Annons

Hennes huvudmål: en offentligt driven, sammanhållen skola

Publicerad 5 december 2012

Fritt skolval och friskolor? 
Nej, säger Vänsterpartiets Rossana Dinamarca. Jag tycker att det saknas politiskt mod att ta tag i det fria skolvalet, som Skolverket i våras pekade ut som en tydlig orsak till ökad skolsegregering. Det handlar inte om en valfrihet för alla, utan är ett sätt för vissa att ta sig ifrån de sämre skolorna, säger hon.

Rossana Dinamarca, 38, trodde hon var färdig med skolan när hon gick ut gymnasiet. Hon säger att hon inte gillade betygshetsen och tyckte inte att lärarna kunde värdesätta kunskap som inhämtats utanför klassrummet.

– Jag var politiskt engagerad redan då, åkte till Angola och for iväg på andra resor. Det sågs på samma sätt som om jag varit frånvarande och suttit hemma, säger hon.

Hon utbildade sig till journalist, men den tuffa arbetsmarknaden gjorde att hon hoppade på ett vikariat som medielärare hemma i Trollhättan.

– I en klass fanns en elev som inte gick ihop med de andra lärarna, men med mig gick det bra. Helt plötsligt var jag speciallärare, 22 år gammal. Sett i backspegeln var det konstigt att jag kom in, utan erfarenhet, och skulle ta mig an eleverna med behov av störst stöd. Men det var en ögonöppnare.

Hon började på lärarutbildningen i Göteborg, men har sedan många år uppehåll i studierna på grund av politiken.

Rossana Dinamarca har suttit i riksdagen sedan 2002. Hon är ledamot i utbildningsutskottet och Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson.

Hur stor plats tror du att skolfrågan kommer ta i nästa valrörelse?

– Jag tror att den kommer ha jättestor betydelse. Särskilt som vi ser att vi har fått en ökat skolsegregation, med resultat som sjunker och kunskapsklyftor som ökar. Och så hela frågan med vinster i de fristående skolorna.

Vad tror du är det viktigaste att göra för att öka likvärdigheten i den svenska skolan?

– Det handlar om att bekämpa den segregation som vi ser, och i det ligger flera delar.

– Vi har öppnat upp för en konkurrens på skolområdet som har gjort att vi har fått en acceptans för att vissa skolor är bra, och att vissa inte är det. Mycket hamnar på individens ansvar – har jag som förälder gjort rätt val för mina barn? Det tycker jag är fel. I dag vågar man inte ta tag i frågan. Vi måste våga prata om vad valfrihet innebär. För mig handlar det inte om att göra val till förskola och skola, utan att mina och andras barn ska kunna göra de val de vill när de är färdiga med skolan.

Går det att få alla skolor att bli bra?

– Det handlar om att ge förutsättningar för det. Att se till vilka behov som finns utan att man, som det i stor utsträckning är nu, diagnosticerar ihjäl barn för att få loss resurser.

– Vi har ett vinstuttag från skolan på två miljarder kronor. Det motsvarar 4 000 lärare. Det är inte rimligt att de pengarna i stället hamnar i skatteparadis eller i aktieägares fickor.

Men fortfarande går 87 procent av eleverna i grundskolan på kommunala skolor.

– Ja, men vi kan inte acceptera att det försvinner två miljarder kronor i vinster som i stället skulle kunna gå till att förbättra skolan för alla elever.

Skulle eleverna och deras föräldrar acceptera att gå tillbaka till ett system där alla går på den skola som ligger geografiskt närmast?

– Om man tittar på hur barn resonerar så vill de helst gå på en skola som ligger nära. De har sina kompisar i närområdet. Problemet är att vi har fått ett system där vissa skolor inte håller måttet. De har inte förutsättningarna.

Ska det alls få finnas friskolor, tycker du?

– Vi ska ha en offentligt driven, sammanhållen skola. Det är vårt huvudmål. Men det är klart, det har gått ganska långt vad gäller fristående skolors etablering i Sverige så jag tror inte att det går att ändra över en kafferast.

– Jag skulle vilja att man ger Skolinspektionen i uppdrag att kräva att alla som söker tillstånd att starta skolor ska vara SVB-bolag*, och att det blir en övergångsperiod för dem som redan i dag driver skolor att göra om sina aktiebolagsförordningar för att bli SVB-bolag. Annars mister de tillståndet. Det är väldigt enkelt och på så sätt hade vi kunnat göra om systemet på ett par år.

Vad skulle bli bättre i svensk skola med ett byte av huvudmannaskap, att skolan blir statlig igen som ni vill?

– Det är staten som sätter upp mål, det finns statliga styrdokument och en skollag. Men det finns ingen egentlig koppling mellan det staten beslutar om och det som görs ute i kommunerna. Kommunerna har kunnat upprätta egna styrdokument. Jag tycker att det behövs en mycket tydligare koppling för att öka likvärdigheten, det ska inte vara upp till varje kommun huruvida skolan fungerar eller inte.

Vänsterpartiet vill lägga sex miljarder på tre år på att öka lärartätheten. Var ska de pengarna komma ifrån?

– Vi har finansierat hela vår budget. Vi vill inte lägga 16 miljarder på att sänka bolagsskatten, vi vill ta bort RUT-avdraget och använda pengarna till satsningar i förskolan.

Var ska ni hitta dessa behöriga lärare?

– När vi har gjort beräkningarna så har vi sett till de lärare som finns och de som håller på att utbildas. Vi hade kunnat tänka oss att öka lärartätheten i ännu snabbare takt – vi vill ha drygt nio lärare på hundra elever – men det kommer vi inte att uppnå just eftersom det inte finns lärare.

 

Så tycker Vänsterpartiet:

Förstatligande av skolan: Ja.

Vinstdrivande friskolor: Nej.

Lärarlegitimation: Röstade nej till regeringens förslag. Vill i stället att alla med lärarexamen ska få legitimationen.

Betyg från: Inga betyg. Intyg och 
omdöme i årskurs nio.

Vänsterpartiets skolhistoria – ett axplock

1921: Kommunistiska partiet vill ha en konfessionslös och fri skolundervisning. Även skolmaterialet ska vara fritt. I partiets program står att folkskolan ska vara ”bottenskola för alla barn”.

1960: ”Ett snabbt utbyggande av den nioåriga enhetsskolan och yrkesutbildningen”, är en punkt i Sveriges kommunistiska partis valmanifest.

1973: Enligt VPK måste ”den borgerliga dominansen i läromedel och läroplaner brytas”. Partiet vill införa studielön och anser att rätten till utbildning på alla områden ska lagstadgas.

1979: Vill att ungdomens ”krav på en demokratisk och betygsfri skola” tillgodoses.

1985: VPK vill se en storsatsning på utbildning för användning av den nya teknologin. ”Sämst möjligheter att kontrollera och påverka utvecklingen har flertalet av dem som nu är ute i arbetslivet, särskilt de som har dålig grundutbildning”.

1994: Ur Vänsterpartiets valmanifest: ”Vi vill ha en skola utan betygshets och diskriminerande skolpengar. Alla barn har rätt till bra dagis och fritis. Vi accepterar inte privatisering av vård, undervisning och omsorger.”

2000: Nytt partiprogram antas. En av punkterna lyder: ”Skolan ska ge praktiska erfarenheter av samarbete och demokratiska arbetsformer. Elevernas eget inflytande över och ansvar för sin egen utbildning och arbetssituation måste stärkas. Skolelever är aktiva och skapande. Deras eget kunskapssökande ska stå i centrum för verksamheten i skolan. Estetiska, praktiska och teoretiska ämnen är alla lika betydelsefulla för att ungdomarna lämnar skolan som kunniga och självständigt tänkande individer.”

2010: Partiet vill ha nationella riktlinjer för hur stora barngrupperna på fritidshemmen får vara.


Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons