Annons
Foto: Jonas Eriksson

Höga förväntningar ger goda resultat

Publicerad 25 april 2013

Från kassa resultat och stök till studiemotiverade elever i lugn miljö. På problemtyngda Dammhagsskolan i centrala Landskrona kavlade man upp ärmarna och tog itu med problemen och det har gett utdelning. Både i lärarnas lönekuvert och i elevernas resultatkolumn. 

Sällan har en skola inom loppet av några månader fått så celebra besök som Dammhag. Först statsministern, sedan vice statsministern och tillika utbildningsministern och i dagarna kommer kungen. Vad är det som hänt på skolan i den del av centrum som tillskrivits så mycket problem?

Landskronas utbildningsförvaltningschef Tomas Johansson förklarar bakgrunden:

– 2009 påbörjade vi ett stort utvecklingsarbete. Politikerna gav oss 10 miljoner kronor på tre år. Främst har det handlat om att stärka lärarnas undervisning och vi har jobbat med forskare för att hitta bra metoder. Samtidigt har vi jobbat med att skapa en annan typ av kultur kring lärandet där fokus varit höga förväntningar och att alla kan nå goda resultat, säger Tomas Johansson.

Till saken hör att Landskrona sedan 1990-talets början haft ett digert jobb med att ta hand om stora flyktinggrupper bosatta i stadens centrum. Detta mitt under den pågående strukturomvandlingen av arbetsmarknaden från industri– till servicesektor som drabbat stan hårt. Resultatet har blivit hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, hög kriminalitet och utanförskap och dåliga hälsotal. Och i Landskrona syns detta tydligt, eftersom många invandrare bor centralt. Således är det stora flertalet elever på Dammhag inte svenskfödda.

– För den här gruppen elever är det viktigare än för andra att lyckas i kommunen. Misslyckas de med grundskolan så är sannolikheten hög att de misslyckas med att komma in på gymnasiet och med att få ett jobb. Det är en viktig riskgrupp där skolan spelar stor roll, säger Tomas Johansson.

På Dammhagsskolan, då en F-9-skola med sämst resultat i kommunen, drog arbetet igång med modellklasser och genrepedagogik inom ramen för ett forsknings- och utvecklingsprojekt där staden bland annat samarbetade med Malmö högskola.

Skolan var stökig och åtgärder sattes samtidigt in mot bus och bråk.

– Egentligen inget revolutionerande. Vi skapade gemensamma regler och sjösatte ett nära samarbete med socialtjänst och polis och på högstadiet införde vi hemklassrum för att skapa mer trygghet och identitet för eleverna. Under en period hade vi kameraövervakning och vi ger snabb reaktion till föräldrar om något händer.

– Vi använde oss av avstängningsinstrumentet när det behövdes och vi jobbade väldigt mycket med att skapa förståelse för att vi alla är här för att lära någonting, undervisningen är det viktiga och lärarna är här för att hjälpa eleverna med det, berättar Tomas Johansson.

Modellklasserna på Dammhagsskolan utgår från fem framgångsfaktorer som av forskare identifierats för att skapa bra resultat. De fem faktorerna är: genrepedagogik, höga förväntningar, föräldrasamverkan, sociokulturellt stöttande miljö och studiehandledning. Konceptet prövas nu i två klasser på Dammhag.

– Varje termin gör vi dessutom en diagnos-screening där vi testar elevernas baskunskaper för att vi ska veta hur vi ligger till. Sedan analyserar vi resultatet och går igenom vad vi ska satsa på. Det är verkligen guld värt, berättar Jessica Hyrefelt, lärare i svenska och samhälle, förestår en av modellklasserna.

Hon arbetar med genrepedagogiken:

– För mig har det varit en ”wow-faktor”. Vi har höga förväntningar på eleverna och djupdyker in i texter och vi väjer inte för svårigheter. Det är ganska tidskrävande när vi stannar upp och jobbar med en sak under lång tid. Vi är tydliga med att ribban ligger högt och vi ger eleverna väldigt mycket stöttning.

Kollegan Anna Blomberg menar att det handlar mycket om att förbereda eleverna på ämnet.

– Vi kanske förbereder oss genom att titta på en film och skapar en förförståelse.

Tanken är nu att det som testats ska spridas till samtliga skolor i kommunen.

Samtidigt som det pedagogiska förändringsarbetet startade, var Landskrona först ut i landet med extra lönepotter till lärarna. Sex miljoner 2011 och halva beloppet året därpå.

– Vi har haft ett väldigt tydligt resonemang att öka lönespännvidden. Goda prestationer ska belönas. Det är självklart, och även en viktig signal till de som kanske inte just det året presterat så väl, säger Tomas Johansson.

De extra lärarpengarna har här, i kombination med de 5 000 kronor som förstelärarna i år får i lönepåslag, resulterat i att ett dussintal lärare har löner som ligger på 40 000 kronor.

– För oss har detta varit ett sätt att göra läraryrket attraktivt igen och att man kan utvecklas och få en lön som är okej även som lärare. Förändringarna ledde rätt snabbt till en annan kultur och ett annat klimat och detta har gått hand i hand med att lärarna inte har sänkt kraven, avslutar Tomas Johansson.

Fotnot: Sedan utvecklingsarbetet påbörjades har skolorna i Landskrona organiserats om. Numera är Dammhag en F-6-skola och högstadieeleverna går på Seminarieskolan. Delar av Dammhag håller på att byggas om till gymnasium.

Betygslyftet

I Landskrona totalt har betygen höjts från 178,4 i snitt 2009 till 207,6 i snitt 2012. Dammhagsskolan (numera Seminarieskolan 7–9) har lyft sig från 114,1 till 186,4 under samma period.

Genrepedagogik

Genrepedagogik handlar om att medvetandegöra de olika språkliga mönster och strukturer som texter har, och att det finns olika syften med olika texter. Modellen stöttar och hjälper eleverna stegvis med väldigt tydlig undervisning och tanken är att eleverna på så sätt utvecklar sitt språkbruk och får ett effektivt skolspråk. Metoden har visat sig särskilt framgångsrik hos andraspråkselever, men är tillämplig på alla elever.

För dig som vill veta mer finns boken ”Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken”, Johansson och Sandell Ring (2012),  samt böckerna ”Stärk språket. Stärk lärandet” och ”Lyft språket. Lyft lärandet” av språkforskaren Pauline Gibbons.

SE MER: UR har gjort ett program om genrepedagogik som finns på nätet: www.ur.se/Tema/Genrepedagogik-i-Rinkeby Se även: www.ur.se/Produkter/158705-Barn-av-sitt-sprak-Pa-vag-mot-ett-andra-sprak

Modellklasser

I modellklasserna får eleverna studiehandledning på modersmålet och undervisning i svenska som andraspråk genom genrepedagogik. Att lärarna har höga förväntningar på eleverna och att eleverna får utveckla båda sina språk i en sociokulturellt stödjande miljö är kärnan i modellklassarbetet.

 Konceptet har utvecklats utifrån Thomas och Colliers (1997) omfattande studie av flerspråkiga elever och vilka faktorer som påverkar deras skolframgång. Det innebär att eleverna har fått modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, svenska som andraspråk och undervisning i en sociokulturellt stödjande miljö. Likaså har man i modellklasserna lagt stor vikt vid föräldrasamverkan för att eleverna ska stöttas även på hemmaplan.           

Källa: www.partinfo.se

Läs mer på:  www.partinfo.se/utsikter/modellklasser/

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons
Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons