”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Lärare och skolkamrater är ofta de första som ser varningssignaler när en ung människa håller på att radikaliseras. Förändringar i beteende, attityder och personlighet kan vara tecken på att allt inte står rätt till. Skolpersonal behöver få bättre stöd i att hantera och stötta elever som är i riskzonen. Att ge stöd till lärare och övrig skolpersonal är en investering i demokratin.

I en färsk rapport från FN:s säkerhetsråd varnas för en allt mer aggressiv och ökande högerextremism. Enligt CTED Trend Alerts från april, indikerar forskningen att högerextremistiska våldstattacker ökat med 320 procent de senaste fem åren. Parallellt utmanas demokratin och numera bor fler människor i länder utan demokrati än med.

Samtidigt inskränker eller hotar folkrika länder som Indien, USA och Brasilien fria medier, lägger sig i rättsväsende och trakasserar regimkritiker. I EU klassas inte längre Ungern som en demokrati. När stora stater leder, riskerar fler att följa efter. 

Också i Sverige har Säpo i flera år varnat för den eskalerande högerextremism. I det alltmer spända samhällsklimatet har det offentliga samtalet i Sverige obekymrat fortsatt att spela just de krafterna i händerna genom ökad polarisering, ökad protektionism och ökad aggressivitet i debatten. Både Polisen och Säpo har påpekat att utanförskap och oförsonligt förhållningssätt är ved i elden för de extremismmiljöer som lockar med gemenskap, sammanhang och enkla lösningar. De påpekar att förebyggande arbete är både effektivare och billigare än repressiva åtgärder även om vi nu kommit till en punkt då både ock behövs.

I tider när extremism växer och blir mer synlig är det viktigt att hela samhället står upp för våra gemensamma demokratiska värderingar. Skolor är nyckelaktörer som redan nu gör en stor och viktig insats. Men att tolka tecken och veta hur man griper in är inte självklart, visar en enkät som Teskedsorden genomförde i samband med att projektet Radikalisering och demokrati: att lära av Utøya startade förra året.

Många lärare känner sig osäkra och hyser välgrundad oro för att förvärra eller själv råka illa ut. Många av dessa lärare har egna erfarenheter av högerextremistisk radikalisering på sina skolor, och i vissa fall även av högerextremistiskt våld. Skolor och skolpersonal efterfrågar kunskap om radikaliseringsprocessen och verktyg för att prata om frågorna i klassrummet och med eleverna.

Radikaliseringen skyndas på när samhällsklimatet hårdnar och tillväxten har varit omfattande enligt Säpo. Med coronapandemin stresstestas hela samhället och grogrunden för auktoritära och våldsamma tendenser ökar ytterligare. Förebyggande arbete mot extremism och stärkande arbete för demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter är mer angelägna än någonsin.

Camilla Rehn, leg lärare och utbildningsansvarig på Teskedsorden

Jiang Millington, skoldebattör och kommunikationschef på Teskedsorden

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.