Annons
När Ylva Pettersson började arbeta som lärare för 20 år sedan, var källkritik ett kapitel i en lärobok. I dag är det ständigt närvarande i undervisningen. Foto: Markus Marcetic
Foto: Markus Marcetic
Ylva Petterssons elever har skrivit hundratals artiklar i Wikipedia, Wikiversity och Wikibooks. Att de har miljoner läsare ställer krav på texter och källor. Foto: Markus Marcetic
Bild 1/3

Källkritik - ett ständigt närvarande uppdrag

Publicerad 27 mars 2015

Fakta

Användbara sajter

På sin LR-blogg delar Ylva Pettersson med sig av sina kunskaper kring Wikipedia-arbete i skolan. Här finns tips till andra lärare som vill komma igång: 
lrbloggar.se/ylva/wikipedia-kunskapande-skapande

Webbkursen i historia som Ylvas elever håller på att skapa hittar ni här:
sv.wikiversity.org/wiki/Makt_och_uppror

På Wikipedia och Wikiversity finns stödmaterial och råd för lärare som vill använda sig av verktygen i undervisningen:
sv.wikipedia.org, sv.wikiversity.org.

Relaterat

Låt eleverna bli producenter och inte bara konsumenter. Det öppnar deras ögon för hur viktig källkritiken är, menar läraren Ylva Pettersson, vars elever publicerat hundratals artiklar på nätet.

– När de blir medvetna om sina egna glasögon kan de upptäcka att de har en bild av en annan person som är färgad av bara ett perspektiv.

När Ylva Pettersson började arbeta som lärare för drygt 20 år sedan var det givet att använda tryckta läromedel som huvudsakligt underlag i undervisningen. Källkritiken var tydligt avgränsad och avhandlades snabbt.

– Källkritiken var ett kapitel i en lärobok – som själv inte angav några källor. När jag tänker tillbaka på det känns det helt groteskt. I dag ser jag att källkritiken är mer allestädes närvarande, men vi använder ju också ett annat spektrum av källor. Ungar streamar nyheter från hela världen och kan se hur en händelse skildras i brittiska och svenska medier och i al-Jazira. Vi har ett helt annat utbud och då kan inte källkritiken vara ett kapitel i en bok. Källkritiken är varje dag, varje källa, säger hon.

Ylva Pettersson undervisar i historia och kulturhistoria på Katedralskolan, en kommunal gymnasieskola i Skara. Hon har blivit belönad med priset Guldäpplet för sitt långvariga arbete med Wikipedia som pedagogiskt projekt och sitter i styrelsen för Wikimedia Sverige.

Länge var hon skeptisk till Wikipedia, och sa till och med till eleverna att de inte fick använda det i skolarbetet. En tjej argumenterade emot och konstaterade att Ylva inte kände till alla andra källor de hämtade information ur. Ylva gick hem och bekantade sig med Wikipedia – och ändrade sig över en kväll, tack vare en artikel om Maria Stuart som hon själv kompletterade med adekvata källhänvisningar. 

I dag är ”wikis” några av hennes mest använda verktyg som lärare. Hennes elever har skrivit hundratals artiklar i Wikipedia, Wikiversity, Wikibooks och på bloggar, och har antagligen flera miljoner läsare. Det ställer krav på att texter och källor håller, konstaterar Ylva. Med allmänheten som bred läsekrets avslöjas tendentiösa eller partiska källor snabbt.

– Tendens är det roligaste av de källkritiska begreppen att jobba med, tycker jag. När eleverna själva är producenter har de faktiskt lättare att lära sig tendens än om de bara är konsumenter. De blir medvetna om sina egna glasögon, och när de väl har blivit det kan de lättare vara detektiver ur andras perspektiv.

En sidoeffekt är att eleverna blir besvikna på de tryckta läroböckerna, har Ylva märkt.

– De kan upptäcka att de har en bild av en person som är färgad av bara ett perspektiv. Churchill har de nästan enbart en positiv bild av, som mannen som räddade oss undan nazisterna. Tittar de sedan på hans hållning till Indiens självständighet eller kvinnlig rösträtt så blir det en chock för många att detta valts bort i historieböckerna. 

Ett aktuellt exempel, som både Ylva och hennes elever reagerade på, är Dagens Nyheters granskning av fyra läroböcker i historia. Det visade sig att bara 13 procent av de förekommande personerna var kvinnor – och att andelen minskade i kapitlen om 1900-talet.

– Eleverna har en väldigt stark auktoritetstro. Det är bra att vara historielärare för då kan man prata om hur vi skapar tillförlitlighet. Jag gör det utifrån olika sätt att se på historiografi. Jag brukar träna eleverna i att alltid ifrågasätta källor, säger Ylva och fortsätter:

– När det gäller det här exemplet är eleverna, med all rätt, förbannade. Det går att förklara på ett rimligt sätt att det är få namngivna kvinnor under antiken, men att andelen sjunker på 1800- och 1900-talen finns det inga logiska förklaringar till. Att välja bort Margaret Thatcher och ha med ett stort stycke om hertigen av Wellington är ett medvetet val. Eleverna förstår att det i början finns en anledning, men att det i slutet är ren kultur.

Det massiva flödet av information – och för den delen desinformation – på internet har gjort lärarnas ämneskunskaper ännu mer betydelsefulla, menar hon.

– Det kräver mycket mer av en som lärare. En del kan säga att nätet lett till att ämneskunskaperna hos lärarna är mindre viktiga. För mig är det precis tvärtom. Nätet och det enorma utbudet av information har gjort behovet av lärarens ämneskunskaper och förmåga att guida ännu större. 

Ylva Pettersson är noga med att Wiki-arbetet alltid är integrerat i undervisningen. Läser eleverna om Skaras historia bidrar de med artiklar på samma tema.

Hon vill gärna få eleverna att öppna ögonen för andra källor än internet och uppmuntrar dem att besöka museer och kontakta kommunen eller föreningar.

– Internet som informationskälla är faktiskt tämligen begränsat när man behöver vederhäftigt akademiskt material. Det är lätt att hamna i bloggträsket. Det finns också en enorm mängd källor som nätet inte kommer åt av upphovsrättsskäl. Eleverna brukar inse ganska snabbt att de måste bege sig till biblioteket. En skicklig bibliotekarie är värd sin vikt i guld och kan visa eleverna hur nätkällor och bibliotek kompletterar varandra.

Ylvas elever på estetiska programmet i årskurs två arbetar för tillfället med att skapa en mooc, eller öppen webbkurs, i historia som heter ”Makt och uppror”. Eleverna arbetar i ett öppet verktyg och vem som helst kan följa kursens framväxt och bidra med information.

– Eleverna måste tänka som en lärare när de skapar kursen, vilket bland annat innebär att de måste vara extremt noga med källkritiken. Andra ska kunna gå kursen och kunna kolla upp och använda samma källmaterial. Så eleverna vet att kursen kommer att bli använd men också granskad, säger Ylva och fortsätter:

– Det är väldigt mycket källkritik i och med att det handlar om historiebruk och historiesyn. Hur har man skildrat Martin Luther King i olika källor? Varför är det Pussy Riot gör så anstötligt för en del makthavare? Hela kursen är egentligen ett jättestort källkritiskt projekt utifrån historiebruk.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons