Wikipedia ger eleverna en miljonpublik

Istället för att bli irriterad över att eleverna kopierade och klistrade ihop Wikipedia-texter på historielektionerna utan att förstå vare sig innehållet eller de källkritiska problemen valde Ylva Pettersson att aktivt börja använda sig av verktyget i undervisningen. Eleverna fick skapa sina egna Wikipedia-texter i grupp eller ensamma på historiens teman.

– Det är häftigt att se hur eleverna jobbar hårt med texterna och lär sig använda ett akademiskt språk och källor. De märker att bloggar inte duger som källor och får dessutom hundra hjälplärare därute, som kliver in och stöttar dem på ett pedagogiskt vis, säger Ylva Pettersson, som är programansvarig för estetiska programmet på Katedralskolan i Skara.

Wikipedia har väckt elevernas lust att söka information på nya sätt, till exempel använda universitetens kursböcker och avhandlingar.

– Datorerna möjliggör och förvandlar eleverna från konsumenter till producenter. Nu använder vi även film och ljud, till exempel arbetar en grupp med att göra världshistorien i musik.

Vad är syftet med att använda Wikipedia i undervisningen?

– För mig handlar det om att leva upp till kraven i kursplaner och läroplaner. Där står att eleverna ska vara bekväma med digitala medier och de ska bli aktiva medborgare som tar del av informationssamhället – samtidigt som jag har ganska avancerade kursmål att sträva mot. Jag måste helt enkelt hitta metoder som låter mig jobba med digitalisering, demokratisering och svensk medeltid samtidigt och det här är en sådan.

Vad är effekten för eleverna?

– Skrivandet blir viktigt för dem. De inser att de skriver för en mottagare. De står inte och ropar ut i tomma intet eller i min skrivbordslåda utan de ropar ut i tv på bästa sändningstid och det gör att de jobbar mer med innhållet. Att blogga med eleverna ger också en publik, men där når du aldrig 10 miljoner läsare som mina första klasser har gjort.

Hur kommer man igång?

– Det bästa är att börja med att gå in och göra ett par små ändringar själv på Wikipedia, kanske rätta ett par stavfel, för då kommer du helt plötsligt att bli kontaktad och få ett meddelande av någon som säger ”Hej, kul att du är här. Vill du ha hjälp? Här finns länkar.” Där finns en support från andra som är öppen dygnet runt.

Lärare som sedan vill använda Wikipedia med eleverna kan börja med att besöka Bybrunnen på sajten.  

– Det är en sorts anslagstavla där folk hänger och där kan man skriva att man är en mattelärare som skulle vilja göra ett roligt projekt men inte riktigt vet vad och hur. Då kommer du ha 100 personer som tipsar dig och hjälper dig. Det är otroligt.  

Hur mäter du enskilda elevers utveckling i de här projekten?

– Det är jätteenkelt för alla skaffar inloggning och sen kan jag se precis vad var och en har gjort vilket är otroligt användbart. Sen har jag hela tiden en dialog, exempelvis i form av ”exit tickets”. Som när eleverna är ute och gör ett filmprojekt om efterkrigstiden får de efter varje jobbpass meddela mig på Facebook vad de har gjort, vad de har lärt sig, vad de borde gjort annorlunda och vad de tänker utveckla till nästa gång. Stressen försvinner eftersom jag tar dialogen när jag har tid.

Varje elev har en dator och på så sätt kan Ylva Pettersson följa deras arbete under lektionerna även när de inte är på plats, genom delade dokument eller en tjänst som heter Screenleap som gör det möjligt för henne att se elevernas skärmar. 

På Ylva Petterssons Twitterkonto hittar du fler länkar och tips.