”Inte tiden som avgör”

– Jag tänkte att vi vänder på det och säger att lärarna bara har förtroendetid och så får de ett uppdrag. Uppdraget får de lösa bäst de vill och när de vill, men så bra som möjligt. Jag gör förstås ett schema, man kan inte ha lektioner när som helst. Men vi tittar inte på klockan så mycket.

– Alla ska ha fulla tjänster. Men en timme med en klass kan vara lika jobbig som fyra timmar med en annan. Det är inte tiden som avgör arbets-
belastningen utan vad vi fyller den med. Det tar jag hänsyn till när jag gör uppdragsfördelningen.

– Många yrkesgrupper jobbar utifrån ett uppdrag. Varför skulle inte lärare också kunna
göra det? Jag har ett uppdrag som rektor. Jag räknar ingen tid, jag har ingen övertid och det fungerar jättebra.

Ser du om någon jobbar för mycket?

– Det händer att det kommer in personal och säger att nu är det tungt, du måste hjälpa mig. Då försöker jag hitta en lösning och ofta går det bra.

Vad har du fått för reaktioner?

– I början var mina rektorskollegor i kommunen skeptiska. De tyckte nog att den där Stenberg han gör precis som han vill. Men nu tror jag att vi har fått lite mer acceptans. Jag åker runt en del och berättar
om hur vi jobbar. Och det som förvånar mig är att många tycker att ”det här verkar jättebra!”, men ändå är det ingen som börjar jobba som vi. 

Ser du några nackdelar med att arbeta som ni gör?

– Om någon missbrukade sin frihet möjligen. Men alla har ett tydligt uppdrag att sköta och det skulle märkas väldigt väl om någon inte skötte det. Kommunen gör varje år en medarbetarenkät och min chef påpekade att ”personalen är ju supernöjd, du kan inte få mycket bättre
resultat”. Det tror jag beror på att lärarna känner att de styr över sitt eget arbete. 

Vad händer om du slutar?

– De av mina chefer som har varit emot hur vi jobbar säger att det fungerar på grund av mig, men det tror inte jag. Men den dag någon ska ta över så är det nog bra att ta någon som väl känner till hur vi jobbar. Kommer det hit någon som är min motsats blir det en rejäl krock.