Annons

Japansk matematik minskar rädslan att svara fel

Publicerad 6 april 2016

Japansk matematisk didaktik stimulerar samtal och matematisk medvetenhet bättre än typiskt svensk matematikundervisning, enligt forskare vid Högskolan i Gävle.

Relaterat

När Skolinspektionen för några år sedan granskade landets matematikundervisning var omdömena skiftande. Det fanns positiva saker, men även en hel del mindre smickrande. Den kallades bland annat för passiv, alltför låst till litteraturen och med en lärare som pratar på och elever som lyssnar utan att våga ställa - eller ibland svara på - frågor.

Yukiko Asami-Johansson– Jag är gymnasielärare i grunden, och när jag jobbade ute i skolan så byggde normen på att läraren går igenom i cirka en kvart framme vid tavlan, och sedan får eleverna jobba i boken. Då går de duktiga eleverna framåt, och de svaga gör sitt. Det ges väldigt lite utrymme för samtal om matematiken, säger Yukiko Asami-Johansson, forskare vid Högskolan i Gävle.

I sin forskning kontrasterar hon den svenska matematikundervisningen mot den japanska. Hon menar att det japanska tillvägagångssättet tenderar att stilmulera kreativitet och lust bättre, och i förlängningen ger en djupare matematisk förståelse. Samtal om matematik och gemensamt klurande är viktiga ingredienser.

– Vitsen med skolan är ju att träffa andra, diskutera och lösa problem. Det behövs tid till diskussion.

Elever med kunskapsbrister kan fortfarande tänka. Alla kan tänka.

Den grundläggande skillnaden mellan de två traditionerna är att i japan går inte läraren igenom lösningsmetoden i förväg vid ett nytt moment. Istället startar man i mötet med problemet, hela klassen och läraren tillsammans, och eleverna får tänka ut egna förslag på olika metoder för att lösa det.

– Under tiden går läraren runt i klassrummet och lyssnar och tittar. När läraren har sett vilka elever som har vilken metod får de presentera sina lösningsförslag i den ordning läraren väljer, säger Yukiko Asami-Johansson.

En del av poängen är att eleverna när de förklarar hur de tänkt måste titta på sin kunskap utifrån, vilket bidrar till den matematiska medvetenheten. Det ”blir inte bara så” utan man vet också varför. Under den här processen värderar och bedömer inte läraren de olika förslagen.

– Nästa steg är att klassen tillsammans jämför de olika metoderna. Läraren ska aldrig styra eleverna att använda en viss metod, utan de får själva upptäcka vilken som verkar snabbast, enklast och smartast.

Först därefter ber läraren eleverna plocka fram böckerna för att se vad som står där i om det som klassen just gjort tillsammans.

Kan verkligen alla elever delta i samtalet? Nivåerna kan ju skifta ganska rejält.

– Det krävs mycket av läraren för att se till att inte bara de starkaste eleverna pratar. Nyckeln är det initiala problemet, det får inte var för svårt. Man kan också låta dem välja alternativ a, b, eller c om klassen är svag. De elever som har kunskapsbrister kan ju fortfarande tänka. Alla kan tänka. Inte minst handlar det om att bryta den sociala norm som säger att man måste svara rätt. Japanska lärare uppfostrar klassen att det inte är något problem att säga fel, det viktiga är att komma med förslag, säger Yukiko Asami-Johansson.

Man måste våga ändra på sitt sätt att arbeta

Att pröva metoden på svenska gymnasieelever medför problemet att de flesta redan har minst nio års svensk matematikundervisning i bagaget och förväntar sig att det ska fungera på ett visst sätt.

– Det första som händer är att de säger ”vi vet inte” utan att ens titta på problemet. De är så vana vid sitt. Det finns många elever som lyckas bra i matematiken men som inte kan förklara varför eller hur de löst en uppgift. ”Jag bara kan det” säger de.

Det är inte helt enkelt att byta spår, men Yukiko Asami-Johansson menar ändå att metoden är universell. Den har faktiskt egentligen inte sitt ursprung i japan, den tillskrivs istället den ungerska matematikern George Pólyas som 1945 skrev boken "How to solve it" om konkret problemlösning. Men i japan har den en stark ställning.

Vid sidan av forskningen undervisar Yukiko Asami-Johansson även lärarstudenter i metoden, och de är mestadels positiva. Verksamma lärare däremot är betydligt mer misstänksamma.

– Många lärare säger ”det här är för svårt för mina elever” och så är det ju inte. Men man måste våga ändra på sitt sätt att arbeta och jag förstår att det kräver tid. Sedan finns det ju inga mirakelmetoder som genast höjer alla elevers resultat, men jag tror på det här, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: ”Jag är trött på den negativa bilden av yrket”

Läraryrket målas ofta upp som krispräglat och det är nästan alltid problemen som lyfts fram. Det anser läraren Maria Wiman, som vill se en mer nyanserad offentlig debatt där flera röster får höras.
– Jag och mina kollegor känner inte igen oss i den bild som målas upp, säger hon.

Annons
Annons

Ny lönestatistik: ”Inte konstigt att lärare tjänar mer än rektor”

Lön

Lärarlönerna kommer ikapp och till och med går om skolledarnas löner, visar ny lönestatistik.
– Att några förstelärare tjänar mer än biträdande rektorer är inget konstigt, säger Magnus Blixt, tidigare lärare och numera rektor.

Annons

Krisläge för studenter – tvingas vänta ett år på praktikplats

VFU

Bristen på praktikplatser för blivande lärare är stor nationellt, men extra stor på vissa håll. På Campus Helsingborg får ett 30-tal lärarstudenter inte några praktikveckor och tvingas vänta i ett helt år.

De tände hoppet för barnens skolgång

Stöd

För två år sedan var det ingen som trodde på idén med ett skolresurscentrum i den fattiga rumänska byn Valsa Seaca. Nu köar barnen för att få plats.

Annons
Annons

Så lägger regeringen vinsttak för friskolor

Vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett lagförslag om 7 procents vinsttak för friskolor. Alliansen och Sverigedemokraterna vill stoppa det. Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt.
– Förslaget får ett B i betyg, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Känslan av svek gör att jag jobbar när jag vabbar

Debatt

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

Kommentera

Debatt i riksdagen om de avstängda Academedia-lärarna

Academedia

Academedias kritiserade behandling av två lärare blev på torsdagen föremål för riksdagsdebatt.
– Det är jätteviktigt att det togs upp i riksdagen, säger Magnus Ekblom, en av de berörda lärarna.

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons