”Vi kan aldrig ge blivande lärare all kunskap”

Esbjörn Larsson arbetar som prodekanus vid fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet. I egenskap av prodekanus sitter han som ordförande för programkommittén för lärarprogrammen och leder arbetet med styrningen av lärarprogrammen vid universitetet. Under 90-talet utbildade han sig till grundskollärare 4–9 vid Uppsala universitet och därefter doktorerade han i historia.

– Den lärarutbildning vi har i dag är i många avseenden bättre än den jag fick när jag blev lärarutbildad på 90-talet. Det är bättre kvalitet och utbildningen är mer vetenskapligt förankrad i dag. Studenterna på lärarutbildningen möter mycket mer kvalificerade lärare, som oftast har forskat inom de områden de undervisar om. Vi ställer också betydligt högre krav på studenterna än vad man gjorde under 90-talet. 

Esbjörn Larsson lyfter att det har skett en stor utveckling av utbildningen i Sverige under 2000-talet. Men det finns också några saker som gått fel i utvecklingen.

– Vi tappade lite för mycket av förankringen till yrkesutövningen. Men där tycker jag faktiskt att vi har hittat en lite bättre balans mellan det vetenskapliga och kopplingen till yrkesutövningen. Det beror mycket på att vi vid sidan om disputerade universitetslärare även använder oss av adjungerade adjunkter i utbildningen. Det är personer som har en anställning på en skola och delar den med att arbeta vid universitetet. Det gör att man får kunniga lärare som har en fräsch yrkeserfarenhet, och det bidrar till en bättre balans. 

Ju mindre en högskola är desto mer generella blir lärarna som tar hand om kurserna.

Hur tycker du att lärarutbildningen fungerar generellt i dag i Sverige? 

– Det är svårt att svara på så klart. Det här med adjungerade adjunkter är något som kanske inte används på alla lärosäten. Vidare går det nog också att se skillnader mellan mindre högskolor och universitet. Vid ett stort universitet som Uppsala till exempel kan vi ha forskning kring många områden som finns i utbildningen, medan på de mindre lärosätena har man kanske inte så mycket forskning över huvud taget. Ju mindre en högskola är desto mer generella blir lärarna som tar hand om kurserna, och således är de kanske inte experter på allt de undervisar om. 

Vad tycker du måste bli bättre med lärarutbildningen? 

– En sak som man måste titta närmare på är hur ämnesstudierna hänger ihop med det lärarstudenterna sedan ska undervisa om i skolan. Skolämnena är ju inga blåkopior av de ämnen som finns på universiteten. Ta ett ämne som samhällskunskap, det är inget universitetsämne utan då läser man en rad olika ämnen vid universitetet, säger Esbjörn Larsson.

– Där måste man från vår sida vara beredda att se över utbildningen så att studenterna faktiskt får de ämneskunskaper de behöver. Men man ska samtidigt passa sig för att försöka anpassa universitetskurserna helt och hållet till skolämnena, eftersom skolämnena faktiskt kan förändras. Det viktiga är att ge de blivande lärarna breda ämneskunskaper som håller över lång tid. 

Hur ser du på att lärarutbildningen borde gå mer mot att bli som en yrkesutbildning?

– Det är något som vi också måste bli bättre på. Men tittar man på de krav som ställs på lärarutbildningen kommer det hela tiden fram nya saker som man tycker att lärarstudenter borde få lära sig under sin utbildning. 

Ibland tror jag man har för högt ställda krav på lärarutbildningen.

Problemet är att om man skulle addera alla de saker som lyfts fram genom åren så skulle man behöva förlänga utbildningen och göra den utbildningsvetenskapliga kärnan minst dubbelt så lång för att få plats för allting, menar Esbjörn Larsson.

– Den enda lösningen på det problemet är att ge en lärarutbildning som ger generella kunskaper och färdigheter som gör att den utexaminerade kan arbeta som lärare, men som också ger en god grund att bygga vidare på, säger han och tillägger:

– Vi kan aldrig skapa en lärarutbildning som ger en blivande lärare all kunskap och alla färdigheter som behövs under ett helt yrkesliv. Ibland tror jag man har för högt ställda krav på lärarutbildningen. Vad är det egentligen man kan åstadkomma med en utbildning på ett campus? En utbildning kan aldrig ersätta erfarenhet. 

– Även om vi försöker anpassa så mycket som möjligt efter de krav läraryrket ställer kommer det ändå aldrig ge en utbildning där en nyexaminerad lärare känner sig helt redo för uppgiften. Det är något som kommer med erfarenheten.