Annons
När Ylva Pettersson började arbeta som lärare för 20 år sedan, var källkritik ett kapitel i en lärobok. I dag är det ständigt närvarande i undervisningen. Foto: Markus Marcetic
Foto: Markus Marcetic
Ylva Petterssons elever har skrivit hundratals artiklar i Wikipedia, Wikiversity och Wikibooks. Att de har miljoner läsare ställer krav på texter och källor. Foto: Markus Marcetic
Bild 1/3

Källkritik - ett ständigt närvarande uppdrag

Publicerad 27 mars 2015

Fakta

Användbara sajter

På sin LR-blogg delar Ylva Pettersson med sig av sina kunskaper kring Wikipedia-arbete i skolan. Här finns tips till andra lärare som vill komma igång: 
lrbloggar.se/ylva/wikipedia-kunskapande-skapande

Webbkursen i historia som Ylvas elever håller på att skapa hittar ni här:
sv.wikiversity.org/wiki/Makt_och_uppror

På Wikipedia och Wikiversity finns stödmaterial och råd för lärare som vill använda sig av verktygen i undervisningen:
sv.wikipedia.org, sv.wikiversity.org.

Relaterat

Låt eleverna bli producenter och inte bara konsumenter. Det öppnar deras ögon för hur viktig källkritiken är, menar läraren Ylva Pettersson, vars elever publicerat hundratals artiklar på nätet.

– När de blir medvetna om sina egna glasögon kan de upptäcka att de har en bild av en annan person som är färgad av bara ett perspektiv.

När Ylva Pettersson började arbeta som lärare för drygt 20 år sedan var det givet att använda tryckta läromedel som huvudsakligt underlag i undervisningen. Källkritiken var tydligt avgränsad och avhandlades snabbt.

– Källkritiken var ett kapitel i en lärobok – som själv inte angav några källor. När jag tänker tillbaka på det känns det helt groteskt. I dag ser jag att källkritiken är mer allestädes närvarande, men vi använder ju också ett annat spektrum av källor. Ungar streamar nyheter från hela världen och kan se hur en händelse skildras i brittiska och svenska medier och i al-Jazira. Vi har ett helt annat utbud och då kan inte källkritiken vara ett kapitel i en bok. Källkritiken är varje dag, varje källa, säger hon.

Ylva Pettersson undervisar i historia och kulturhistoria på Katedralskolan, en kommunal gymnasieskola i Skara. Hon har blivit belönad med priset Guldäpplet för sitt långvariga arbete med Wikipedia som pedagogiskt projekt och sitter i styrelsen för Wikimedia Sverige.

Länge var hon skeptisk till Wikipedia, och sa till och med till eleverna att de inte fick använda det i skolarbetet. En tjej argumenterade emot och konstaterade att Ylva inte kände till alla andra källor de hämtade information ur. Ylva gick hem och bekantade sig med Wikipedia – och ändrade sig över en kväll, tack vare en artikel om Maria Stuart som hon själv kompletterade med adekvata källhänvisningar. 

I dag är ”wikis” några av hennes mest använda verktyg som lärare. Hennes elever har skrivit hundratals artiklar i Wikipedia, Wikiversity, Wikibooks och på bloggar, och har antagligen flera miljoner läsare. Det ställer krav på att texter och källor håller, konstaterar Ylva. Med allmänheten som bred läsekrets avslöjas tendentiösa eller partiska källor snabbt.

– Tendens är det roligaste av de källkritiska begreppen att jobba med, tycker jag. När eleverna själva är producenter har de faktiskt lättare att lära sig tendens än om de bara är konsumenter. De blir medvetna om sina egna glasögon, och när de väl har blivit det kan de lättare vara detektiver ur andras perspektiv.

En sidoeffekt är att eleverna blir besvikna på de tryckta läroböckerna, har Ylva märkt.

– De kan upptäcka att de har en bild av en person som är färgad av bara ett perspektiv. Churchill har de nästan enbart en positiv bild av, som mannen som räddade oss undan nazisterna. Tittar de sedan på hans hållning till Indiens självständighet eller kvinnlig rösträtt så blir det en chock för många att detta valts bort i historieböckerna. 

Ett aktuellt exempel, som både Ylva och hennes elever reagerade på, är Dagens Nyheters granskning av fyra läroböcker i historia. Det visade sig att bara 13 procent av de förekommande personerna var kvinnor – och att andelen minskade i kapitlen om 1900-talet.

– Eleverna har en väldigt stark auktoritetstro. Det är bra att vara historielärare för då kan man prata om hur vi skapar tillförlitlighet. Jag gör det utifrån olika sätt att se på historiografi. Jag brukar träna eleverna i att alltid ifrågasätta källor, säger Ylva och fortsätter:

– När det gäller det här exemplet är eleverna, med all rätt, förbannade. Det går att förklara på ett rimligt sätt att det är få namngivna kvinnor under antiken, men att andelen sjunker på 1800- och 1900-talen finns det inga logiska förklaringar till. Att välja bort Margaret Thatcher och ha med ett stort stycke om hertigen av Wellington är ett medvetet val. Eleverna förstår att det i början finns en anledning, men att det i slutet är ren kultur.

Det massiva flödet av information – och för den delen desinformation – på internet har gjort lärarnas ämneskunskaper ännu mer betydelsefulla, menar hon.

– Det kräver mycket mer av en som lärare. En del kan säga att nätet lett till att ämneskunskaperna hos lärarna är mindre viktiga. För mig är det precis tvärtom. Nätet och det enorma utbudet av information har gjort behovet av lärarens ämneskunskaper och förmåga att guida ännu större. 

Ylva Pettersson är noga med att Wiki-arbetet alltid är integrerat i undervisningen. Läser eleverna om Skaras historia bidrar de med artiklar på samma tema.

Hon vill gärna få eleverna att öppna ögonen för andra källor än internet och uppmuntrar dem att besöka museer och kontakta kommunen eller föreningar.

– Internet som informationskälla är faktiskt tämligen begränsat när man behöver vederhäftigt akademiskt material. Det är lätt att hamna i bloggträsket. Det finns också en enorm mängd källor som nätet inte kommer åt av upphovsrättsskäl. Eleverna brukar inse ganska snabbt att de måste bege sig till biblioteket. En skicklig bibliotekarie är värd sin vikt i guld och kan visa eleverna hur nätkällor och bibliotek kompletterar varandra.

Ylvas elever på estetiska programmet i årskurs två arbetar för tillfället med att skapa en mooc, eller öppen webbkurs, i historia som heter ”Makt och uppror”. Eleverna arbetar i ett öppet verktyg och vem som helst kan följa kursens framväxt och bidra med information.

– Eleverna måste tänka som en lärare när de skapar kursen, vilket bland annat innebär att de måste vara extremt noga med källkritiken. Andra ska kunna gå kursen och kunna kolla upp och använda samma källmaterial. Så eleverna vet att kursen kommer att bli använd men också granskad, säger Ylva och fortsätter:

– Det är väldigt mycket källkritik i och med att det handlar om historiebruk och historiesyn. Hur har man skildrat Martin Luther King i olika källor? Varför är det Pussy Riot gör så anstötligt för en del makthavare? Hela kursen är egentligen ett jättestort källkritiskt projekt utifrån historiebruk.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons