DEBATT

”För höga språkkrav på gymnasiet”

DEBATT "Det är inte rimligt att 300 poäng i svenska och 200 poäng i engelska - 20 procent av gymnasiets kurser - är ett krav för grundläggande högskolebehörighet". Det skriver gymnasieläraren Anders Anderson i ett debattinlägg. 

Det är inte rimligt att 300 poäng i svenska och 200 poäng i engelska – 20 procent av gymnasiets kurser – är ett krav för grundläggande högskolebehörighet. Precis som i Lpf 94 bör det även i Gy 2011 räcka med 200 poäng i svenska och 100 poäng i engelska. Kanske till och med endast med kursen Svenska 1. En sådan ändring skulle frigöra 300 poäng för andra yrkeskvalificerande och studieförberedande kurser som även gynnar högskolestudier.

Elever på Teknik- och Naturvetenskapsprogrammen skulle bli bättre förberedda för vidare studier om de läste fler kurser inom teknik och naturvetenskap och elever på yrkesprogram, som vill ha grundläggande högskolebehörighet, skulle kunna välja mer matematik och ytterligare programfördjupningskurser. Det skulle också ge samtliga större möjlighet att inom ramen för 2500 poäng läsa ett modernt språk, en estetisk kurs eller något annat.  

Dessutom lockas idag många elever på Teknik- och Naturvetenskapsprogrammen att läsa språk som individuellt val för att få meritpoäng istället för att läsa högskoleförberedande kurser inom teknik och naturvetenskap. Studierna på högskolans ingenjörsutbildningar underlättas av om studenterna läst kurser i programmering i gymnasiet. Men sedan det individuella valet minskade från 300 till 200 poäng i Gy 2011 och meritpoäng infördes har det blivit betydligt svårare för elever på Naturvetenskapsprogrammet att välja andra kurser än språk, i synnerhet på mindre gymnasieskolor.

Av eleverna som lämnade gymnasiet 2013 hade 87 % grundläggande högskolebehörighet. Samtliga gymnasieprogram gav med den då gällande läroplanen Lpf 94 alla elever grundläggande högskolebehörighet med förutom Matematik A de tre kärnämneskurserna Svenska A och B, samt Engelska A.

I det nuvarande gymnasiet är de fem kurserna Svenska 1, 2 och 3, samt Engelska 5 och 6 obligatoriska för grundläggande högskolebehörighet. Våren 2014 gick första årskullen ut gymnasiet enligt Gy 2011. Andelen elever med grundläggande behörighet sjönk då till 70 % (Beskrivande data, Skolverket, 2014). Minskningen förklaras främst av att elever på yrkesförberedande program måste välja kurserna Svenska 2 och 3, samt Engelska 6 för att få den grundläggande behörigheten. Många elever gör det, men till priset av färre programfördjupningsskurser och till att hela individuella valet används till detta.

Naturligtvis är färdigheter i svenska och engelska viktigt. Frågan är dock om ytterligare en eller ett par av dessa kurser tillför så mycket mer på marginalen jämfört med vad nya programspecifika kurser kan göra? Det elever främst behöver träna på i gymnasiet inför arbete och fortsatta studier är muntlig- och skriftlig framställning, vilket kan integreras i andra kurser. Inom ramen för individuella valet ska elever förstås ha möjlighet att välja olika språkkurser.

Kurserna Engelska 6 och åtminstone Svenska 3 bör utgå från den grundläggande behörigheten. Förutom att kurserna tar utrymme från andra viktiga och studiemotiverande kurser är det inte rimligt att kräva att svenska elever ska läsa kurser i svenska när utländska elever har tillträde till studier vid svenska högskolor utan dessa krav. Meritpoäng för språkkurser bör också avskaffas. Högskolorna själva bör få avgöra vilka kurser som eventuellt ger meritpoäng.

Kvarstår de nuvarande formella höga kraven på svenska och engelska, samt meritpoäng för språk riskerar gymnasiet i praktiken för många ändå inte att bli varken tillräckligt studie- och yrkesförberedande eller avslutat med godkända betyg. Detta är inte rimligt i en framtidsanpassad gymnasieskola.

Anders Anderson
Lärare på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm