Hur ser du på avtalet, Metta?

Blir det uppsägning 2014 är det en symboliskt viktig tidpunkt av två skäl. Dels är det valrörelse, dels har tidigare under året resultatet av utredningen om kommunaliseringen presenterats.

Hur sammanfattar du avtalet?

– Vi har fått ett avtal som i realtid från den 26 september, då vi skrev på, och fram till slutet av 2014, med tre löneöversyner, når mellan 9,4 och 10 procent och kanske mer på 1,5 år.  Blir det mer är ingen gladare än jag.

I slutskedet av förhandlingarna stod valet mellan ett 1-årsavtal på 2,6 procent eller det alternativ som parterna sa ja till.

Medlarna var väldigt tydliga med att det var deras bud eller 1-års avtal. Det var ett svårt vägval för alla i både förbundsstyrelse och förbundsrådet. Men för lärarnas lönesituation är jag övertygad om att det här var bästa sättet att få hem lägst 4,2 procent för 2012, samt de retroaktiva pengarna, mellan 8 000 och 10 000 kronor i december för de flesta, samt en garanterad lägsta nivå, det vill säga märket, i april 2013. Det är dessa tre saker som var viktiga för ett ja.

– För min egen del hade jag haft mycket svårt att förklara om vi tackat nej till lägst 4,2 procent och istället tagit ett 1-årsavtal på 2,6 procent. Nu har vi ju även en säker nivå intecknad för 2013.

– Men jag har all respekt för dem som ville ha mer.

Metta Fjelkner lägger nu ett tungt ansvar på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och har även messat Ingela Gardner Sundström, förhandlingschefen på SKL, om detta:

– De måste ju själva se ilskan och besvikelsen hos lärarna.

En av de svåraste delarna i förhandlingarna gällde avtalets löptid:

– Det var avgörande för mig att det skulle finnas en ovillkorlig möjlighet till uppsägning.

Hon är inte nöjd med att avtalet innehåller så lite om arbetstidsfrågan:

– Men förmodligen hade inte frågan varit med överhuvudtaget i ett 1-årsavtal. Som skrivningen nu är ska vi arbeta med Bilaga 6 och det är självklart inte tillräckligt och säkert inte vad många vill ha. Men frågan är i alla fall med.

Vad anser du om kritiken mot avtalet, att det inte gav 10 000 kronor mer i månaden som kampanjen drivit?

– Vi i förbundet började tala om 10 000 kronor som ett mål för några år sedan. Jag väckte idéen på en kickoff på Kunskapsskolan, att de istället för att ta ut vinster skulle låta vinsterna gå till att höja lärarlönerna.

Hon funderar kring vad som går att lära kring de uppskruvade förväntningarna:

– Vi får lära av historien. Men jag har själv aldrig sagt att vi skulle klara att få 10 000 kronor i löneökningar i ett 1-årsavtal för alla lärare.  Och det stod inte heller i vårt yrkande. Däremot har vi ett tydligt mål för löneförbättringen på 10 000 och mer.

Nu blir det nära tio procent på två år och vissa lärare får extra av staten: förstelärare 5 000 kronor i månaden och lektorer 10 000.

– Det är statens bidrag till en del lärare. Staten får inte gå in i avtalsrörelsen men gav ändå extra pengar, mitt under förhandlingarna, till ungefär tio procent av lärarna.

Vad krävs för att det nya avtalet ska sägas upp?

– Jag vill vända på frågan. Vad krävs för att vi INTE ska säga upp avtalet? Reaktionerna både hos oss och hos Lärarförbundet har varit att det måste till tydliga markeringar från kommunerna och om de inte klarar det blir det en uppsägning tidig höst 2014. 

Om avtalet sägs upp i mitten av 2014 betyder det att Sverige är mitt i en valrörelse. Har det någon betydelse?

– Det är symboliskt viktigt. Vi ser ju också redan nu hur alltfler riksdagspartier driver på att staten ska ta ett större ansvar för skolan. På vårvintern 2014 kommer också Björklunds utredning av kommunaliseringen. Jag tror själv att den tydligt kommer att visa på kommunernas misslyckande. Utredarna ska inte komma med någon lösning men det kan istället vi göra.

Hur ser du på årets avtalsrörelse i sin helhet?

– Den har varit lite speciell. Jag menar först förhandlade vi och så strandade förhandlingarna i juni och det blev en paus under sommaren. Jag kände heller inget tryck från medlemmarna att vi skulle förhandla under sommaren. Sedan när medlarna kom in bestämde de helt takten.

En analys ska nu göras inom förbundet:

– Möjligen skulle vi varit ännu tydligare med att medling inte innebär en nystart. Medlarnas arbete handlar enbart om att få två parter, som inte vill tala med varandra om vissa områden, att mötas. Medlarna gick oss till mötes på vissa punkter och SKL på vissa.

För Lärarnas Riksförbund handlade de viktigaste punkterna om lönen, avtalsperiodens längd, möjligheten till uppsägning, att det inte skulle bli en gemensam pott med Lärarförbundet samt att de lokala fackliga företrädarna fortfarande ska delta i förhandlingarna lokalt. Arbetstidsfrågan är nog så viktig men medlare hade svårt att medla i så komplicerade frågor.

Hur känns det att en del har krävt din avgång?

– Självklart berör det mig, men dels omvaldes jag enhälligt på kongressen, dels har vi ju en representativ majoritet som sa ja till avtalet. Så det handlar inte om att den ene eller den andre ska avgå. Vi har fattat ett stort beslut som inte är okontroversiellt och vi har ett stort ansvar för att nu arbeta framåt.

Nu börjar arbetat för att pressa på kommunerna att satsa på lärarna:

– Det är politikerna det handlar om, vi måste få dem att förstå sitt ansvar för lärarna.