Väldigt få vill bli lärare inom moderna språk och naturorienterande ämnen.Bristen kan i framtiden bli akut.Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, tror inte på dimensionering av lärarutbildningen – utan uppmanar huvudmännen att ta sitt ansvar.– De har ett stort ansvar för att höja lärarlönerna, säger han till Skolvärlden.se.
Nya siffror från Lärarnas Riksförbund visar att Sverige är på väg mot en akut brist på lärare inom moderna språk och även inom kemi och fysik.
Samtidigt är det väldigt många som söker sig till exempelvis engelsklärarutbildningar.
Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund, vill se en statlig dimensionering av lärarutbildningen.
Bertil Östberg, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund, håller inte med.
– Dimensionering löser inte problemet helt. Det finns utbildningsplatser, men det finns inte sökande. Det är det väldigt svårt att ha en väldigt styrd dimensionering och träffa rätt.
Det är över 1 000 som sökt till ämneslärarutbildning i engelska – jämfört med 17 i tyska?
– Ja, men det behövs engelsklärare också. Grundproblemet är också att det inte finns tillräckligt många som är intresserade av att bli lärare i de här ämnena. Det är inte så att de som vill bli lärare i religion på gymnasiet även gärna vill bli matematik och fysik i högstadiet, exempelvis.
Enligt Bertil Östberg är lönen väldigt avgörande. Högre lärarlöner skulle enligt honom göra att fler som har rätt intressen väljer läraryrket istället för andra som erbjuder betydligt bättre betalt.
– Det handlar om att göra läraryrket mer attraktivt. Många av de insatser som vi från statligt håll gjort, till exempel behörighet, legitimation och inte minst karriärtjänsterna syftar till just det.
Nu menar han att det är upp till huvudmännen att höja lönen – och statusen på läraryrket.
– Huvudmännen har ett stort ansvar, i och med de nya löneavtal som träffats, att också se till att höja lönenivåerna.