Annons

"Klass 9A" - vad hände sedan?

Publicerad 18 oktober 2011

SVT-serien ”Klass 9A” skapade besk debatt. En termin efter sändning är lärarlaget på skolan fortfarande splittrat. Nu vill tre av tv-lärarna berätta, exklusivt för Skolvärlden, om vad de faktiskt lärt sig. "Lärare är inte vana vid att få kritik av någon som är jämbördig", säger Therése Flemström.

Varför vill ni vara med i Skolvärlden just nu?
Erik Änghagen: Jo, det är för att kunna ge den bild vi har av det här projektet. Vad vi har lärt oss av all feedback och av att ha en åhörare i rummet, som coachar oss. Jag kan känna att serien visade en bild, men den fick inte fram vad jag lärde mig. Det här är något vi borde använda på alla skolor över huvud taget, att öppna för varandra och hjälpa varandra. Att kunna ge och ta emot feedback utan att det betraktas som ett hot.

Är det så i dag menar du?
Erik:
Det är nog så att, kommer jag in i ett klassrum så blir läraren vaksam.
Therése Flemström: Som lärare är jag lite av en ensamvarg; jag är van vid att vara själv i ett klassrum. Det är så rent traditionellt. Och sedan när någon kommer in och ska ge feedback… så känns det läskigt först. Man är ovan att det ska komma in någon jämbördig och titta på vad man håller på med egentligen.
Malin Ledstam: Jag vet vissa saker som jag har som är brister. En del av dem kanske jag övar och blir bättre på, och sedan är det andra som man inte blir av med. Om det då kommer in någon så tänker man att de ska se alla dåliga sidor, men de bra sidorna ser de ju också.
Erik: Jag visar ju upp min personlighet, om jag bemästrar klassrummet eller inte.

På vilket sätt är det känsligare i det här yrket än i andra?
Erik:
Det är ju det som det inte är, men jag blottar ju hela mig själv i en klassrumssituation; jag står ju liksom avklädd. De är elever och jag är lärare för att jag förhoppningsvis har mer kunskap. Så kommer det in en jämbördig som kan blotta mig. Jag tror att det är det som är det jobbiga och det tycker jag nog är lite jobbigt själv också.

Jobbade ni inte med det här på Lärarhögskolan?
Therése: Under min utbildning jobbade vi väldigt lite med klassrumssituationer. Det var teoretiskt. Och i böckerna är alla elever skolboksexempel.
Erik: I början var jag vaksam, vad som ska hända med kameror och med coachen. Han gjorde ju inte det för att sätta dit mig utan för att lyfta, men man går in i det med en försvarskänsla. Sedan får jag den där feedbacken som jag kanske inte håller med om.

Vad var det han sa?
Erik:
Att jag var lite för långsam. Och att jag tappade elever. De hade inte förstått. Jag fick veta att jag var tvungen att kolla hela klassrummet. Även om de längst bak satt tysta och kunde uppföra sig så hade de inte förstått. Jag var tvungen att bolla mycket mer med dem. Röra mig runt i klassrummet och följa upp varje elev, inte bara de aktiva.
Therése: Jag kände att ”ska de komma och tycka att de känner mig efter ett par dagar?”. För det handlar mycket om att man ska känna förtroende för den som coachar en, men produktionen krävde att det skulle komma feedback så snabbt, redan innan vi hade fått en ordentlig relation.

Hur känns det i dag?
Malin:
Jag tycker att jag har lärt mig jättemycket. Jag har blivit säkrare. I vissa situationer inför eleverna var jag säker, i andra osäker.

Det låter okomplicerat?
Therése:
Det var det ju inte.

Vad var det som inte kändes bra under projektet?
Malin:
Det har varit otroligt givande för mig. Jag har en enorm styrka jämfört med innan. Jag är mer trygg i situationer och har mer saker att ta till när klassen inte gör riktigt det jag tänkt. Men jag hade velat ha mer tid med coacherna.

När fick ni era utvärderingar?
Malin:
Det fick man nästan springa efter dem och fråga: ”Kan du inte säga vad du tycker?” Jag hade velat ha det kontinuerligt, men fick det kanske efter tre veckor.

Erik: Jag hade en period med ganska intensiv coachning och då hade jag så jag kunde sitta med dem på mitt schema. Så direkt när lektionen var slut kunde jag sitta ner med coachen och gå igenom den. Jag är arbetsledare så jag har lite mer luckor än vad Therése och Malin har.
Therése: En sak som var negativ var att det var lite ont om tid till de här mötena som är så viktiga.

