rossana_0

Hennes huvudmål: en offentligt driven, sammanhållen skola

Fritt skolval och friskolor? Nej, säger Vänsterpartiets Rossana Dinamarca. Jag tycker att det saknas politiskt mod att ta tag i det fria skolvalet, som Skolverket i våras pekade ut som en tydlig orsak till ökad skolsegregering. Det handlar inte om en valfrihet för alla, utan är ett sätt för vissa att ta sig ifrån de sämre skolorna, säger hon.

Rossana Dinamarca, 38, trodde hon var färdig med skolan när hon gick ut gymnasiet. Hon säger att hon inte gillade betygshetsen och tyckte inte att lärarna kunde värdesätta kunskap som inhämtats utanför klassrummet.

– Jag var politiskt engagerad redan då, åkte till Angola och for iväg på andra resor. Det sågs på samma sätt som om jag varit frånvarande och suttit hemma, säger hon.

Hon utbildade sig till journalist, men den tuffa arbetsmarknaden gjorde att hon hoppade på ett vikariat som medielärare hemma i Trollhättan.

– I en klass fanns en elev som inte gick ihop med de andra lärarna, men med mig gick det bra. Helt plötsligt var jag speciallärare, 22 år gammal. Sett i backspegeln var det konstigt att jag kom in, utan erfarenhet, och skulle ta mig an eleverna med behov av störst stöd. Men det var en ögonöppnare.

Hon började på lärarutbildningen i Göteborg, men har sedan många år uppehåll i studierna på grund av politiken.

Rossana Dinamarca har suttit i riksdagen sedan 2002. Hon är ledamot i utbildningsutskottet och Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson.

Hur stor plats tror du att skolfrågan kommer ta i nästa valrörelse?

– Jag tror att den kommer ha jättestor betydelse. Särskilt som vi ser att vi har fått en ökat skolsegregation, med resultat som sjunker och kunskapsklyftor som ökar. Och så hela frågan med vinster i de fristående skolorna.

Vad tror du är det viktigaste att göra för att öka likvärdigheten i den svenska skolan?

– Det handlar om att bekämpa den segregation som vi ser, och i det ligger flera delar.

– Vi har öppnat upp för en konkurrens på skolområdet som har gjort att vi har fått en acceptans för att vissa skolor är bra, och att vissa inte är det. Mycket hamnar på individens ansvar – har jag som förälder gjort rätt val för mina barn? Det tycker jag är fel. I dag vågar man inte ta tag i frågan. Vi måste våga prata om vad valfrihet innebär. För mig handlar det inte om att göra val till förskola och skola, utan att mina och andras barn ska kunna göra de val de vill när de är färdiga med skolan.

Går det att få alla skolor att bli bra?

– Det handlar om att ge förutsättningar för det. Att se till vilka behov som finns utan att man, som det i stor utsträckning är nu, diagnosticerar ihjäl barn för att få loss resurser.

– Vi har ett vinstuttag från skolan på två miljarder kronor. Det motsvarar 4 000 lärare. Det är inte rimligt att de pengarna i stället hamnar i skatteparadis eller i aktieägares fickor.

Men fortfarande går 87 procent av eleverna i grundskolan på kommunala skolor.

– Ja, men vi kan inte acceptera att det försvinner två miljarder kronor i vinster som i stället skulle kunna gå till att förbättra skolan för alla elever.

Skulle eleverna och deras föräldrar acceptera att gå tillbaka till ett system där alla går på den skola som ligger geografiskt närmast?

– Om man tittar på hur barn resonerar så vill de helst gå på en skola som ligger nära. De har sina kompisar i närområdet. Problemet är att vi har fått ett system där vissa skolor inte håller måttet. De har inte förutsättningarna.

Ska det alls få finnas friskolor, tycker du?

– Vi ska ha en offentligt driven, sammanhållen skola. Det är vårt huvudmål. Men det är klart, det har gått ganska långt vad gäller fristående skolors etablering i Sverige så jag tror inte att det går att ändra över en kafferast.

– Jag skulle vilja att man ger Skolinspektionen i uppdrag att kräva att alla som söker tillstånd att starta skolor ska vara SVB-bolag*, och att det blir en övergångsperiod för dem som redan i dag driver skolor att göra om sina aktiebolagsförordningar för att bli SVB-bolag. Annars mister de tillståndet. Det är väldigt enkelt och på så sätt hade vi kunnat göra om systemet på ett par år.

Vad skulle bli bättre i svensk skola med ett byte av huvudmannaskap, att skolan blir statlig igen som ni vill?

– Det är staten som sätter upp mål, det finns statliga styrdokument och en skollag. Men det finns ingen egentlig koppling mellan det staten beslutar om och det som görs ute i kommunerna. Kommunerna har kunnat upprätta egna styrdokument. Jag tycker att det behövs en mycket tydligare koppling för att öka likvärdigheten, det ska inte vara upp till varje kommun huruvida skolan fungerar eller inte.

Vänsterpartiet vill lägga sex miljarder på tre år på att öka lärartätheten. Var ska de pengarna komma ifrån?

– Vi har finansierat hela vår budget. Vi vill inte lägga 16 miljarder på att sänka bolagsskatten, vi vill ta bort RUT-avdraget och använda pengarna till satsningar i förskolan.

Var ska ni hitta dessa behöriga lärare?

– När vi har gjort beräkningarna så har vi sett till de lärare som finns och de som håller på att utbildas. Vi hade kunnat tänka oss att öka lärartätheten i ännu snabbare takt – vi vill ha drygt nio lärare på hundra elever – men det kommer vi inte att uppnå just eftersom det inte finns lärare.

 

Så tycker Vänsterpartiet:

Förstatligande av skolan: Ja.

Vinstdrivande friskolor: Nej.

Lärarlegitimation: Röstade nej till regeringens förslag. Vill i stället att alla med lärarexamen ska få legitimationen.

Betyg från: Inga betyg. Intyg och 
omdöme i årskurs nio.

Vänsterpartiets skolhistoria – ett axplock

1921: Kommunistiska partiet vill ha en konfessionslös och fri skolundervisning. Även skolmaterialet ska vara fritt. I partiets program står att folkskolan ska vara ”bottenskola för alla barn”.

1960: ”Ett snabbt utbyggande av den nioåriga enhetsskolan och yrkesutbildningen”, är en punkt i Sveriges kommunistiska partis valmanifest.

1973: Enligt VPK måste ”den borgerliga dominansen i läromedel och läroplaner brytas”. Partiet vill införa studielön och anser att rätten till utbildning på alla områden ska lagstadgas.

1979: Vill att ungdomens ”krav på en demokratisk och betygsfri skola” tillgodoses.

1985: VPK vill se en storsatsning på utbildning för användning av den nya teknologin. ”Sämst möjligheter att kontrollera och påverka utvecklingen har flertalet av dem som nu är ute i arbetslivet, särskilt de som har dålig grundutbildning”.

1994: Ur Vänsterpartiets valmanifest: ”Vi vill ha en skola utan betygshets och diskriminerande skolpengar. Alla barn har rätt till bra dagis och fritis. Vi accepterar inte privatisering av vård, undervisning och omsorger.”

2000: Nytt partiprogram antas. En av punkterna lyder: ”Skolan ska ge praktiska erfarenheter av samarbete och demokratiska arbetsformer. Elevernas eget inflytande över och ansvar för sin egen utbildning och arbetssituation måste stärkas. Skolelever är aktiva och skapande. Deras eget kunskapssökande ska stå i centrum för verksamheten i skolan. Estetiska, praktiska och teoretiska ämnen är alla lika betydelsefulla för att ungdomarna lämnar skolan som kunniga och självständigt tänkande individer.”

2010: Partiet vill ha nationella riktlinjer för hur stora barngrupperna på fritidshemmen får vara.


Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm