Historielektioner måste utvecklas
Elever i grundskolan får inte tillräckliga möjligheter att reflektera över sin egen roll i historien och hur historia kan användas i politiska syften, visar en granskning från Skolinspektionen.
Som grund till granskningen ligger 164 lektionsobservationer på 27 slumpmässigt utvalda skolor, intervjuer med rektorer, lärare och elever, samt enkätsvar från 4 300 elever.
Resultatet av granskningen redovisas i en övergripande rapport samt i separata verksamhetsrapporter och beslut till de granskade skolorna.
Granskningen omfattar 27 grundskolor i 24 kommuner: Boden, Borlänge, Borås, Botkyrka, Gullspång, Gävle, Göteborg, Hagfors, Härryda, Jönköping, Kramfors, Landskrona, Lomma, Malmö, Nässjö, Pajala, Perstorp, Stockholm, Tjörn, Västervik, Ystad och Örebro.
Skolinspektionen har granskat hur väl historieundervisningen i årskurs 7-9 på 27 grundskolor arbetar med historieundervisning och om eleverna får en chans att reflektera över kring sin egen och andras användning av historia. Reflektion är en av fyra centrala förmågor i läroplanen som eleverna ska utveckla. Det kan till exempel handla om att reflektera kring hur de tolkar det förflutna utifrån de utmaningar och behov som finns just nu.
Skolinspektionens granskning visar att eleverna får mycket begränsade möjligheter att utveckla den här förmågan och att många lärare är osäkra på hur en sådan undervisning kan se ut. Granskningen visar på stora brister i vissa delar av undervisningen.
– Vi ser att flera skolor behöver göra mer för att träna elevers förmåga att se samband mellan olika tidsperioder och utveckla deras källkritiska förmåga i ämnet historia, säger Helén Ängemo, tillförordnad generaldirektör på Skolinspektionen i ett pressmeddelande från myndigheten.
Granskningen visar få exempel på undervisning där eleverna får möjlighet att reflektera kring sin egen och andras användning av historien.
– Det finns en risk att eleverna inte uppfattar sig själva som en del av historien och att ämnet begränsas till att handla om människor för länge sedan. Dock skulle stora förbättringar kunna göras genom att lärare lyfter in hur historia kan användas i sina befintliga planeringar, säger Andrés Brink Pinto, projektledare för granskningen.
Andra delar av undervisningen håller däremot hög kvalitet. Till exempel har alla elever på de besökta skolorna möjlighet att lära sig relevanta historiska begrepp när undervisningen behandlar den historiska referensramen. Att kunna prata om historia med rätt begrepp är en förutsättning för att kunna ta till sig de andra delarna av historieundervisningen.
De flesta skolorna i granskningen lyckas också förmedla en historisk referensram, det vill säga kunskap om olika tidsperioder, händelser och personer i historien. Att ha en historisk referensram och kunna använda den är grundläggande för att kunna förstå sin egen tid och förhålla sig till framtiden.
Skolinspektionen anser att lärarna behöver öka sin kunskap om läroplanen och se till att läroplanens alla delar finns med i undervisningen för att kvalitén ska höjas. Lärarna behöver även se över hur de använder läromedel i undervisningen. Rektorer och huvudmän har ett särskilt ansvar för att utvärdera undervisningen, för att ge lärarna relevant kompetensutveckling och för att skapa tid för kollegiala samtal, menar man.