Annons
Lena Bryk, Vera Padrón, Lilli-Anne Berglund och Petra Greiz.

Hjälpare eller stjälpare

Publicerad 19 maj 2014

Fakta

Mer om lärarna

Petra Greiz
Lärare i SO.
År i yrket: 14 år, varav 9 på Söderskolan.
Koppar kaffe per dag: Fyra.
Vill ha kaffet: Svart.
Betyg på skolteet: D.

Vera Padrón
Lärare i matematik, kemi, fysik, biologi och teknik.
År i yrket: 12 år, alla på Söderskolan.
Koppar kaffe per dag: En till frukost, ibland en till på jobbet.
Vill ha kaffet: Med mjölk till frukost, svart på jobbet.
Betyg på skolkaffet: E.

Lilli-Anne Berglund
Lärare i svenska som andraspråk.
År i yrket: 16 år, varav 7 på Söderskolan.
Koppar kaffe per dag: Tre till fyra blir det nog.
Vill ha kaffet: Svart.
Betyg på skolkaffet: D.

Lena Bryk
Lärare i SO.
År i yrket: 14 år, varav 4 på Söderskolan.
Koppar kaffe per dag: En till två per vecka.
Vill ha kaffet: Med mjölk.
Betyg på skolkaffet: F.

”Mys-vab”, semesterresor som kräver långledigt och ett livspussel som gör det svårt att hinna stötta barnens läxläsning. Skolvärlden träffade fyra högstadielärare i Sandviken för ett samtal om hur föräldrars agerande och attityder påverkar elevernas inställning till skolan. 

Lärarens kompetens och kvalitén på undervisningen är viktigast för elevernas lärande. Här är forskningen enig. Men skolans värld går inte att skilja från den utanför. I den politiska debatten, på ledarsidor och i krönikor som fått snurr i sociala medier uppmärksammas även föräldrars och samhällets roll för elevernas resultat. De signaler som samhälle och vuxenvärld sänder ut måste peka mot att utbildning och skola är viktigt. Det är en syn som delas av högstadielärarna på Söderskolan i Sandviken, fyra lärare som har många exempel på både hjälpande och stjälpande föräldrar. 

Lena: När föräldrarna har förtroende för skolan visar det sig i att eleverna sköter sig och gör sitt bästa. Ibland träffar jag föräldrar som säger: ”Vi är så tacksamma, tänk vad vår son har utvecklats mycket” och det bygger oss alla. Det bygger oss lärare, det gör att eleven lyssnar på lärarna och det blir en positiv spiral. Men när föräldrar är negativt inställda och kritiserar skolan, då blir barnet också kritiskt och det blir inte bra. Men det är svårt att säga till föräldrarna att de bör prata väl om skolan hemma.

Lilli-Anne: Jag är övertygad om att föräldrars förhållningssätt påverkar hur det går för eleverna. Om föräldrar har höga förväntningar på eleverna, känner eleverna det. Som förälder kan man förstås vara förbaskad på skolan, men man
behöver inte tala om det för sina barn. Gör man det så hjälper man till att cementera bilden av att skolan inte är bra.

Ser ni effekter av hur föräldrarna förhåller sig till skolan?

Lena: Det tycker jag absolut. När man för fram saker på ett utvecklingssamtal så märker man direkt vilka elever som har stöd hemifrån, där blir det förändring, föräldrarna tar det vi säger på allvar och hjälper sina barn. Men de som inte har stöd, där händer inget. 

Vera: Jag undervisar i matematik och ibland när man har utvecklingssamtal kan en av föräldrarna säga: ”Ja, jag hade också otroligt svårt för matte men det har ju gått bra för mig ändå.” Genom att säga så skickar man en signal om att det är okej för eleven att inte kunna, i stället för att stötta sitt barn och hitta en lösning.

Har föräldrarnas syn på skolan förändrats?

Vera:  Jag tror att hela kulturen i Sverige har ändrats och att det är en orsak till resultatförsämringarna. Skolan har inte lika hög status, fritiden är oerhört viktig. Det handlar om hela samhällssynen och det tror jag påverkar. Jag önskar att föräldrar verkligen pratade med sina barn om att skolan är viktig.

Lena: Jag kom att tänka på den så kallade curlingföräldragenerationen och vad det skulle kunna betyda. Om man säger ”nämen, har du så här mycket i läxa” så signalerar man inte ”du måste plugga”. Snarare signalerar det ”nämen, har du lite jobbigt nu, du har ju varit på cup i helgen, var hemma nu på måndag och sov ut”.

Petra: Just det här med curling är intressant och kan kopplas till lärarrollen. Eleverna vill ha väldigt mycket hjälp, helst ska man läsa texterna högt eller serva dem på olika sätt för att de ska ta sig igenom materialet. Det tycker jag att jag gör mer i dag än vad jag gjorde för tio år sedan.

Vera: Det har skett en rad förskjutningar. Ta bara läxor där det många gånger blir en diskussion: ”Men läxor, det kan de väl göra i skolan. Vi har ju träning varje kväll och sen är det helg.”

Petra: Fritiden tar oerhört mycket tid för många elever och då tycker föräldrarna inte att de ska ha läxor.

Ifrågasätter föräldrar elevernas läxor? 

Lena: Det är väldigt blandat. Det finns två olika sidor och det gör det även inom lärarkåren. Kanske hänger det ihop med att föräldrar i dag ska förverkliga sig själva. De ska åka vasalopp och hinna träna, så inte heller de hinner sitta med läxan. Helst vill de att barnet ska klara läxan själv, eller att vi fixar det, eller ingen läxa alls.

Petra: Här ser man också en väldig skillnad i stöd. Vi har förstås de som får väldigt god hjälp hemifrån och det märks direkt när de kommer tillbaka efter att ha gjort en läxa. 

Vera: Men är det inte just själva stödet från föräldrarna som är det viktiga? De ska ju inte räkna mattetalen eller göra läxan åt eleven. De påverkar genom att det finns en tid när läxan ska göras och att eleven får signalen från föräldrarna att läxan är viktig.

Lilli-Anne: Jag tror också att signalerna är jätteviktiga. Även om man inte sitter och faktiskt förhör en läxa så kan man kanske diskutera den när man äter middag och på så sätt uppmärksamma den.

Vad tänker ni om långledigt för semesterresa?

Petra: Om man är borta en vecka, oavsett vad det beror på, så missar man mycket. Men eleverna ser inte riktigt det. De missar genomgångar, diskussioner och annat som är jätteviktigt.

Lilli-Anne: Vi har regler för ledighet, men många struntar i dem. Vi har sagt nej, men då har familjen åkt ändå.

Upplever ni de långa ledigheterna som ett problem?

Petra: Det kan bli problem när eleverna kommer till oss dagen innan de ska åka. ”Hej, nu ska jag vara borta två veckor, har du material?” Då ska jag samma dag försöka hosta fram något. Det tycker jag är det största problemet, att eleverna inte har framförhållning.

Petra: De som ser skolan som viktig kommer ofta tidigare och frågar efter uppgifter och vill göra dem redan innan de åker. Här kan man också se en skillnad på inställningen till skolarbetet.

Lena: Ja, vi har ju föräldrar som ber om lov för att få vara borta en fredag. ”Vi ska åka ända till Ronneby, är det okej om Pelle är ledig då?”. Ja, men självklart! Alla olika människor som finns i samhället finns också som föräldrar hos oss, så det är svårt att ge en generaliserande bild.

Går det att säga hur en bra förälder är?

Petra: När jag har haft samtal med föräldrar och efteråt tänkt: det här är bra föräldrar, då är det ofta föräldrar som hjälpt barnet att lära sig ta eget ansvar.

Lilli-Anne: Vi har många jättebra föräldrar, de allra flesta, vi pratar ju om när det inte funkar. Men man önskar att alla föräldrar stöttade och visar på att skolan är viktig.

Lena: Det finns ju de som har helt osannolika förväntningar. Föräldrar som tycker att läraren ska gå förbi skåpet och hämta upp eleven så hon kommer till klassrummet, ”för hon klarar inte det själv.” Här finns det ingen som skriker stopp, det finns ingen gräns för hur mycket vi ska göra när det gäller sådana saker. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons
Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons