Annons

Hennes huvudmål: en offentligt driven, sammanhållen skola

Publicerad 5 december 2012

Fritt skolval och friskolor? 
Nej, säger Vänsterpartiets Rossana Dinamarca. Jag tycker att det saknas politiskt mod att ta tag i det fria skolvalet, som Skolverket i våras pekade ut som en tydlig orsak till ökad skolsegregering. Det handlar inte om en valfrihet för alla, utan är ett sätt för vissa att ta sig ifrån de sämre skolorna, säger hon.

Rossana Dinamarca, 38, trodde hon var färdig med skolan när hon gick ut gymnasiet. Hon säger att hon inte gillade betygshetsen och tyckte inte att lärarna kunde värdesätta kunskap som inhämtats utanför klassrummet.

– Jag var politiskt engagerad redan då, åkte till Angola och for iväg på andra resor. Det sågs på samma sätt som om jag varit frånvarande och suttit hemma, säger hon.

Hon utbildade sig till journalist, men den tuffa arbetsmarknaden gjorde att hon hoppade på ett vikariat som medielärare hemma i Trollhättan.

– I en klass fanns en elev som inte gick ihop med de andra lärarna, men med mig gick det bra. Helt plötsligt var jag speciallärare, 22 år gammal. Sett i backspegeln var det konstigt att jag kom in, utan erfarenhet, och skulle ta mig an eleverna med behov av störst stöd. Men det var en ögonöppnare.

Hon började på lärarutbildningen i Göteborg, men har sedan många år uppehåll i studierna på grund av politiken.

Rossana Dinamarca har suttit i riksdagen sedan 2002. Hon är ledamot i utbildningsutskottet och Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson.

Hur stor plats tror du att skolfrågan kommer ta i nästa valrörelse?

– Jag tror att den kommer ha jättestor betydelse. Särskilt som vi ser att vi har fått en ökat skolsegregation, med resultat som sjunker och kunskapsklyftor som ökar. Och så hela frågan med vinster i de fristående skolorna.

Vad tror du är det viktigaste att göra för att öka likvärdigheten i den svenska skolan?

– Det handlar om att bekämpa den segregation som vi ser, och i det ligger flera delar.

– Vi har öppnat upp för en konkurrens på skolområdet som har gjort att vi har fått en acceptans för att vissa skolor är bra, och att vissa inte är det. Mycket hamnar på individens ansvar – har jag som förälder gjort rätt val för mina barn? Det tycker jag är fel. I dag vågar man inte ta tag i frågan. Vi måste våga prata om vad valfrihet innebär. För mig handlar det inte om att göra val till förskola och skola, utan att mina och andras barn ska kunna göra de val de vill när de är färdiga med skolan.

Går det att få alla skolor att bli bra?

– Det handlar om att ge förutsättningar för det. Att se till vilka behov som finns utan att man, som det i stor utsträckning är nu, diagnosticerar ihjäl barn för att få loss resurser.

– Vi har ett vinstuttag från skolan på två miljarder kronor. Det motsvarar 4 000 lärare. Det är inte rimligt att de pengarna i stället hamnar i skatteparadis eller i aktieägares fickor.

Men fortfarande går 87 procent av eleverna i grundskolan på kommunala skolor.

– Ja, men vi kan inte acceptera att det försvinner två miljarder kronor i vinster som i stället skulle kunna gå till att förbättra skolan för alla elever.

Skulle eleverna och deras föräldrar acceptera att gå tillbaka till ett system där alla går på den skola som ligger geografiskt närmast?

– Om man tittar på hur barn resonerar så vill de helst gå på en skola som ligger nära. De har sina kompisar i närområdet. Problemet är att vi har fått ett system där vissa skolor inte håller måttet. De har inte förutsättningarna.

Ska det alls få finnas friskolor, tycker du?

– Vi ska ha en offentligt driven, sammanhållen skola. Det är vårt huvudmål. Men det är klart, det har gått ganska långt vad gäller fristående skolors etablering i Sverige så jag tror inte att det går att ändra över en kafferast.

– Jag skulle vilja att man ger Skolinspektionen i uppdrag att kräva att alla som söker tillstånd att starta skolor ska vara SVB-bolag*, och att det blir en övergångsperiod för dem som redan i dag driver skolor att göra om sina aktiebolagsförordningar för att bli SVB-bolag. Annars mister de tillståndet. Det är väldigt enkelt och på så sätt hade vi kunnat göra om systemet på ett par år.

Vad skulle bli bättre i svensk skola med ett byte av huvudmannaskap, att skolan blir statlig igen som ni vill?

– Det är staten som sätter upp mål, det finns statliga styrdokument och en skollag. Men det finns ingen egentlig koppling mellan det staten beslutar om och det som görs ute i kommunerna. Kommunerna har kunnat upprätta egna styrdokument. Jag tycker att det behövs en mycket tydligare koppling för att öka likvärdigheten, det ska inte vara upp till varje kommun huruvida skolan fungerar eller inte.

Vänsterpartiet vill lägga sex miljarder på tre år på att öka lärartätheten. Var ska de pengarna komma ifrån?

– Vi har finansierat hela vår budget. Vi vill inte lägga 16 miljarder på att sänka bolagsskatten, vi vill ta bort RUT-avdraget och använda pengarna till satsningar i förskolan.

Var ska ni hitta dessa behöriga lärare?

– När vi har gjort beräkningarna så har vi sett till de lärare som finns och de som håller på att utbildas. Vi hade kunnat tänka oss att öka lärartätheten i ännu snabbare takt – vi vill ha drygt nio lärare på hundra elever – men det kommer vi inte att uppnå just eftersom det inte finns lärare.

 

Så tycker Vänsterpartiet:

Förstatligande av skolan: Ja.

Vinstdrivande friskolor: Nej.

Lärarlegitimation: Röstade nej till regeringens förslag. Vill i stället att alla med lärarexamen ska få legitimationen.

Betyg från: Inga betyg. Intyg och 
omdöme i årskurs nio.

Vänsterpartiets skolhistoria – ett axplock

1921: Kommunistiska partiet vill ha en konfessionslös och fri skolundervisning. Även skolmaterialet ska vara fritt. I partiets program står att folkskolan ska vara ”bottenskola för alla barn”.

1960: ”Ett snabbt utbyggande av den nioåriga enhetsskolan och yrkesutbildningen”, är en punkt i Sveriges kommunistiska partis valmanifest.

1973: Enligt VPK måste ”den borgerliga dominansen i läromedel och läroplaner brytas”. Partiet vill införa studielön och anser att rätten till utbildning på alla områden ska lagstadgas.

1979: Vill att ungdomens ”krav på en demokratisk och betygsfri skola” tillgodoses.

1985: VPK vill se en storsatsning på utbildning för användning av den nya teknologin. ”Sämst möjligheter att kontrollera och påverka utvecklingen har flertalet av dem som nu är ute i arbetslivet, särskilt de som har dålig grundutbildning”.

1994: Ur Vänsterpartiets valmanifest: ”Vi vill ha en skola utan betygshets och diskriminerande skolpengar. Alla barn har rätt till bra dagis och fritis. Vi accepterar inte privatisering av vård, undervisning och omsorger.”

2000: Nytt partiprogram antas. En av punkterna lyder: ”Skolan ska ge praktiska erfarenheter av samarbete och demokratiska arbetsformer. Elevernas eget inflytande över och ansvar för sin egen utbildning och arbetssituation måste stärkas. Skolelever är aktiva och skapande. Deras eget kunskapssökande ska stå i centrum för verksamheten i skolan. Estetiska, praktiska och teoretiska ämnen är alla lika betydelsefulla för att ungdomarna lämnar skolan som kunniga och självständigt tänkande individer.”

2010: Partiet vill ha nationella riktlinjer för hur stora barngrupperna på fritidshemmen får vara.


Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Annons
Annons

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Annons

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Annons
Annons

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Annons

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons