”Huggsexa om bästa lärarna”

Beslutet om införande av lärarlegitimation har lett till ökad rörlighet och en utbredd matchnings-problematik på arbetsmarknaden för lärare. Redan idag syns en tydlig trend som kommer att kulminera i juni 2015 när legitimationen ska vara fullt införd.

Många lärare undervisar idag i ett eller flera ämnen som de enligt lärarlegitimationens regelverk saknar behörighet för. Det kommer att leda till svårigheter med att rekrytera lärare inom vissa ämnen när lärarlegitimationen är fullt införd år 2015. Särskilt svårt blir det att rekrytera behöriga lärare inom matematik, teknik och NO-ämnen, samtidigt som överskott på lärare uppstår inom andra ämnen. Kommunerna kan i viss mån lösa dessa problem genom att omplacera lärare mellan olika skolor. Detta fungerar endast inom vissa gränser, vilket tvingar ut många lärare på arbetsmarknaden. Vissa kanske finner nytt arbete i angränsande kommuner, andra kommer att fångas upp av friskolor.

Häri ligger problemets kärna, nämligen att friskolorna i en strävan att stärka sin attraktionskraft aktivt försöker fånga upp de bästa lärarna, ofta med erbjudanden om bättre lönevillkor. Följden blir att många kommunala skolor riskerar att dräneras på kompetens, särskilt när lärarnas mottaglighet för jobberbjudanden är hög i en situation som präglas av osäkerhet inför framtiden. Det är därför inte någon vågad gissning att vi kommer att se kommunala skolor som tvingas lägga ner till följd av lärarbrist och konkurrenstrycket från mer aktiva friskolor.

En del av problemet bottnar i att många kommuner är dåligt förberedda på att hantera arbetet med lärarlegitimationens införande. För en medelstor kommun handlar det om tusentals lärare som ska matchas mot de 2 500 olika kompetenser som ingår i Skolverkets behörighetskrav. Det kräver en omfattande kompetenskartläggning av den befintliga lärarkåren, dels för att kunna sätta in erforderliga kompetensutvecklingsinsatser, dels för att kunna överblicka bemanningssituationen ett antal år framåt i tiden. Det gäller att tidigt kunna identifiera kommande bristsituationer och i förekommande fall sätta in proaktiva åtgärder. Det sorgliga är att flertalet kommuner fortfarande använder excelark och liknande föråldrade metoder för att hantera situationen. Kommuner som å andra sidan använder moderna kompetensinventerings- och resursplaneringsverktyg vittnar om tusentals sparade arbetstimmar och full kontroll över situationen.

När kommunen driver ett systematiskt och proaktivt HR-arbete känner lärarna att de har kommunens stöd i en tid som präglas av osäkerhet, vilka ökar benägenheten att stanna kvar hos sin befintliga arbetsgivare.

Ett tungt ansvar vilar på kommunerna för att skaffa sig den överblick som krävs för att kunna vårda sin personal på bästa sätt. Att hålla koll på kompetenser och bedriva ett aktivt HR-arbete är ett viktigt steg för att motverka utveckling där kommunerna riskerar att förlorar sina mest kompetenta lärare.

Jimmy Eklund
Försäljningschef Comaea International
Comaea står bakom ”Koll”, ett webbaserat verktyg för kompetenskartläggning och kompetensförsörjningsplaner i samband med införandet av lärarlegitimationer.