Obligatoriskt gymnasium

Vill se andra lösningar

Svenskt Näringslivs Tobias Krantz är skeptiskt till förslaget om obligatoriskt gymnasium.
– Det är inte lösning på den stora utmaning som våra medlemsföretag står inför, nämligen hur de ska kunna rekrytera kompetenta medarbetare.

Obligatoriskt gymnasium är en av punkterna i Socialdemokraternas och Miljöpartiets överenskommelse om skolan. Enligt språkröret Gustav Fridolin ska ett obligatoriskt gymnasium förhindra avhopp. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb.  

– Vi vet att företagen har stora utmaningar när det gäller att kunna rekrytera medarbetare med rätt kompetens. I det perspektivet är skola och utbildningsväsende helt centralt, utbildningen måste vara av hög kvalitet och vara relevant ur ett företagsperspektiv. Men jag är skeptiskt till att det här förslaget skulle vara lösningen, säger Tobias Krantz, chef för Utbildning, Forskning & Innovation på Svenskt Näringsliv. 

Han menar att de allra flesta går vidare till gymnasiet redan idag och att de som sedan hoppar av kommit till gymnasiet med dåliga förkunskaper och kanske med låg motivation att studera. 

– Risken finns att ett obligatorium leder till att än fler hoppar av. Det viktiga är att man sätter in stöd för de här eleverna tidigt, redan inom grundskolan. 

Tobias Krantz säger att han har svårt att se att ett obligatoriskt gymnasium dramatiskt skulle öka tillgången på de medarbetare med hög och rätt kompetens som företagen efterfrågar. Istället ser han andra lösningar. 

– Skolresultaten måste höjas, det gäller hela vägen från grundskolan. Men det handlar också om ökad relevans så att utbildningarna utformas så att de motsvarar de önskemål och behov som finns i näringslivet. Det måste till ökad samverkan mellan utbildningsväsendet och näringslivet för att det ska bli lättare att matcha behov mot de kompetenser som finns. 

Ett exempel som Tobias Krantz lyfter gäller yrkesprogrammen. Han menar att det är viktigt att det finns en lokal och regional dialog kring dessa.

– De allra flesta som läser en utbildning får jobb i sitt närområde. En dialog om vilka behov som finns inom det lokala näringslivet skulle leda till att betydligt fler fick jobb efter gymnasiet. Det handlar också om hur en utbildning utformas. Om utbildningen innehåller bra praktik och om man tar in verklighetsbaserade case i utbildningen så får elever lättare jobb och bättre karriärmöjligheter.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm