snabbspar_4

Sonia Sodani (t.v) undervisar deltagarna i snabbspåret både på svenska och arabiska. Foto: Jennifer Glans

Nyanlända

Hinder på vägen i snabbspåret

Genom snabbspåret för nyanlända lärare tar deltagarna ett första steg mot ett jobb som lärare i sitt nya land.
Men återstoden av vägen kan se väldigt olika ut – en del har målet inom räckhåll, för andra är vägen betydligt längre.
På Stockholms univer­sitet gör man det man kan för att lotsa de nyanlända lärarna hela vägen mot målet.

Det här är snabbspåret:

Tanken med snabbspår för nyanlända lärare är att underlätta för personer med utländsk lärarexamen att jobba som lärare eller förskollärare i Sverige. Under utbildningen kartläggs deltagarnas väg till lärarexamen och de får en inblick i vad det innebär att vara lärare i Sverige.

  • 439 deltagare antogs till utbildningen under 2016.
  • Av dessa har 194 hunnit slutföra utbildningen och 212 är fortfarande i utbildning.
  • 33 har hoppat av.
  • Ytterligare ett 60-tal har antagits under våren 2017.
  • Under hösten 2017 kommer ytterligare deltagare antas.

Gladast i klassrummet är Noor Al Haj Ibrahim. Hon har precis fått veta att hon fått jobb, till hösten ska hon börja undervisa i matematik och NO. Vilken årskurs det blir är inte riktigt klart, det beror på hur långt hon hunnit med språket, men hennes framtida arbetsgivare har uppenbarligen insett att det kan vara klokt att snabbt knyta till sig en person med dubbelexamina, en i kemi och en i engelsk-arabisk översättning, och till det gedigen undervisningserfarenhet.

Även om en stor del av diskussionen i det lilla klassrummet på Stockholms universitet förs på arabiska är det omöjligt att missförstå engagemanget. ”En i taget, lyssna på varandra”, manar gruppens lärare, Sonia Soudani, samtidigt som hon ömsom på svenska, ömsom på arabiska förklarar begrepp som ”lärandeteori” och ”kunskapssyn”. 

Under den 26 veckor långa utbildningen inom snabbspåret för nyanlända lärare ska deltagarna få en introduktion till det svenska skolsystemet och lärar­yrket i Sverige och samtidigt få en individuell kartläggning av vad just de behöver för att nå målet: legitimation. Stockholms universitet är nationell samordnare för projektet som bedrivs vid totalt sex olika lärosäten och var också först igång med en pilotgrupp. Nu är man inne på omgång tre.

– Syftet är att på ett tidigt stadium, snabbt få en inblick i vad det innebär att jobba i svensk skola och om det är något för just mig. Dessutom tar vi reda på vilket som är var och ens snabbaste väg dit, berättar Helén Bodström, språkkoordinator inom Utländska lärares vidareutbildning och lärare inom snabbspåret. Unikt är också att de inte måste behärska språket först, vilket annars är vanligt vid utbildning i Sverige.

Man jämför det svenska skolsystemet med utbildningslandets, går igenom den svenska skolans historia, organisation och de olika styrdokumenten. Två dagar i veckan är deltagarna ute i skolan, på arbetsplatsförlagt lärande. Teori blandas med praktik.

Av de arabisktalande lärarna har flera själva gjort en liknande resa som eleverna, och blir därmed ett mycket konkret bevis för att det är möjligt att skapa ett nytt liv, i ett nytt land.

– Vi har lagt mycket tid på att översätta material. Att delar av utbildningen ges på arabiska gör man kan ha fördjupande diskussioner direkt. Det blir en parallellprocess, man fördjupar sig i innehållet och diskuterar på sitt modersmål samtidigt som man får med sig svenskan. Det är en stor fördel, säger Helén Bodström. 

Det var i fjol som regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter presenterade sin satsning för att nyanlända lärare och förskollärare snabbare skulle kunna ta upp sitt gamla yrke igen. En uppskattning då var att de allra snabbaste skulle kunna vara klara inom ett år men för de allra flesta är det en betydligt längre väg tills man har en svensk lärarlegitimation och den vägen är högst individuell. Prefixet snabb syftar snarare på att det är en snabb väg in i systemet.

För att komma in på Utländska lärares vidareutbildning (ULV), där man kan läsa in en svensk förskollärar- eller lärarexamen, krävs att man uppnått nivå 3 i svenska som andraspråk. Långt ifrån alla har kommit så långt redan.

En av deltagarna i gruppen, Afaf Alsak, är dock redo att börja ULV till hösten och hon berättar att det kommer krävas ytterligare tre terminer i skolbänken innan hon är klar. 16 år hann hon arbeta som lärare i Syrien där hon undervisade i alla ämnen utom engelska, då i grundskolan. Här är målet inställt på ett arbete i förskolan.

– Det är mer lek här. Och det finns mer hjälpmedel, läraren har en större skyldighet att stötta eleven, säger hon, som svar på frågan om vad som skiljer den svenska skolan från den syriska. 

Hennes bänkgranne Khaton Khano vars lärar­erfarenhet omfattar 23 år, nickar och fyller i:

– Mycket är lika men en hel del är olika. Eleverna är mer frispråkiga här och kan protestera och säga: jag vill inte. Det gör man inte i Syrien.

Den sammanlagda lärarerfarenheten i rummet är omfattande.

– Det finns jättemycket de här lärarna kan bidra med. Inte minst när det gäller kontakten med elever som har utländsk bakgrund och deras föräldrar. De kan ofta flera språk. Och jämfört med en helt färsk, nyutexaminerad lärare har ju den här gruppen både gedigna ämneskunskaper och lång undervisningserfarenhet. De kan sitt yrke, säger Helén Bodström och fortsätter:

– Vi ser att intresset för våra deltagare är stort ute på skolorna och jag utgår ifrån att många vill anställa dem. Annars är skolorna lite korkade om de inte ser fördelarna med de här lärarna.

När snabbspåret är avklarat har alla fått sina kunskaper kartlagda och en studieplan för det som återstår. ULV är den uppenbara fortsättningen för de som klarat svenskan. Man kan också ansöka om lärarlegitimation direkt, om man har en lärarutbildning som är längre än två år. Då talar Skolverket om vad som behöver kompletteras. 

– I första omgången hade vi en tjej som ansökte om legitimation och det enda som saknades var 7,5 högskole­poäng, berättar Helén Bodström.

– Men för många handlar det förstås om att bli klara med svenskan. En del har ganska lång väg kvar. Om de precis börjat med sfi när de kommer till oss kan det handla om ett par år innan man är klar med sva 3. 

De här lärarna har både gedigna ämneskunskaper och lång undervisningserfarenhet

Gruppen som ännu inte är klara för fortsatta studier, engagerar dem som jobbar med snabbspåret. Man menar att det blivit en ”lucka i systemet”.

–  Vi kallar det för tomrummet. De är här varje dag i 26 veckor och sen då? Det måste ju hända något sen. Även om många har en plan och fortsätter läsa svenska så hänger det lite i luften. Vårt ansvar är egentligen slut när de avslutat snabbspåret men vi tror att det är viktigt att följa upp hur det går. Det har inte varit tydligt vem som har ansvaret när de klara här.

Därför har man från universitetets sida bland annat ordnat träffar där deltagarna fått lära sig jobbsökar­strategier, skrivit cv och personliga brev och man pratar om hur de inom gruppen kan tipsa varandra och nätverka.

– Det blir också lite av en kulturkrock. I flera av deltagarnas länder blir du placerad på en skola när du tagit din examen. Så detta att söka ett lärarjobb kan vara helt nytt.

De försöker också pusha APL-skolorna att använda deltagarna som vikarier eller studiehandledare. 

– Ta chansen, här har du en person du träffat under 26 veckor! Vi uppmanar alla deltagare att hålla kontakten. Det har varit lite trögt bland APL-skolorna men har börjat lossna lite. Detta är ju en superresurs. Jag hoppas verkligen att det ska bli bättre, säger Helén Bodström.

Det här är egentligen inget som ligger på dem som snabbspårsanordnare, konstaterar hon.

– Men vi känner ett ansvar för våra studenter. Vi försöker hålla kontakt och se hur det går. När de är klara med sva 3 så hjälper vi till med ansökan till ULV och legitimation. Men eftersom deltagarna egentligen har slutat hos oss kan vi inte tvinga dem att delta i dessa aktiviteter.

Är det många som kommer fram till att ett lärarjobb i Sverige överhuvudtaget inte är något för dem?

– Det finns några men de flesta vill fortsätta. En del är lite äldre och då vill man kanske inte läsa mer. Men jag tänker att det finns ju andra jobb inom skolan, även om man inte tar en lärarexamen. Man kan jobba inom fritids, som studiehandledare eller som elevassistent och även det får man en bild av under snabbspåret. Det finns ett stort behov i skolan av de kompetenser som de här lärarna har. 

Snabbspåret vid Stockholms universitet
  • 2 omgångar är genomförda, den tredje pågår just nu.
  • 80 deltagare har hittills genomfört utbildningen. Av dessa har:
  • 7 personer börjat studera inom ULV.
  • 15 personer sökt till ULV inför hösten.
  • 37 personer behöver komplettera svenskan för att bli behöriga till ULV.
  • 21 personer, övriga. Det kan vara personer som kommit fram till att lärar­yrket inte är något för dem, eller personer som i stället för att läsa inom ULV vill jobba med andra uppgifter inom skolan, till exempel som lärar­assistenter, studiehandledare med mera.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm