Annons
Foto: Mikael Olsson

I vägen för friheten

Publicerad 4 december 2013

Fakta

Ensamkommande barn i svenska skolan

  • 97 procent av de sammanlagt 3 578 ensamkommande barn som sökte asyl 2012 var i skolåldern, 7-17 år.
  • Två av tre ensamkommande barn får stanna i Sverige.
  • 14 procent får avslag, 8 procent sänds tillbaka till det EU-land där barnet först registrerats, så kallade Dublin-fall, 12 procent av asylärendena avskrivs.
  • Hittills under 2013 har 60 procent av de nyanlända barnen varit i gymnasieålder,
  • 16 eller 17 år.
  • Sex av tio ensamkommande barn i gymnasieålder får bifall på sin asylansökan.
  • Fyra månader tar det i genomsnitt för Migrationsverket att fatta beslut om ett barn.

För en svenskfödd elev innebär 18-årsdagen rätten att själv styra över sitt liv. Men när ensamkommande flyktingbarnet Ahmad Ahmadi blev myndig tvingades han byta skola. 

Mitt i en av höstterminens första svensklektioner kände Ahmad Ahmadi vibrationerna i byxfickan. Diskret fingrade han upp mobilen. Dolt nummer. Han klickade bort samtalet. Vem skulle ringa honom när han var i skolan? På boendet på Tjörn visste personalen var han befann sig. Hans chef på golfrestaurangen hade redan frågat om han kunde jobba i helgen. Kunde det vara fotbollstränaren?

När det ringde igen på lunchrasten svarade han. Kanske var det skolan som ville planera hans fortsatta gymnasiestudier? Men kvinnan i luren pratade med en lustig dialekt som han genast kände igen.

En biljett var bokad i hans namn på tisdag, sa kvinnan. Göteborg till Dalarna. Enkel resa.

En vecka efter skolstarten placerades Ahmad i en sparsamt möblerad lägenhet i Säter, 41 mil bort.

– Vad skulle jag göra? Hade jag inte åkt tillbaka med det tåget hade jag inte fått några pengar, så sa hon. Jag hade fyllt 18 år på sommaren. Jag skulle tillbaka dit, till Säter. Jag fick säga till min lärare att jag inte skulle komma mer på lektionerna.

När den då 16-årige Ahmad Ahmadi sökte asyl i Sverige 2011 efter en lång flykt från Afghanistan var han långt ifrån ensam. Antalet flyktingbarn i gymnasieålder hade stigit varje år sedan 2004, vilket hade ökat behovet av kommuner som kunde erbjuda boende och plats på gymnasiets introduktionsprogram.

En av de nya kommunerna på fältet var Säter, där Ahmad placerades. Han var en av de första att flytta in på boendet Älvan med tolv sängplatser avsedda för tonårspojkar.

Till en början var stämningen på hemmet god, men när chefen bytte jobb uppstod konflikter mellan personalen och barnen. Ahmad tvingades städa lokalerna och laga mat till sina elva kamrater en gång i veckan – oavsett hur mycket läxor han hade. Vägrade han fick han ingen middag.

I december 2012 strejkade pojkarna. En vecka senare förklarade den nya chefen att Säter inte kunde hantera situationen. Ahmad omplacerades till Tjörn, och tre av hans kamrater till Norrland. Flytten skulle ske redan följande morgon. Chefen försäkrade att om de trivdes på sina nyaorter skulle de få stanna där även efter 18-årsdagen. På det villkoret godkände Ahmad och hans gode man flytten.

På Tjörn kände sig Ahmad snart hemma. Han gjorde snabba framsteg på Nösnäsgymnasiet, började spela fotboll och fick kontakt med en båtfirma som lovade honom praktikplats om han kom in på gymnasiets elprogram. I juni fyllde han 18 år och helgen före terminsstarten tog personalen på boendet med pojkarna på en segeltur till Halmstad. Halvåret på Tjörn hade varit den bästa tiden i hans liv.

Uppbrottet i augusti kom plötsligt för Ahmad – och för personerna han lärt känna.

– Han var väldigt flitig på träningarna hela året och vi undrade vart han hade tagit vägen, säger Kenneth Thorén som tränar Skärhamns IK:s P95-lag. Ahmad var en jättefin kille som alltid var på plats i god tid – det kan ju annars vara svårt för killar i hans ålder.

Hans SO-lärare på Nösnäsgymnasiet, Anna Jillmyr, trodde att Ahmad hade flyttat frivilligt.

– Han var duktig och fick snabbt byta till en klass med ungdomar som varit i Sverige längre än han. Jag sa till honom att det skulle bli svårare, han lyssnade och läste på hemma. Han var duktig på att ta till sig ny information, det är viktigt om man ska klara ett nationellt program senare.

Elever som plötsligt slutar komplicerar Anna Jillmyrs jobb.

– Det blir svårt att planera. Om någon nyss fått negativt besked från Migrationsverket går det inte att ställa frågor om Blekinges geografi. Jag försöker ta med dem på studiebesök och visa hur till exempel Arbetsförmedlingen fungerar. När de slutar hoppas jag att jag har gett dem verktyg på vägen.

Ahmad Ahmadi är en av omkring 1 000 flyktingbarn i den svenska skolan som fyller 18 i år. Enligt Live Stretmo, doktorand i sociologi på Göteborgs universitet som studerat ensamkommande barn i Göteborgsregionen, leder den dagen ofta till bekymmer.

Några ungdomar har fått sitt socialstöd indraget sedan de på eget bevåg flyttat till Göteborg och skrivit in sig på en gymnasieskola där.

– Många kommuner har också en bild om vad som är ett bra mottagande och vill passa in alla i det, säger Live Stretmo. Men ungdomar i övre tonåren har väldigt olika behov i olika perioder. För flyktingbarnen spelar skolan en särskilt viktig roll, även för det sociala livet. Många gånger vänder de sig till skolkuratorn när det gäller kontakt med myndigheter och sådana saker.

För Ahmad innebar 18-årsdagen ännu fler svikna löften. Han fick inte stanna på Tjörn, trots att han blivit lovad. Det eftersom Säter bestämt sig för en policy om att 18-åringarna de stödjer ska vara kvar i kommunen.

Väl tillbaka i Säter går Ahmad i skolan fyra lektioner i veckan eftersom det råder personalbrist på skolan. Det räcker inte för att få behörighet att söka in på ett nationellt gymnasieprogram. På Nösnäsgymnasiet hade han som mål att komma in på elprogrammet hösten 2014, nu tvivlar han på om det går.

– Jag har inte fått någon kontaktperson på socialen än, och när jag frågade om bidrag för att träna taekwondo fick jag svaret att jag måste betala sådana saker själv, säger Ahmad.

Men slantarna han får över från CSN och socialen varje månad sparar han till en flytt tillbaka till Västkusten. Han tror inte att Säter stödjer hans planer. Och på den punkten får han rätt av Säters omsorgschef Eva Jondelius.

– Vi kan inte gå in och betala försörjningsstöd för en person som bor i en annan kommun. Det ska den kommunen göra.

Så kontraktet med ungdomarna är ett missförstånd?

– Vi ger inga sådana löften när vi omplacerar barn och det vore spännande att se det kontraktet.

Att man trivs där man omplacerats är inte skäl nog att få stanna kvar?

– De får så klart ansöka om att de vill tillbaka. Då gör vi
individuella bedömningar om situationen för boende, skola och lägenhet. En lösning skulle kunna vara bistånd under en flyttmånad eller att bo kvar här under tiden flytten planeras.

Hur högt prioriterar ni den ensamkommandes egen vilja?

– Vi tar hänsyn till det om det behovet finns. Men mina medarbetare måste stå för den långsiktiga planeringen. Om någon tror att ”bara jag får det här så löser sig allt”, så kan vi inte gå med på det bara så där.

Men att socialtjänstemännen vet bäst håller Social-styrel-sens utredare för frågor om ensamkommande barn, Katarina Munier, inte med om.

– Forskning visar att den unges egna behov och önskemål är avgörande för om socialtjänstens insats blir lyckad eller inte. Om socialtjänsten är av avvikande uppfattning kräver lagen att den unge tydligt får förklarat varför ett annat alternativ är bättre.

Katarina Munier menar att socialtjänsten ska sträcka sig ”väldigt långt” för att gå en placerad ungdoms vilja till mötes.

– Långsiktigheten måste finnas med från början: ”Hur gör vi när de ensamkommande fyller 18?” De unga kan behöva fortsatt vård på sitt HVb (hem för vård eller boende) eller bo kvar i familjehemmet tills de fullföljt gymnasiet. Enligt kontinuitetsprincipen ska socialtjänsten undvika separationer i onödan så att den unge får chans att komma till rätta.

Socialtjänsten bör också kontakta skolan och ta reda på var personen befinner sig. Det blir jättekonstigt när barnet fyller 18 år och mot sin vilja skickas tillbaka eftersom den unges anknytning blivit starkare till kommunen där han bott. Ungdomar som inte får gehör för sin vilja kan då uppleva att socialtjänsten inte hjälper dem.

Ahmad tittar ut genom köksfönstret i sin lägenhet i Säter.

– Det spelar ingen roll om de ger mig träningsbidrag eller vad som helst. Jag trivs inte här. När jag kom tillbaka hit, jag fick ont i hjärtat. Inte en gång frågade socialen hur jag hade det på Tjörn. Sedan ljög de för mig.

Att Säter misslyckats med de ensamkommande barnen bekräftades flera gånger om under 2013. Älvan har sex gånger anmälts till Inspektionen för vård och omsorg för missförhållanden, vilket ledde till att Migrationsverket i september införde mottagningsstopp. Men även om förhållandena på Älvan nu ska utredas har Ahmad svårt att tro på en framtid för honom i Säter.

– Jag vill gå klart skolan, sedan jobba med el på båtar på Tjörn. Här finns ingenting för mig.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons