”Inför syv redan på lågstadiet”

Det stora antalet skolavhopp är ett problem. Förutom att många elever inte lyckas få nationell behörighet till gymnasiet – och därmed riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden – så är det kostsamt med avhopp, felval och studieavbrott.

En väg att minska kostsamma avhopp och felval, som påverkar både samhället och individen, är att satsa på bra studie- och yrkesvägledning.

Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd på Skolverket, vill nu ta krafttag mot problemen och stärka studie- och yrkesvägledningen i landet.

– Vi kan ju se det från internationella studier, till exempel inom OECD har man mätt inom olika länder hur det ser ut med elever som får mycket studie- och yrkesvägledning gör stabilare och hållbarare val, säger Mikaela Zelmerlööw och tillägger:

– Regeringen har i många år ringat in att studie- och yrkesvägledningen är viktig och att vi måste stärka den i skolan. Det har vi gjort nu sedan 2013 på olika sätt. Genom en lång rad olika insatser.

Hon var nyligen i Gävleborgsregionen för att samtala hur man som beslutsfattare kan förena olika uppdrag och perspektiv och samtidigt skapa förutsättningar för samverkan mellan skola och arbetsliv. Ett utbildningspaket ska synliggöra, följa upp och systematisera arbetet med studie- och yrkesvägledning.

Utifrån regionens arbetsmarknad och struktur är studie- och yrkesvägledning ett viktigt verktyg för att ge kunskap och kompetens för väl underbyggda val.

– Vi behöver stärka kunskapen om vilken kraft studie- och yrkesvägledning är, vad man kan använda det till och vilka krav man kan ställa på den. För att stärka detta behöver vi ge verktyg, det är det vi i första hand gör. Vi har utbildat ungefär 2 500 lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare runt om i landet de senaste åren, säger Mikaela Zelmerlööw.

Karin Bolin arbetar som studie- och yrkesvägledare i Västervik och hon menar att det bästa hade varit att införa studie- och yrkesvägledning redan i lågstadiet.

– Ja, det grundar sig i att vi träffar många ungdomar, senare i livet, som inte har ägnat en tanke åt framtiden. Det finns ingen planering och det blir lätt slumpartat, säger Karin Bolin.

Även om man som ungdom inte alltid är mottaglig för framtidsval i grundskolan så tror hon att det finns en naturlig nyfikenhet att ta vara på, när eleverna går i låg- och mellanstadiet.  Kunskapen de får då lägger grunden för senare val.

– Ju tidigare man kan dra i gång den inre motivationen hos ungdomarna, ju tidigare kan man också nå mycket högre resultat.

Hon tror även på att en verksamhet som skulle kunna samla handläggare på försörjningsstöd, arbetsförmedlingen och studie- och yrkesvägledare, vore en bra satsning. En sådan verksamhet en gång i veckan kan göra stor skillnad, för unga som inte slutfört eller inte börjat på gymnasiet, menar hon.

– Då kan man som individ få svar på många saker på en gång. Det är väl också tanken när man försöker hjälpa ungdomar och minska kostsamma avhopp och felval.