Hit ska pengarna gå
Skolvärlden har gjort en djupdykning i de skolsatsningar som presenteras i regeringens budgetproposition. Vi hittade bland annat en skrivning om en översyn av betygsskalan och flera skrivningar om att "huvudmännen ska stimuleras att".
Den nya regeringens satsningar på skolan innehåller tre fokusområden. ”Tidiga insatser”, ”ett mer attraktivt läraryrke” samt att ”alla skolor ska vara bra skolor”. Totalt innebär regeringens satsningar inom dessa områden omkring 3,4 miljarder 2015, 5,6 miljarder 2016, 5,7 miljarder 2017 och lika mycket 2018.
På dryga 300 sidor sammanfattas de förslag och satsningar i budgetpropositionen som rör skola, utbildning och universitetsforskning.
Lönesatsningen om 3 miljarder årligen ligger utanför ovanstående siffror. Medel avsätts ”under förutsättning att parterna tar ansvar för påtagligt prioritera höjda lärarlöner”. Frågetecknet kring hur det ska gå till i praktiken kvarstår, regeringen avser att återkomma om hur målsättningen ska uppnås.
Regeringen vill att lärare på lågstadiet ska få mer tid för sitt arbete så att de kan ägna mer tid åt varje elev och klasserna kan bli mindre. För att uppnå detta ska huvudmännen stimuleras att anställa fler lärare, speciallärare och annan personal. Regeringen föreslår att ca 1,1 miljarder kronor avsätts för detta ändamål 2015 och sedan 2 miljarder kronor årligen.
En ny myndighet – Skolforskningsinstitutet – ska vara på plats 1 januari 2015. 30 miljoner kronor avsätts för 2015 och efter det 40 miljoner kronor årligen. Institutet ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolan. Även en Skolkommission tillsätts bestående av skolforskare samt företrädare för profession och arbetsliv.
Regeringens ambition är att stärka likvärdigheten. Totalt omfattar området ”alla skolor ska vara bra skolor” drygt 1 miljard 2015, omkring 1,6 miljarder 2016 och omkring 1,7 miljarder åren 2017 och 2018. Hit räknas satsningen om höjda lärarlöner på skolor med tuffa förutsättningar.
En läsa-skriva-räkna garanti ska införas i skollagen. Den är tänkt att fungera som en garanti för att alla elever som är i behov av stöd och särskilt stöd ska få det stöd de behöver innan de lämnar årskurs 3. En utredning ska tillsättas under 2015 och den nya lagstiftningen ska, enligt förslaget, träda i kraft under 2017. Budgeten innehåller också förslag om kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 som bör införas under 2016.
Skolverket har fått i uppdrag att utvärdera den nya betygsskalan. ”Utvärderingen ska ske utifrån perspektiven nationell likvärdighet, tydlighet för elever och lärare och eventuell inverkan på betygsinflation” och redovisas senast i augusti 2015.
Det görs också en elevhälsosatsning för att förebygga psykisk ohälsa bland unga. Regeringen vill förlänga och förstärka nuvarande satsning som Skolverket ansvara för. Ytterligare 100 miljoner kronor avsätts 2015 och därefter avsetts 200 miljoner kronor årligen.
De nationella proven ska ses över. De får inte ta så mycket tid i anspråk att det minskar förutsättningar för inlärning står det i regeringsförslaget. Översyn om att digitalisera proven pågår redan men regeringen vill bredda översynen till att omfatta även antal, omfattning, effekter och syfte.
Möjligheten att göra RUT-avdrag för läxhjälp tas bort 1 januari 2015. Istället utökas det riktade statsbidraget för att stimulera huvudmännen att erbjuda hjälp med läxor. Omkring 300 miljoner avsätts för 2015 för att detta, sedan omkring 400 miljoner årligen.
Man vill också satsa på skolrenoveringar för en bättre arbetsmiljö och energieffektivisering. Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor avsätts 2015 och därefter 300 miljoner kronor årligen för 2016–2018.
Kvalitén på bland annat förskole- och lärarutbildning ska höjas. Under 2015 föreslår regeringen att 125 miljoner kronor avsätts för ändamålet och 250 miljoner kronor från och med 2016. Dessutom sker en satsning på ett utökat antal utbildningsplatser inom förskollärarutbildningen, grundskollärarutbildningen, specialpedagog- och speciallärarutbildningen och Kompletterande Pedagogisk Utbildning (KPU).
Särskilt vill regeringen satsa på att få fram fler lärare inom vissa bristämnen. Därför vill man att de som studerar inom KPU med inriktning matematik, naturorienterade ämnen och teknik, ska kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlen från och med 1 juli 2015. 100 miljoner avsätts 2015 och 200 miljoner årligen 2016-2018.
Regeringen vill också se över möjligheterna att införa fler snabbspår till läraryrket för personer som vill omskola sig till lärare.
När det gäller skolbiblioteken vill regeringen avsätta 24 miljoner kronor under mandatperioden för att ta fram Sveriges första nationella biblioteksstrategi. Däremot nämns inga särskilda satsningar på skolbiblioteken och skolbibliotekarierna i budgeten.