Hur kändes det när ni tittade på programmet?
Therése: Det var lite blandat, lite som att vara på ruta ett igen. De filmade 400 timmar och själva produkten var 4 timmar. Vissa saker var ”vad mysigt att de tog med det där” och annat kändes att ”nu får de lägga in något annat så det inte blir alldeles för negativt”, men det var spännande också.

Hur har inställningen på skolan när serien gick? Det var en del starka reaktioner efteråt, hur var det på skolan?
Erik:
De som är anti, de personerna talar för sig själva. Men det sätter en prägel i lärarrummet också. Jag var ju väldigt positiv. Serien lyfte debatten till ytan och skolan kom i fokus. På det sättet fyllde den verkligen sitt syfte. Sedan kanske det inte var min bild av skolan.
Malin: Serien visar inte hela bilden av mig, som första gången man ser mig och jag ser livrädd ut för att jag är så stressad och det är kameror runt omkring mig och coacher som ska tycka och tänka saker. Det var till och med elever som kom fram till mig efter serien börjat sändas och sa att de inte kände igen mig. Tv-publiken tror kanske att jag är sådan.
Therése: Efteråt har det blivit lättare att se att det här är ett skolprojekt som råkade spelas in på Mikaelskolan, och jag råkade vara med. Jag tänkte på hur jag ska framställa mig, ”jag ser inte klok ut och sa jag verkligen så?” Men sedan kan jag tänka efteråt att serien lyfter viktiga skolfrågor och jag råkade vara här.
Erik: Det är nästan lite roligt att se sig själv från sidan. När jag får en fråga så svarar man på något helt annat. Det är ju jag och jag säger det jag säger men det är komiskt. Man blir speglad i sig själv.

Vad hände med eleverna under tiden?
Therése:
Filmteamet blev ju som några extrapappor som hängde i korridorerna; de fick väldigt bra kontakt med eleverna och de har fortfarande kontakt med några av dem.
Malin: Första avsnittet var succé.
Therése: Det var spänd förväntan!
Malin: Sedan tyckte de att det var så många negativa bilder av klassen och hur jobbiga och stökiga de var.
Therése: De fick kommentarer på sociala medier.

Var de stökiga?
Therése:
De var nya för varandra. Sedan var de ovana vid att de lärare de känner blev granskade. De blev omhändertagande.
Erik: De fick se oss bli utlämnade.
Therése: De var ju inte med när vi fick feedback; de såg ju bara det som hände på tv.
Erik: De trodde att de behövde välja sida, och det behövde de inte.
Therése: Vi hade behövt jobba mer med hur eleverna kände under tiden programmet sändes.
Erik: De berättade hur de kände, och det får alla höra. Det var de inte riktigt förberedda på. Många reagerade över att kritiken mot er lärare blev hård.

Vad tycker ni?
Erik:
Vissa scener var lite för hårda.

Det var en lärare som kritiserades för att vara macho?
Therése:
Det var relevant, men de hade inte behövt ta upp det flera gånger. Det blev så cementerat.

Gör ni skillnad mellan projektet som sådant och den färdiga tv-serien?
Therése:
Jaaaa!
Erik: Precis allt är skillnad. De hade 400 timmar film, en hel termin som blev fyra timmar tv, en helt annan sak. Även om det var en del av projektet. Det var ju serien som skapade debatt.
Malin: Serien var inte det viktiga för mig. Det var coachningen under hösten och det som hände då som var viktigt för mig som lärare.

Men hur trodde ni att det skulle bli då?
Therése:
Nej, vi trodde ju inte att det skulle bli myspys direkt.
Malin: Jag trodde inte att jag skulle visas som någon hjälte, men jag tänkte att om jag kan visa min utveckling så kan andra utvecklas.
Therése: Vi var kanske lite naiva.

Har ni använt det ni lärt er?
Therése:
Vi försökte under våren, men precis efteråt behövde vi hitta tillbaka till arbetslaget. Det var en väldig fokus på en själv när serien spelades in och det tär på ett arbetslag. Alla upplevde det olika beroende på hur de framställdes. Det fanns de som var superanti och de som tyckte att allt var bra.
Erik: Det blev inte så mycket lagjobb. Många var väldigt anti. Jag ville gå vidare.

Men lärare som själva betygsätter andra hela tiden, ska inte de tåla en granskning?
Therése:
Det ligger inte i läraryrket. Under väldigt lång tid har det inte fungerat så.
Malin: Den som jobbar med coachning måste vara försiktig. Det gäller att vara ödmjuk och lyfta det som är bra.
Erik: Man måste bygga upp en relation för att kunna ge feedback.
Therése: Ja, relationen är allt egentligen.

Vad fick ni med er från coacherna?
Erik:
Jag fick 100 procent uppmärksamhet och all fokus på min undervisning.
Therése: Den enda gången man blir granskad annars är ju när Skolinspektionen kommer. Då är fokus ett helt annat.
Erik: Vi ska göra mer besök i klasserna och stötta på skolan, men man måste vara mottaglig för coachning, och det måste vara någon som kan coacha. Gruppen måste vara stark och öppen, men att en grupp gör som gruppledaren säger betyder inte att det är en fungerande grupp.
Therése: Det får inte vara för mycket prestige. I dag är lärarlaget för stort. Jag har förtroende för några, och några skulle jag helst inte släppa in.
Erik: På Mikaelskolan är det obligatoriskt med grupphandledning efter ”Klass 9A”. Alla kommer att få besök i klassrummet med återkoppling i lärarlaget. Jag kliver fram och tar plats på ett helt annat sätt i klassrummet.
Malin: Jag har lärt mig att hitta fler olika vägar att gå när en situation uppstår i klassrummet. Det var för snackigt i mitt klassrum, och jag var tvungen att bli bättre på att bemästra det på ett tydligare sätt, se till att en pratar i taget. När alla pratar på samma gång måste jag markera tydligare att de ska vara tysta, en elev kanske får gå ut en stund. Och i bland tittar jag på klockan och inser att det bara är en kvart kvar av lektionen eller till lunch och att det inte är någon idé att fortsätta, jag måste bryta. Så då gör jag något annat, till exempel låter dem skriva på tavlan.
Therése: Det är viktigt att ett arbetslag har samma mål det efterlever, oavsett om man håller med eller inte. Det handlar mycket om förväntningar. Om jag förväntar mig att de ska vara snackiga så blir de det. Om de har höga förväntningar på mig presterar jag bättre och tvärtom.
Malin: Jag lät mina elever skriva om sina förväntningar på sina betyg och vad som eventuellt kunde vara ett hinder för att nå dit. Många skrev att det var klasskompisarna som störde. När eleverna insåg att de själva var ett hinder för sina klasskompisar, att de andra kanske ville mer men att de blev hindrade, så blev situationen i klassen mycket bättre.
Erik: Men vad skolan gör är också att vi gör gemensam start och stopp för lektionerna. Alla lärare står i dörren och hälsar på eleverna. De kommer inte in utan material. Det står en kort introduktion på tavlan till vad vi ska göra.
Therése: Vi pratade mycket om starten, hur otroligt viktig den är och hur man kan effektivisera den. Det är lätt hänt att det plötsligt har gått en kvart och man tappar eleverna.
Erik: Jag har lärt mig kolla att alla är med. Att fråga ”har alla förstått?”, det är värdelöst. Och jag trodde att jag rörde mig mycket i klassrummet. Det gjorde jag, på en linje, längst fram. Nu flyttar jag om i klassrummet beroende på lektionen. Om jag ska prata mycket så öppnar jag upp så att det blir en liten arena i mitten av klassrummet. Jag måste se alla, även de som sitter längst bak, men jag blottar mig själv.
Therése: I början var eleverna frustrerade: ”Kan du stå still människa?” Men det blev mycket mer kontakt med eleverna.
Erik: Det är utmanande för eleverna och utmanande för en själv.
Malin: Jag framställdes som väldigt osäker och jag tror att det kan ha varit bra för andra lärare som behöver lyftas och utvecklas som inte får den chansen och hjälpen. Jag fick ett lyft själv.

Tycker ni att de var för hårda?
Therése:
Tv porträtterar barnmorskor och läkare som hjältar. På andra sidan står fuskbyggare, och vi lärare hamnade rätt nära fuskbyggarna. Det tog för lång tid av serien innan vi fick visa bra sidor.
Erik: Men det är en tv-serie. Varför måste man börja försvara hela lärarkåren? 

Ja, varför måste man det?
Erik:
Vi är dåliga på att ta feedback.
Therése: Det är ett ensamt jobb, även om det är väldigt socialt med barnen.
Erik: Jag tror att vi måste tvingas till öppenhet. Vi har inte den naturligt.

Blev det någon skillnad i elevernas prestation?
Therése:
De flesta lyfter sig själva helt naturligt i slutet av nian.

Sammanfattningsvis, vad har ni lärt er?
Therése:
”Klass 9A” sätter lärande och skolan på kartan. Vi fick lära oss om förväntat beteende och vad som står i vägen för våra mål. Det är mycket mer fokus på målen, bättre fokus på uppföljning och större fokus på oss själva. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så ska elever lära sig att granska källor

Källkritik

Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.
Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.                      

Annons
Annons

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Annons

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Annons
Annons

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera
Annons

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons