Individanpassat mottagande av nyanlända

På Sjumilaskolan på Hisingen i Göteborg är omkring 40 procent eleverna nyanlända och har bott i Sverige i mindre än fyra år. 20 procent av eleverna har vistats mindre än ett år i sitt nya land. Just nu pågår ett utvecklingsarbete på skolan för att stärka integrationen för de nyanlända.

– Man kan inte ha modell som passar alla, mottagandet måste anpassas till elevens förutsättningar. Tidigare har vi haft en traditionell förberedelseklass där man gått omkring ett år innan man slussas ut i ordinarieklass. Men från med hösten är det tänkt att vi ska ha en individuell integrering, berättar Mina Anger, tillförordnad rektor på skolan med särskilt ansvar för nyanländas lärande och skolans förberedelseklass.

Skolan har redan börjat arbeta så i liten skala.

När eleverna först kommer till Göteborg och Västra Hisingen kommer de till mottagningsenheten Välkomsten där man under ett par veckor kartlägger elevens skolbakgrund, vad de varit med om innan de kom till Sverige och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Elever med god skolbakgrund kan med studiehandledning och annat stöd integreras snabbt i ordinarieklass, säger Mina Anger.

– Det underlättar om man kommer från länder vars skolsystem liknar vårt. Är man bekanta med det latinska alfabetet? Många barn från Syrien har gått i engelskspråkig skola och är duktiga på engelska. Man ska inte gå i förberedelseklass om man inte behöver. Målet är en skola där våra barn kan få med sig så mycket kunskap som möjligt, så fort som möjligt. 

Tanken är att Sjumilaskolan ska erbjuda tre huvudspår och utifrån dessa utgå ifrån eleverna som individer. Vissa kommer kunna direktintegreras i klass. Andra kommer gå i förberedelseklass precis som tidigare, lära sig svenska och andra ämnen och bara ha några ämnen ute i ordinarie klass.

– Sen blir det ett tredje spår för dem som inte har någon skolbakgrund alls. Vi tänker att de behöver ”ämnesbada” på sitt modersmål: vad innebär NO, hur fungerar en idrottslektion? Man behöver kanske jobba med alfabetisering och grundläggande svenska. Så får man vara i det lilla sammanhanget i några månader innan man slussas ut i förberedelseklass.

Vad krävs från skolans sida för att möta elevernas behov och klara direktintegrering?

– Vi har satsat ganska stort på att kompetensutveckla all personal i språkutvecklande arbete. I princip alla våra elever har annan språkbakgrund än svensk. Hela skolan måste tänka kring och arbeta med dessa elever och alla måste vara beredda på att möta nyanlända elever. Sen kräver det att man har studiehandledare som talar elevens modersmål och som stöttar eleverna på och efter lektionen utifrån behov.

Kan ni kan ge eleverna det de behöver?

– Vi har ganska lätt att hitta studiehandledare. De måste ha samma modersmål som eleven och vara högskoleutbildade.  Vi har läkare, advokater och lärare bland våra handledare. Men vi skulle behöva fler. Det handlar dock inte om bristande tillgång utan om resurser. Vi har inte råd, säger Mina Anger och tillägger.

– Sen tror jag att våra elever skulle behöva vara i en miljö där de också träffade svenskspråkiga elever. Skolsegregationen i Göteborg är ett jättestort problem. I den bästa av världar skulle det inte se ut som det gör hos oss. Men det blir lätt att skulden läggs på våra elever och att de borde bussas runt till andra skolor. Det tror jag inte på. Segregationen måste löses på ett mer övergripande plan.