Utbildningsminister Jan Björklund – ”Ofta fort och fel”

Den som i dag klickar på pressmeddelandets valaffischlänk möts av beskedet: Sidan kan inte hittas.

Enligt sina kritiker är det sistnämnda en bra beskrivning av Jan Björklund och hans kunskapssyn. Fakta, forskning och utredningsresultat som inte bekräftar den Björklundska verklighetsbilden finns inte.

När andra ifrågasätter enkla ”sanningar”, kallar ”major ein, zwei” i stället till presskonferens, pekar med hela handen och förklarar med barsk stämma att de låga svenska skolresultaten bland annat beror på:

• Svenska elever skolkar mest. De har dessutom på sig keps i klassrummet, har flest sena ankomster, störst skadegörelse och det grövsta och mest kränkande språkbruket.

• För lite katederundervisning, för lite kontroll och för lite betyg.

• Kommunaliseringen av skolan.

Under sina snart åtta år som skol- och utbildningsminister har Jan Björklund drivit fram en rad förändringar på skolans område, till exempel lärarlegitimation, ny betygsskala, karriärtjänster för lärare, ny läroplan, ny lärarutbildning, tidigare betyg, fler nationella prov och en ny skolinspektion.

– Tyvärr har många av reformerna – varav en del egentligen är riktigt bra – inte föregåtts av ordentliga utredningar. Det har därför ofta blivit fort och fel, säger en centralt placerad person.

– Ett talande exempel är lärarlegitimationen. Reformen är ett administrativt fiasko och har dessutom fått göras om flera gånger.

Men det är inte bara på central politisk nivå som det varit högt förändringstempo. Även i klassrummet har det hänt en hel del under Jan Björklunds tid vid makten. Några exempel:

• Lärarna lägger i dag ner mer tid på administration än tidigare. Det har blivit ökat fokus på kontroll och centralstyrning.

• Lärarnas löner ökar mer än jämförbara gruppers.

• Likvärdigheten i skolan har försämrats kraftigt. De svagaste eleverna halkar efter allt mer.

• Elevernas socioekonomiska bakgrund har växande betydelse för deras skolresultat.

• Skillnaderna mellan bra och dåliga skolor ökar.

• Svenska elevers kunskapsresultat faller i de flesta internationella undersökningar. I den senaste Pisa-mätningen hade Sverige den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder.

Enligt Jan Björklund beror försämringarna på tidigare regeringars – läs socialdemokratiska – skolpolitik. Hans egna reformer har ännu inte hunnit ge effekt.

– Det här är som att vända en atlantångare. Kvalitet och resultat i svenska skolan har sjunkit oavbrutet i 25 år, förklarade han för en tid sedan.

Enligt många tog nergången rejäl fart i början på 1990-talet då det sista som fanns kvar av statlig styrning och kontroll av skolan försvann. I stället satsades det på friskolor, skolpeng och fria skolval. Från att ha varit medborgare med rätt till utbildning blev eleverna – och deras föräldrar – kunder på en skolmarknad.

Sverige har i dag förmodligen världens mest privatiserade och vinstdrivna skolsystem. Det enda land som kan konkurrera är Chile. Där håller man dock på att överge systemet på grund av dess sociala konsekvenser.

Några sådana planer har inte Jan Björklund, även om han vill förbjuda riskkapitalister från att driva skolor.

Här är listan över landets 50 mäktigaste inom skolan