Annons
Lena Bryk, Vera Padrón, Lilli-Anne Berglund och Petra Greiz.

Hjälpare eller stjälpare

Publicerad 19 maj 2014

Fakta

Mer om lärarna

Petra Greiz
Lärare i SO.
År i yrket: 14 år, varav 9 på Söderskolan.
Koppar kaffe per dag: Fyra.
Vill ha kaffet: Svart.
Betyg på skolteet: D.

Vera Padrón
Lärare i matematik, kemi, fysik, biologi och teknik.
År i yrket: 12 år, alla på Söderskolan.
Koppar kaffe per dag: En till frukost, ibland en till på jobbet.
Vill ha kaffet: Med mjölk till frukost, svart på jobbet.
Betyg på skolkaffet: E.

Lilli-Anne Berglund
Lärare i svenska som andraspråk.
År i yrket: 16 år, varav 7 på Söderskolan.
Koppar kaffe per dag: Tre till fyra blir det nog.
Vill ha kaffet: Svart.
Betyg på skolkaffet: D.

Lena Bryk
Lärare i SO.
År i yrket: 14 år, varav 4 på Söderskolan.
Koppar kaffe per dag: En till två per vecka.
Vill ha kaffet: Med mjölk.
Betyg på skolkaffet: F.

”Mys-vab”, semesterresor som kräver långledigt och ett livspussel som gör det svårt att hinna stötta barnens läxläsning. Skolvärlden träffade fyra högstadielärare i Sandviken för ett samtal om hur föräldrars agerande och attityder påverkar elevernas inställning till skolan. 

Lärarens kompetens och kvalitén på undervisningen är viktigast för elevernas lärande. Här är forskningen enig. Men skolans värld går inte att skilja från den utanför. I den politiska debatten, på ledarsidor och i krönikor som fått snurr i sociala medier uppmärksammas även föräldrars och samhällets roll för elevernas resultat. De signaler som samhälle och vuxenvärld sänder ut måste peka mot att utbildning och skola är viktigt. Det är en syn som delas av högstadielärarna på Söderskolan i Sandviken, fyra lärare som har många exempel på både hjälpande och stjälpande föräldrar. 

Lena: När föräldrarna har förtroende för skolan visar det sig i att eleverna sköter sig och gör sitt bästa. Ibland träffar jag föräldrar som säger: ”Vi är så tacksamma, tänk vad vår son har utvecklats mycket” och det bygger oss alla. Det bygger oss lärare, det gör att eleven lyssnar på lärarna och det blir en positiv spiral. Men när föräldrar är negativt inställda och kritiserar skolan, då blir barnet också kritiskt och det blir inte bra. Men det är svårt att säga till föräldrarna att de bör prata väl om skolan hemma.

Lilli-Anne: Jag är övertygad om att föräldrars förhållningssätt påverkar hur det går för eleverna. Om föräldrar har höga förväntningar på eleverna, känner eleverna det. Som förälder kan man förstås vara förbaskad på skolan, men man
behöver inte tala om det för sina barn. Gör man det så hjälper man till att cementera bilden av att skolan inte är bra.

Ser ni effekter av hur föräldrarna förhåller sig till skolan?

Lena: Det tycker jag absolut. När man för fram saker på ett utvecklingssamtal så märker man direkt vilka elever som har stöd hemifrån, där blir det förändring, föräldrarna tar det vi säger på allvar och hjälper sina barn. Men de som inte har stöd, där händer inget. 

Vera: Jag undervisar i matematik och ibland när man har utvecklingssamtal kan en av föräldrarna säga: ”Ja, jag hade också otroligt svårt för matte men det har ju gått bra för mig ändå.” Genom att säga så skickar man en signal om att det är okej för eleven att inte kunna, i stället för att stötta sitt barn och hitta en lösning.

Har föräldrarnas syn på skolan förändrats?

Vera:  Jag tror att hela kulturen i Sverige har ändrats och att det är en orsak till resultatförsämringarna. Skolan har inte lika hög status, fritiden är oerhört viktig. Det handlar om hela samhällssynen och det tror jag påverkar. Jag önskar att föräldrar verkligen pratade med sina barn om att skolan är viktig.

Lena: Jag kom att tänka på den så kallade curlingföräldragenerationen och vad det skulle kunna betyda. Om man säger ”nämen, har du så här mycket i läxa” så signalerar man inte ”du måste plugga”. Snarare signalerar det ”nämen, har du lite jobbigt nu, du har ju varit på cup i helgen, var hemma nu på måndag och sov ut”.

Petra: Just det här med curling är intressant och kan kopplas till lärarrollen. Eleverna vill ha väldigt mycket hjälp, helst ska man läsa texterna högt eller serva dem på olika sätt för att de ska ta sig igenom materialet. Det tycker jag att jag gör mer i dag än vad jag gjorde för tio år sedan.

Vera: Det har skett en rad förskjutningar. Ta bara läxor där det många gånger blir en diskussion: ”Men läxor, det kan de väl göra i skolan. Vi har ju träning varje kväll och sen är det helg.”

Petra: Fritiden tar oerhört mycket tid för många elever och då tycker föräldrarna inte att de ska ha läxor.

Ifrågasätter föräldrar elevernas läxor? 

Lena: Det är väldigt blandat. Det finns två olika sidor och det gör det även inom lärarkåren. Kanske hänger det ihop med att föräldrar i dag ska förverkliga sig själva. De ska åka vasalopp och hinna träna, så inte heller de hinner sitta med läxan. Helst vill de att barnet ska klara läxan själv, eller att vi fixar det, eller ingen läxa alls.

Petra: Här ser man också en väldig skillnad i stöd. Vi har förstås de som får väldigt god hjälp hemifrån och det märks direkt när de kommer tillbaka efter att ha gjort en läxa. 

Vera: Men är det inte just själva stödet från föräldrarna som är det viktiga? De ska ju inte räkna mattetalen eller göra läxan åt eleven. De påverkar genom att det finns en tid när läxan ska göras och att eleven får signalen från föräldrarna att läxan är viktig.

Lilli-Anne: Jag tror också att signalerna är jätteviktiga. Även om man inte sitter och faktiskt förhör en läxa så kan man kanske diskutera den när man äter middag och på så sätt uppmärksamma den.

Vad tänker ni om långledigt för semesterresa?

Petra: Om man är borta en vecka, oavsett vad det beror på, så missar man mycket. Men eleverna ser inte riktigt det. De missar genomgångar, diskussioner och annat som är jätteviktigt.

Lilli-Anne: Vi har regler för ledighet, men många struntar i dem. Vi har sagt nej, men då har familjen åkt ändå.

Upplever ni de långa ledigheterna som ett problem?

Petra: Det kan bli problem när eleverna kommer till oss dagen innan de ska åka. ”Hej, nu ska jag vara borta två veckor, har du material?” Då ska jag samma dag försöka hosta fram något. Det tycker jag är det största problemet, att eleverna inte har framförhållning.

Petra: De som ser skolan som viktig kommer ofta tidigare och frågar efter uppgifter och vill göra dem redan innan de åker. Här kan man också se en skillnad på inställningen till skolarbetet.

Lena: Ja, vi har ju föräldrar som ber om lov för att få vara borta en fredag. ”Vi ska åka ända till Ronneby, är det okej om Pelle är ledig då?”. Ja, men självklart! Alla olika människor som finns i samhället finns också som föräldrar hos oss, så det är svårt att ge en generaliserande bild.

Går det att säga hur en bra förälder är?

Petra: När jag har haft samtal med föräldrar och efteråt tänkt: det här är bra föräldrar, då är det ofta föräldrar som hjälpt barnet att lära sig ta eget ansvar.

Lilli-Anne: Vi har många jättebra föräldrar, de allra flesta, vi pratar ju om när det inte funkar. Men man önskar att alla föräldrar stöttade och visar på att skolan är viktig.

Lena: Det finns ju de som har helt osannolika förväntningar. Föräldrar som tycker att läraren ska gå förbi skåpet och hämta upp eleven så hon kommer till klassrummet, ”för hon klarar inte det själv.” Här finns det ingen som skriker stopp, det finns ingen gräns för hur mycket vi ska göra när det gäller sådana saker. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons