Annons
Foto: Mikael Olsson

I vägen för friheten

Publicerad 4 december 2013

Fakta

Ensamkommande barn i svenska skolan

  • 97 procent av de sammanlagt 3 578 ensamkommande barn som sökte asyl 2012 var i skolåldern, 7-17 år.
  • Två av tre ensamkommande barn får stanna i Sverige.
  • 14 procent får avslag, 8 procent sänds tillbaka till det EU-land där barnet först registrerats, så kallade Dublin-fall, 12 procent av asylärendena avskrivs.
  • Hittills under 2013 har 60 procent av de nyanlända barnen varit i gymnasieålder,
  • 16 eller 17 år.
  • Sex av tio ensamkommande barn i gymnasieålder får bifall på sin asylansökan.
  • Fyra månader tar det i genomsnitt för Migrationsverket att fatta beslut om ett barn.

För en svenskfödd elev innebär 18-årsdagen rätten att själv styra över sitt liv. Men när ensamkommande flyktingbarnet Ahmad Ahmadi blev myndig tvingades han byta skola. 

Mitt i en av höstterminens första svensklektioner kände Ahmad Ahmadi vibrationerna i byxfickan. Diskret fingrade han upp mobilen. Dolt nummer. Han klickade bort samtalet. Vem skulle ringa honom när han var i skolan? På boendet på Tjörn visste personalen var han befann sig. Hans chef på golfrestaurangen hade redan frågat om han kunde jobba i helgen. Kunde det vara fotbollstränaren?

När det ringde igen på lunchrasten svarade han. Kanske var det skolan som ville planera hans fortsatta gymnasiestudier? Men kvinnan i luren pratade med en lustig dialekt som han genast kände igen.

En biljett var bokad i hans namn på tisdag, sa kvinnan. Göteborg till Dalarna. Enkel resa.

En vecka efter skolstarten placerades Ahmad i en sparsamt möblerad lägenhet i Säter, 41 mil bort.

– Vad skulle jag göra? Hade jag inte åkt tillbaka med det tåget hade jag inte fått några pengar, så sa hon. Jag hade fyllt 18 år på sommaren. Jag skulle tillbaka dit, till Säter. Jag fick säga till min lärare att jag inte skulle komma mer på lektionerna.

När den då 16-årige Ahmad Ahmadi sökte asyl i Sverige 2011 efter en lång flykt från Afghanistan var han långt ifrån ensam. Antalet flyktingbarn i gymnasieålder hade stigit varje år sedan 2004, vilket hade ökat behovet av kommuner som kunde erbjuda boende och plats på gymnasiets introduktionsprogram.

En av de nya kommunerna på fältet var Säter, där Ahmad placerades. Han var en av de första att flytta in på boendet Älvan med tolv sängplatser avsedda för tonårspojkar.

Till en början var stämningen på hemmet god, men när chefen bytte jobb uppstod konflikter mellan personalen och barnen. Ahmad tvingades städa lokalerna och laga mat till sina elva kamrater en gång i veckan – oavsett hur mycket läxor han hade. Vägrade han fick han ingen middag.

I december 2012 strejkade pojkarna. En vecka senare förklarade den nya chefen att Säter inte kunde hantera situationen. Ahmad omplacerades till Tjörn, och tre av hans kamrater till Norrland. Flytten skulle ske redan följande morgon. Chefen försäkrade att om de trivdes på sina nyaorter skulle de få stanna där även efter 18-årsdagen. På det villkoret godkände Ahmad och hans gode man flytten.

På Tjörn kände sig Ahmad snart hemma. Han gjorde snabba framsteg på Nösnäsgymnasiet, började spela fotboll och fick kontakt med en båtfirma som lovade honom praktikplats om han kom in på gymnasiets elprogram. I juni fyllde han 18 år och helgen före terminsstarten tog personalen på boendet med pojkarna på en segeltur till Halmstad. Halvåret på Tjörn hade varit den bästa tiden i hans liv.

Uppbrottet i augusti kom plötsligt för Ahmad – och för personerna han lärt känna.

– Han var väldigt flitig på träningarna hela året och vi undrade vart han hade tagit vägen, säger Kenneth Thorén som tränar Skärhamns IK:s P95-lag. Ahmad var en jättefin kille som alltid var på plats i god tid – det kan ju annars vara svårt för killar i hans ålder.

Hans SO-lärare på Nösnäsgymnasiet, Anna Jillmyr, trodde att Ahmad hade flyttat frivilligt.

– Han var duktig och fick snabbt byta till en klass med ungdomar som varit i Sverige längre än han. Jag sa till honom att det skulle bli svårare, han lyssnade och läste på hemma. Han var duktig på att ta till sig ny information, det är viktigt om man ska klara ett nationellt program senare.

Elever som plötsligt slutar komplicerar Anna Jillmyrs jobb.

– Det blir svårt att planera. Om någon nyss fått negativt besked från Migrationsverket går det inte att ställa frågor om Blekinges geografi. Jag försöker ta med dem på studiebesök och visa hur till exempel Arbetsförmedlingen fungerar. När de slutar hoppas jag att jag har gett dem verktyg på vägen.

Ahmad Ahmadi är en av omkring 1 000 flyktingbarn i den svenska skolan som fyller 18 i år. Enligt Live Stretmo, doktorand i sociologi på Göteborgs universitet som studerat ensamkommande barn i Göteborgsregionen, leder den dagen ofta till bekymmer.

Några ungdomar har fått sitt socialstöd indraget sedan de på eget bevåg flyttat till Göteborg och skrivit in sig på en gymnasieskola där.

– Många kommuner har också en bild om vad som är ett bra mottagande och vill passa in alla i det, säger Live Stretmo. Men ungdomar i övre tonåren har väldigt olika behov i olika perioder. För flyktingbarnen spelar skolan en särskilt viktig roll, även för det sociala livet. Många gånger vänder de sig till skolkuratorn när det gäller kontakt med myndigheter och sådana saker.

För Ahmad innebar 18-årsdagen ännu fler svikna löften. Han fick inte stanna på Tjörn, trots att han blivit lovad. Det eftersom Säter bestämt sig för en policy om att 18-åringarna de stödjer ska vara kvar i kommunen.

Väl tillbaka i Säter går Ahmad i skolan fyra lektioner i veckan eftersom det råder personalbrist på skolan. Det räcker inte för att få behörighet att söka in på ett nationellt gymnasieprogram. På Nösnäsgymnasiet hade han som mål att komma in på elprogrammet hösten 2014, nu tvivlar han på om det går.

– Jag har inte fått någon kontaktperson på socialen än, och när jag frågade om bidrag för att träna taekwondo fick jag svaret att jag måste betala sådana saker själv, säger Ahmad.

Men slantarna han får över från CSN och socialen varje månad sparar han till en flytt tillbaka till Västkusten. Han tror inte att Säter stödjer hans planer. Och på den punkten får han rätt av Säters omsorgschef Eva Jondelius.

– Vi kan inte gå in och betala försörjningsstöd för en person som bor i en annan kommun. Det ska den kommunen göra.

Så kontraktet med ungdomarna är ett missförstånd?

– Vi ger inga sådana löften när vi omplacerar barn och det vore spännande att se det kontraktet.

Att man trivs där man omplacerats är inte skäl nog att få stanna kvar?

– De får så klart ansöka om att de vill tillbaka. Då gör vi
individuella bedömningar om situationen för boende, skola och lägenhet. En lösning skulle kunna vara bistånd under en flyttmånad eller att bo kvar här under tiden flytten planeras.

Hur högt prioriterar ni den ensamkommandes egen vilja?

– Vi tar hänsyn till det om det behovet finns. Men mina medarbetare måste stå för den långsiktiga planeringen. Om någon tror att ”bara jag får det här så löser sig allt”, så kan vi inte gå med på det bara så där.

Men att socialtjänstemännen vet bäst håller Social-styrel-sens utredare för frågor om ensamkommande barn, Katarina Munier, inte med om.

– Forskning visar att den unges egna behov och önskemål är avgörande för om socialtjänstens insats blir lyckad eller inte. Om socialtjänsten är av avvikande uppfattning kräver lagen att den unge tydligt får förklarat varför ett annat alternativ är bättre.

Katarina Munier menar att socialtjänsten ska sträcka sig ”väldigt långt” för att gå en placerad ungdoms vilja till mötes.

– Långsiktigheten måste finnas med från början: ”Hur gör vi när de ensamkommande fyller 18?” De unga kan behöva fortsatt vård på sitt HVb (hem för vård eller boende) eller bo kvar i familjehemmet tills de fullföljt gymnasiet. Enligt kontinuitetsprincipen ska socialtjänsten undvika separationer i onödan så att den unge får chans att komma till rätta.

Socialtjänsten bör också kontakta skolan och ta reda på var personen befinner sig. Det blir jättekonstigt när barnet fyller 18 år och mot sin vilja skickas tillbaka eftersom den unges anknytning blivit starkare till kommunen där han bott. Ungdomar som inte får gehör för sin vilja kan då uppleva att socialtjänsten inte hjälper dem.

Ahmad tittar ut genom köksfönstret i sin lägenhet i Säter.

– Det spelar ingen roll om de ger mig träningsbidrag eller vad som helst. Jag trivs inte här. När jag kom tillbaka hit, jag fick ont i hjärtat. Inte en gång frågade socialen hur jag hade det på Tjörn. Sedan ljög de för mig.

Att Säter misslyckats med de ensamkommande barnen bekräftades flera gånger om under 2013. Älvan har sex gånger anmälts till Inspektionen för vård och omsorg för missförhållanden, vilket ledde till att Migrationsverket i september införde mottagningsstopp. Men även om förhållandena på Älvan nu ska utredas har Ahmad svårt att tro på en framtid för honom i Säter.

– Jag vill gå klart skolan, sedan jobba med el på båtar på Tjörn. Här finns ingenting för mig.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Annons

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Annons
Annons
Annons

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons