifrån och så vidare. Jag tänker att det är vad HK-läraren har som ideal, men då uppstår problemet med tidsbristen.

Att lärarstudenter väljer bort utbildningen beror också på praktiska saker.

– Vi har bara HK-utbildning på fyra av landets 27–28 lärarutbildningar. Jag tror att vissa väljer utbildningsort och läser det som finns där. Vad som går att kombinera är också något avgörande, om man ska bli ämneslärare för högstadiet idag kan man bara kombinera vissa ämnen. Det är väldigt svårt som HK-lärare att få jobba med det andra man är utbildad till, säger Karin Hjälmeskog.

Det finns även en hel del obehöriga lärare som inte har tillräckliga kunskaper vilket bidrar till dominansen av matlagning och ökade arbetsuppgifter för behöriga. Hem- och konsumentkunskap har dessutom minst antal garanterade timmar i grundskolan, sammanlagt 118. Som jämförelse har teknik, det näst minsta ämnet, 200 timmar.

– Det är ologiskt att vi får så lite tid. Det borde vara mer, och det har varit mer tid tidigare, det fanns till och med en fortsättning på gymnasiet som kallades konsumtionslinjen. Hela kunskapsområdet har verkligen krympt ned inom skolans värld, det tycker jag är bekymmersamt för jag ser det som en medborgarfostran, säger Karin Hjälmeskog.

I praktiken rör det sig heller inte om 118 timmar. Hem och konsumentkunskap är ett processämne i behov av längre pass, det betyder att om en lektion går bort på grund av schemabrytande aktiviteter försvinner relativt mycket tid. Skolinspektionen bedömer också att lektioner ofta avbryts för tidigt och några skolor planerar inte ens in den garanterade tiden i schemat.

– För mig är det märkligt. Nu är det Greta Thunberg och klimatförändringar och allt sådant som är i ropet, men det är ju vårt ämne som håller på med det som påverkar i vardagen. Vad är det som påverkar klimatet som inte är industriellt? Det är vardagsvanorna och det är det vi håller på med, men vi får inget utrymme i skolan. Den ekvationen går inte ihop, säger Karin Höijer.

Ett annat problem som pekas ut i rapporten är att lärarna ofta är ensamma med sitt ämne på skolorna, det påverkar deras kompetensutveckling då de inte har att prata med. För att tackla det är Karin Höijer med och anordnar en kompetensutvecklingsdag till hösten.

– Det händer jättemycket inom vårt område hela tiden så det borde finnas utrymme för mycket kompetensutveckling, säger Karin Höijer.

– Man försöker ju ordna vissa enskilda dagar och det finns några konferenser, men det som verkligen är en fördjupande fortbildning får man sällan inom sitt ämne när man är HK-lärare. Det skulle verkligen behövas, säger Karin Hjälmeskog.