Professorn kritisk till nya snabbspåret

– Snabbspår som sådana är naturligtvis inte problematiskt, utan det beror på hur man utformar dem. Här är jag väldigt tveksam, man behöver helt enkelt mer tid för att lära sig svenska, säger Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.

Hon menar att debatten om snabbspåren präglas av naivitet och önsketänkande.

Snabbspårsutbildningen för nyanlända lärare drar i gång vid sex lärosäten till hösten, och omfattar 26 veckor inklusive praktik. Tonvikten ligger på vad läraryrket innebär i Sverige, och hur den svenska skolan och förskolan styrs och organiseras. Utbildningen sker delvis på arabiska.

– Att vara lärare är kulturspecifikt, man måste ha kunskap om läro- och ämnesplaner och under tiden man lär sig detta måste man kunna läsa svenskspråkig ämnesdidaktisk litteratur, se nyanser och kunna diskutera på svenska, säger Gunlög Josefsson.

Nyanserna är lika viktiga i alla ämnen, menar hon. Att undervisa i matematik handlar om mycket mer än att skriva upp några siffror på en tavla.

– Man måste kunna bolla var i resonemanget det blir fel, att vara mattelärare är också att vara språklärare, säger hon.

Natali Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, menar att språkkraven inte sänks. Svenskutbildningen för de nyanlända har börjat långt innan snabbspåret.

– Legitimering och anställningsförfarande sker med samma språkkrav som tidigare. Det här handlar om att man ska göra flera saker parallellt, säger Natali Sial.