Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

När specialpedagogen Lena Hagelberg på Stenhammarskolan i Flen informerar högstadieelevernas föräldrar om det nya läsförståelseprojektet börjar hon med att berätta om att många elever, i Sverige generellt, har svårt med läs- och ordförståelse.

Samma sak ser de tydligt bland skolans elever.

– Jag har varit med och gjort screeningar på högstadiet under fyra år och vi ser att det är väldigt låga resultat när det gäller läsförståelse och ordförståelse. Vi har använt DLS (ett läs- och skrivtest) så vi kan jämföra med övriga Sverige. Vi ligger lågt på skalan, men tror att det är liknande trend i riket.

– Vi har under många år konstaterat att vi har låga resultat och vi har diskuterat många gånger fram och tillbaka, hur vi ska hjälpa eleverna så de förstår bättre vad de läser. Vi har provat med läsbooster i små grupper och individuell träning för några elever, eftersom det är många ord de inte förstår.

Läsförståelseprojekt som hon, tillsammans med skolledning och speciallärare, tagit initiativ till inbegriper samtliga elever i årskurs 7 till 9. Målet: att kunna höja resultaten generellt och öka läsförståelsen.

En förklaring till de dåliga läsresultaten kan vara att skolan har många nyanlända elever, berättar hon.

– Men vi ser att även våra elever med svensk bakgrund har svårt med läsförståelsen.

Nu har 30 minuter extra lagts in i alla klassers scheman som uteslutande ska ägnas åt läsförståelse. Man använder en metod som Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling, skrivit mycket om, reciprocal teaching, och som går ut på att man hjälper eleverna med förförståelse innan man läser en text.

– Vi vill ge eleverna strategier för hur de ska ta sig an en text, förklarar Lena Hagelberg.

Skolans lärare på skolan håller i passet som följer en tydlig mall.
*Titta på rubriken – vad kan texten handla om. Titta på bilderna, kan de ge förförståelse. Svåra ord i texten har strukits under och ibland illustrerats med bilder.
*Eleverna läser – eller lyssnar på texten.
*Läraren sammanfattar textens handling tillsammans med eleverna.
*Eleverna får svara på tre frågor till texten – en som går att hitta svaret på i texten, en där svaret ges mellan raderna och en att fundera på med anknytning till texten. Och så diskuterar man hur man kommer fram till svaren.

Och allt detta ska hinnas med på 30 minuter?

– Ja, vi hade velat ha 45 minuter, men det var svårt att få in det på schemat. Vår rektor ansåg att vi provar så här och faller det väl ut kan vi kanske förlänga tiden nästa läsår.

Projektet har precis dragit igång men eleverna tycks engagerade.

– Jag kommer precis ifrån en klass som gjorde sitt första pass och de jobbade så bra. Jätteroligt att vara där. Det tog det på största allvar och hade bra tankar. Sen vet jag inte om alla tar det på allvar. En del har frågat, får vi betyg? Och det får man inte på de här passen. Men jag hoppas att vi kan övertyga dem om att det kommer visa sig på alla betyg om man blir bättre på att läsa

Eleverna har fått göra ett förtest och en självskattning av sina kunskaper. Vid ett par tillfällen under läsåret kommer sedan testerna göras om och kunskapsutvecklingen följas upp.

Varför tror du att elever läser sämre idag?

– Det vi ser är att väldigt många slutar att läsa böcker när de kommer upp på högstadiet och i tonåren. Läsa är bästa sättet att bli bra på språket. En del fortsätter läsa och där ser vi en enorm skillnad. Jag vet inte om den minskade läsningen hänger ihop med datoranvändningen eller att de inte ser att vuxna läser på samma sätt som tidigare.

Borde man inte jobba mer med läsförståelse i tidigare åldrar istället, så ni slipper?

– Jo, det borde man och det gör man säkert, men vi kanske behöver fokusera mer på att ge elever strategier för att ta sig an en text och även hjälpa dem att öka sitt ordförråd. Jag tror att denna träning måste fortsätta genom hela grundskolan. Det är lite sorgligt att många elever på högstadiet har svårt för att förstå texterna i sina läroböcker beroende på att ordförrådet inte räcker till.