”Individualisering är lärarens stora utmaning”

Nyligen konstaterade Skolinspektionen att lärares förmåga att individanpassa undervisningen brister. Myndighetens generaldirektör, Ann-Marie Begler, menade att de granskade lärarna ofta jobbar utifrån en tänkt, genomsnittlig person trots att eleverna i varje skolklass kan olika mycket och lär på olika sätt. ”En skicklig lärare klarar av att ge utmanande uppgifter till alla elever, men sen finns det lärare som inte klarar det och då blir det stökigt i klassrummen”, sa Ann-Marie Begler när granskningen presenterades.

Både hon och Skolverket har kopplat brister i individualiseringen till de sjunkande resultaten i internationella mätningar. 

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson skrev i en debattartikel att det var systemet som skulle kritiseras och inte de enskilda lärarna. Han, och andra, lyfte frågan om vilka förutsättningar läraren ges i form av förberedelsetid, fortbildning och extra resurser. Skolvärlden ställde frågan till Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket. 

– Jag kan inte svara för vad man lär sig om individualisering på lärarutbildningen. Men i en lärarprofession ingår didaktisk kunskap som till exempel att kunna planera och lägga upp undervisningen utifrån vetskapen att eleverna har olika förkunskaper och lär på olika sätt, säger hon och fortsätter.

– Generellt kan man nog säga att det här är den stora utmaningen som lärare står inför och något jag tror att alla lärare brottas med. 

Ulrika Lundqvist tillägger att i vilken grad läraren lyckas individualisera sin undervisning naturligtvis också påverkas av faktorer som huvudmannen har ansvar för. Det handlar om att ge kompetensutveckling men även förutsättningar för rektorer att organisera verksamheten så att lärare får möjlighet att planera undervisningen. Det behövs förutsättningar för att skapa en lämplig storlek på gruppen och en bra sammansättning av elevgrupperna.

Något Skolinspektionen riktade kritik mot var att många lärare lägger sin undervisning på en mellannivå som fångar upp vissa elever men där andra lämnas utanför. 

Hur ska man göra för att kunna möta alla? 
– Det handlar om att få kunskap om de elever man har framför sig, deras behov och förutsättningar. Det handlar också om hur man organiserar undervisningen och att skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan eleverna. 

Ulrika Lundqvist framhåller vikten av att föra en dialog med eleverna för att få fatt på vilka förkunskaper som finns i gruppen när man planerar sin undervisning. Samtidigt betonar hon att individualisering inte handlar om att man i en klass om 24 elever ska ha 24 olika lektionsupplägg. 

– Det finns en missuppfattning av begreppet som lett till att eleverna lämnas själva med eget arbete, med det är något helt annat, säger hon. 

Har Skolverket något stödmaterial om hur individualiserad undervisning kan se ut? 
– Vi tar upp frågan i olika sammanhang, till exempel i rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer”. 

Ulrika Lundqvist nämner också Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen,  som togs fram när de nya kursplanerna kom.

 – Här ger Skolverket rekommendationer för hur man bör planera och genomföra undervisningen utifrån styrdokumenten. Läroplanen ställer tydliga krav på att läraren ska ta hänsyn till varje enskild elevs förutsättningar och behov, säger Ulrika Lundqvist.