Jessica Ekerbring, S politiker i ÖrebroFoto Jonas Bilberg

”Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor för att minska skolsegregationen”, säger Örebros kommunalråd Jessica Ekerbring (S).

| Foto: Jonas Bilberg
Behörighet

I lärarbristens spår: Örebro flyttar skolor in till stan

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Segregation och svaga skolresultat har fått politikerna i Örebro att besluta om en nedläggning av Vivallaskolans högstadium. 

Sedan höstterminsstarten bussas sjuorna till skolor i centrala delarna av Örebro med en betydligt större andel elever med svenskt modersmål. Nästa år försvinner också årskurs 8 och 9. Kvar på Vivallaskolan blir F–6.

– För att få en mer blandad elevsammansättning och öka likvärdigheten funderar vi på att centralisera alla våra högstadieskolor in till stan. Vi vill dessutom ha en gemensam central intagning. Det räcker inte att bara säga att alla skolor ska vara bra skolor. Vi måste inse att det finns negativa effekter av det fria skolvalet. I dag är det dessutom extra svårt att rekrytera behörig personal till socialt utsatta områden, säger kommunalrådet Jessica Ekerbring.

Som högskoleort har Örebro det lättare än många andra kommuner när det gäller att rekrytera lärare.

– Vi har bra samarbete med Örebro universitet, vilket är en förutsättning för att klara den framtida rekryteringen. Men det kommer att bli allt tuffare även för oss att få tag på behörig personal, säger Jessica Ekerbring.

– Vi är en kommun som växer, inte minst när det gäller antalet barn och ungdomar i skolåldern. Samtidigt går det inte att utbilda så många nya lärare som behövs.

Hur ska ni klara det?

– Vi måste få in fler professioner i skolan och låta legitimerade lärare arbeta med det som bara legitimerade lärare kan göra, till exempel betygssättning. För att avlösa lärarna har vi nyligen beslutat att anställa ett större antal lärarassistenter och heltidsmentorer.

– Vi tittar nu bland annat på system där man har lärarassistenter och legitimerade lärare i klassrummet samtidigt. Läraren har det pedagogiska ansvaret och svarar för exempelvis genomgångar medan lärar-assistenten avlastar och tar i grupprum hand om de elever som behöver mer stöd eller utmaningar. Det bygger dock på att lärarassistenterna har en viss pedagogisk utbildning.

Även om Örebro har lättare att rekrytera behöriga lärare än många andra kommuner, gäller det inte hela kommunen.

– Skolor, och i ännu högre utsträckning förskolor, som ligger i utsatta områden har lägre andel behörig personal än övriga skolor och är mycket svårare att rekrytera till.

Det är väl de barnen som behöver de bästa och mest utbildade lärarna allra mest?

– Ja, så är det. Likvärdigheten minskar och skolsegrationen blir bara starkare och starkare. Detta är den största frågan på skol-området och den som jag brottas allra mest med. Det är ett jättebekymmer.

Det är möjligt att vi i framtiden kommer att använda legitimerade lärare på ett mer övergripande sätt.

Tidigare i år konstaterade Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslerämbetet, i en intervju med Skolvärlden att det inte längre går att utbilda bort lärarbristen.

– Det är helt enkelt för sent. Vi får ställa in oss på att många elever även i framtiden kommer att undervisas av obehöriga lärare.

Tord Karlsson (S), utbildningsnämndens ordförande i Göteborg, bekräftar UKÄ:s bild och säger att personalförsörjningen är en av kommunernas största framtidsutmaningar.

– Vi behöver som arbetsgivare vara oerhört aktsamma med hur vi hanterar anställda som har en utbildning. Samtidigt bör vi fundera både en och två gånger på hur vi bäst använder dem. Det är mycket möjligt att vi i framtiden kommer att använda exempelvis legitimerade lärare på ett mer övergripande sätt än vad vi gör i dag. 

Hur då?

– Till exempel för att sätta betyg och i större utsträckning fungera som pedagog-iska utvecklare. Vi får helt enkelt anpassa oss till det faktum att vi kanske inte kommer att ha det antalet behöriga lärare som vi behöver. Det handlar om att göra det bästa av situationen.

Jag förstår inte hur man i längden ska kunna undvika kommunsammanslagningar.

Tord Karlsson säger att Göteborg hittills har kunnat hantera lärarbristen ”hyfsat bra”.

– Jag tror att de regionala skillnaderna kommer att öka. Storstäderna kommer att ha lättare att lösa lärarbristen än vissa andra delar av landet. Där kommer den att bli ett jättestort problem.

– Sverige är kanske det landet i världen som har den största urbaniseringen. Det vi ser i dag är ett stilla intet mot det som kommer att vara ett faktum om tio år om inget oerhört dramatiskt inträffar.

Det är inte bara skolan som har svårt att rekrytera utbildad personal.

– Nej, det gäller hela den offentliga sektorn. Hur vi ska klara tillgången till behörig personal kommer att växa till en jättefråga, framför allt utanför storstadsområdena.

Varför har inte politikerna agerat tidigare? Att många lärare är på väg att gå i pension samtidigt som antalet elever ökar är inte direkt någon nyhet.

– Det är en bra fråga som du egentligen borde ställa till tidigare politiker. Det är väl så att vi ofta inte agerar förrän vi står vid galgen, förrän det är verklig kris.

Krävs det kommunsammanslagningar?

– Jag förstår inte hur man i längden ska kunna undvika det om vi ska kunna garantera alla barn en bra skola.

Elever som har obehöriga lärare kanske i framtiden kan undervisas av behöriga via nätet.  

Robert Wahlström (KD) är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Ödeshög, en kommun som enligt egna uppgifter har en förhållandevis stor andel legitimerade bland betygssättande lärare.

– Men det kan så klart förändras ganska fort. Vi ligger dock bra till geografiskt med goda pendlingsmöjligheter till både Linköping och Jönköping där det finns lärarutbildningar, vilket underlättar.

Hur ska små kommuner utanför de stora stråken klara lärarförsörjningen i framtiden?

– Förutom att utbilda fler lärare och göra yrket mer attraktivt, tror jag att digitalisering och distansutbildning är en del av lösningen. 

– På liknande sätt som vi i dag kan träffa en läkare via webben, kommer kanske elever som har obehöriga lärare i framtiden kunna undervisas av behöriga via nätet.  

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm