Höga förväntningar ger goda resultat

Sällan har en skola inom loppet av några månader fått så celebra besök som Dammhag. Först statsministern, sedan vice statsministern och tillika utbildningsministern och i dagarna kommer kungen. Vad är det som hänt på skolan i den del av centrum som tillskrivits så mycket problem?

Landskronas utbildningsförvaltningschef Tomas Johansson förklarar bakgrunden:

– 2009 påbörjade vi ett stort utvecklingsarbete. Politikerna gav oss 10 miljoner kronor på tre år. Främst har det handlat om att stärka lärarnas undervisning och vi har jobbat med forskare för att hitta bra metoder. Samtidigt har vi jobbat med att skapa en annan typ av kultur kring lärandet där fokus varit höga förväntningar och att alla kan nå goda resultat, säger Tomas Johansson.

Till saken hör att Landskrona sedan 1990-talets början haft ett digert jobb med att ta hand om stora flyktinggrupper bosatta i stadens centrum. Detta mitt under den pågående strukturomvandlingen av arbetsmarknaden från industri– till servicesektor som drabbat stan hårt. Resultatet har blivit hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, hög kriminalitet och utanförskap och dåliga hälsotal. Och i Landskrona syns detta tydligt, eftersom många invandrare bor centralt. Således är det stora flertalet elever på Dammhag inte svenskfödda.

– För den här gruppen elever är det viktigare än för andra att lyckas i kommunen. Misslyckas de med grundskolan så är sannolikheten hög att de misslyckas med att komma in på gymnasiet och med att få ett jobb. Det är en viktig riskgrupp där skolan spelar stor roll, säger Tomas Johansson.

På Dammhagsskolan, då en F-9-skola med sämst resultat i kommunen, drog arbetet igång med modellklasser och genrepedagogik inom ramen för ett forsknings- och utvecklingsprojekt där staden bland annat samarbetade med Malmö högskola.

Skolan var stökig och åtgärder sattes samtidigt in mot bus och bråk.

– Egentligen inget revolutionerande. Vi skapade gemensamma regler och sjösatte ett nära samarbete med socialtjänst och polis och på högstadiet införde vi hemklassrum för att skapa mer trygghet och identitet för eleverna. Under en period hade vi kameraövervakning och vi ger snabb reaktion till föräldrar om något händer.

– Vi använde oss av avstängningsinstrumentet när det behövdes och vi jobbade väldigt mycket med att skapa förståelse för att vi alla är här för att lära någonting, undervisningen är det viktiga och lärarna är här för att hjälpa eleverna med det, berättar Tomas Johansson.

Modellklasserna på Dammhagsskolan utgår från fem framgångsfaktorer som av forskare identifierats för att skapa bra resultat. De fem faktorerna är: genrepedagogik, höga förväntningar, föräldrasamverkan, sociokulturellt stöttande miljö och studiehandledning. Konceptet prövas nu i två klasser på Dammhag.

– Varje termin gör vi dessutom en diagnos-screening där vi testar elevernas baskunskaper för att vi ska veta hur vi ligger till. Sedan analyserar vi resultatet och går igenom vad vi ska satsa på. Det är verkligen guld värt, berättar Jessica Hyrefelt, lärare i svenska och samhälle, förestår en av modellklasserna.

Hon arbetar med genrepedagogiken:

– För mig har det varit en ”wow-faktor”. Vi har höga förväntningar på eleverna och djupdyker in i texter och vi väjer inte för svårigheter. Det är ganska tidskrävande när vi stannar upp och jobbar med en sak under lång tid. Vi är tydliga med att ribban ligger högt och vi ger eleverna väldigt mycket stöttning.

Kollegan Anna Blomberg menar att det handlar mycket om att förbereda eleverna på ämnet.

– Vi kanske förbereder oss genom att titta på en film och skapar en förförståelse.

Tanken är nu att det som testats ska spridas till samtliga skolor i kommunen.

Samtidigt som det pedagogiska förändringsarbetet startade, var Landskrona först ut i landet med extra lönepotter till lärarna. Sex miljoner 2011 och halva beloppet året därpå.

– Vi har haft ett väldigt tydligt resonemang att öka lönespännvidden. Goda prestationer ska belönas. Det är självklart, och även en viktig signal till de som kanske inte just det året presterat så väl, säger Tomas Johansson.

De extra lärarpengarna har här, i kombination med de 5 000 kronor som förstelärarna i år får i lönepåslag, resulterat i att ett dussintal lärare har löner som ligger på 40 000 kronor.

– För oss har detta varit ett sätt att göra läraryrket attraktivt igen och att man kan utvecklas och få en lön som är okej även som lärare. Förändringarna ledde rätt snabbt till en annan kultur och ett annat klimat och detta har gått hand i hand med att lärarna inte har sänkt kraven, avslutar Tomas Johansson.

Fotnot: Sedan utvecklingsarbetet påbörjades har skolorna i Landskrona organiserats om. Numera är Dammhag en F-6-skola och högstadieeleverna går på Seminarieskolan. Delar av Dammhag håller på att byggas om till gymnasium.

Betygslyftet

I Landskrona totalt har betygen höjts från 178,4 i snitt 2009 till 207,6 i snitt 2012. Dammhagsskolan (numera Seminarieskolan 7–9) har lyft sig från 114,1 till 186,4 under samma period.

Genrepedagogik

Genrepedagogik handlar om att medvetandegöra de olika språkliga mönster och strukturer som texter har, och att det finns olika syften med olika texter. Modellen stöttar och hjälper eleverna stegvis med väldigt tydlig undervisning och tanken är att eleverna på så sätt utvecklar sitt språkbruk och får ett effektivt skolspråk. Metoden har visat sig särskilt framgångsrik hos andraspråkselever, men är tillämplig på alla elever.

För dig som vill veta mer finns boken ”Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken”, Johansson och Sandell Ring (2012),  samt böckerna ”Stärk språket. Stärk lärandet” och ”Lyft språket. Lyft lärandet” av språkforskaren Pauline Gibbons.

SE MER: UR har gjort ett program om genrepedagogik som finns på nätet: www.ur.se/Tema/Genrepedagogik-i-Rinkeby Se även: www.ur.se/Produkter/158705-Barn-av-sitt-sprak-Pa-vag-mot-ett-andra-sprak

Modellklasser

I modellklasserna får eleverna studiehandledning på modersmålet och undervisning i svenska som andraspråk genom genrepedagogik. Att lärarna har höga förväntningar på eleverna och att eleverna får utveckla båda sina språk i en sociokulturellt stödjande miljö är kärnan i modellklassarbetet.

 Konceptet har utvecklats utifrån Thomas och Colliers (1997) omfattande studie av flerspråkiga elever och vilka faktorer som påverkar deras skolframgång. Det innebär att eleverna har fått modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, svenska som andraspråk och undervisning i en sociokulturellt stödjande miljö. Likaså har man i modellklasserna lagt stor vikt vid föräldrasamverkan för att eleverna ska stöttas även på hemmaplan.           

Källa: www.partinfo.se

Läs mer på:  www.partinfo.se/utsikter/modellklasser/