Annons

"Klass 9A" - vad hände sedan?

Publicerad 18 oktober 2011

SVT-serien ”Klass 9A” skapade besk debatt. En termin efter sändning är lärarlaget på skolan fortfarande splittrat. Nu vill tre av tv-lärarna berätta, exklusivt för Skolvärlden, om vad de faktiskt lärt sig. "Lärare är inte vana vid att få kritik av någon som är jämbördig", säger Therése Flemström.

Varför vill ni vara med i Skolvärlden just nu?
Erik Änghagen: Jo, det är för att kunna ge den bild vi har av det här projektet. Vad vi har lärt oss av all feedback och av att ha en åhörare i rummet, som coachar oss. Jag kan känna att serien visade en bild, men den fick inte fram vad jag lärde mig. Det här är något vi borde använda på alla skolor över huvud taget, att öppna för varandra och hjälpa varandra. Att kunna ge och ta emot feedback utan att det betraktas som ett hot.

Är det så i dag menar du?
Erik:
Det är nog så att, kommer jag in i ett klassrum så blir läraren vaksam.
Therése Flemström: Som lärare är jag lite av en ensamvarg; jag är van vid att vara själv i ett klassrum. Det är så rent traditionellt. Och sedan när någon kommer in och ska ge feedback… så känns det läskigt först. Man är ovan att det ska komma in någon jämbördig och titta på vad man håller på med egentligen.
Malin Ledstam: Jag vet vissa saker som jag har som är brister. En del av dem kanske jag övar och blir bättre på, och sedan är det andra som man inte blir av med. Om det då kommer in någon så tänker man att de ska se alla dåliga sidor, men de bra sidorna ser de ju också.
Erik: Jag visar ju upp min personlighet, om jag bemästrar klassrummet eller inte.

På vilket sätt är det känsligare i det här yrket än i andra?
Erik:
Det är ju det som det inte är, men jag blottar ju hela mig själv i en klassrumssituation; jag står ju liksom avklädd. De är elever och jag är lärare för att jag förhoppningsvis har mer kunskap. Så kommer det in en jämbördig som kan blotta mig. Jag tror att det är det som är det jobbiga och det tycker jag nog är lite jobbigt själv också.

Jobbade ni inte med det här på Lärarhögskolan?
Therése: Under min utbildning jobbade vi väldigt lite med klassrumssituationer. Det var teoretiskt. Och i böckerna är alla elever skolboksexempel.
Erik: I början var jag vaksam, vad som ska hända med kameror och med coachen. Han gjorde ju inte det för att sätta dit mig utan för att lyfta, men man går in i det med en försvarskänsla. Sedan får jag den där feedbacken som jag kanske inte håller med om.

Vad var det han sa?
Erik:
Att jag var lite för långsam. Och att jag tappade elever. De hade inte förstått. Jag fick veta att jag var tvungen att kolla hela klassrummet. Även om de längst bak satt tysta och kunde uppföra sig så hade de inte förstått. Jag var tvungen att bolla mycket mer med dem. Röra mig runt i klassrummet och följa upp varje elev, inte bara de aktiva.
Therése: Jag kände att ”ska de komma och tycka att de känner mig efter ett par dagar?”. För det handlar mycket om att man ska känna förtroende för den som coachar en, men produktionen krävde att det skulle komma feedback så snabbt, redan innan vi hade fått en ordentlig relation.

Hur känns det i dag?
Malin:
Jag tycker att jag har lärt mig jättemycket. Jag har blivit säkrare. I vissa situationer inför eleverna var jag säker, i andra osäker.

Det låter okomplicerat?
Therése:
Det var det ju inte.

Vad var det som inte kändes bra under projektet?
Malin:
Det har varit otroligt givande för mig. Jag har en enorm styrka jämfört med innan. Jag är mer trygg i situationer och har mer saker att ta till när klassen inte gör riktigt det jag tänkt. Men jag hade velat ha mer tid med coacherna.

När fick ni era utvärderingar?
Malin:
Det fick man nästan springa efter dem och fråga: ”Kan du inte säga vad du tycker?” Jag hade velat ha det kontinuerligt, men fick det kanske efter tre veckor.

Erik: Jag hade en period med ganska intensiv coachning och då hade jag så jag kunde sitta med dem på mitt schema. Så direkt när lektionen var slut kunde jag sitta ner med coachen och gå igenom den. Jag är arbetsledare så jag har lite mer luckor än vad Therése och Malin har.
Therése: En sak som var negativ var att det var lite ont om tid till de här mötena som är så viktiga.

Hur kändes det när ni tittade på programmet?
Therése: Det var lite blandat, lite som att vara på ruta ett igen. De filmade 400 timmar och själva produkten var 4 timmar. Vissa saker var ”vad mysigt att de tog med det där” och annat kändes att ”nu får de lägga in något annat så det inte blir alldeles för negativt”, men det var spännande också.

Hur har inställningen på skolan när serien gick? Det var en del starka reaktioner efteråt, hur var det på skolan?
Erik:
De som är anti, de personerna talar för sig själva. Men det sätter en prägel i lärarrummet också. Jag var ju väldigt positiv. Serien lyfte debatten till ytan och skolan kom i fokus. På det sättet fyllde den verkligen sitt syfte. Sedan kanske det inte var min bild av skolan.
Malin: Serien visar inte hela bilden av mig, som första gången man ser mig och jag ser livrädd ut för att jag är så stressad och det är kameror runt omkring mig och coacher som ska tycka och tänka saker. Det var till och med elever som kom fram till mig efter serien börjat sändas och sa att de inte kände igen mig. Tv-publiken tror kanske att jag är sådan.
Therése: Efteråt har det blivit lättare att se att det här är ett skolprojekt som råkade spelas in på Mikaelskolan, och jag råkade vara med. Jag tänkte på hur jag ska framställa mig, ”jag ser inte klok ut och sa jag verkligen så?” Men sedan kan jag tänka efteråt att serien lyfter viktiga skolfrågor och jag råkade vara här.
Erik: Det är nästan lite roligt att se sig själv från sidan. När jag får en fråga så svarar man på något helt annat. Det är ju jag och jag säger det jag säger men det är komiskt. Man blir speglad i sig själv.

Vad hände med eleverna under tiden?
Therése:
Filmteamet blev ju som några extrapappor som hängde i korridorerna; de fick väldigt bra kontakt med eleverna och de har fortfarande kontakt med några av dem.
Malin: Första avsnittet var succé.
Therése: Det var spänd förväntan!
Malin: Sedan tyckte de att det var så många negativa bilder av klassen och hur jobbiga och stökiga de var.
Therése: De fick kommentarer på sociala medier.

Var de stökiga?
Therése:
De var nya för varandra. Sedan var de ovana vid att de lärare de känner blev granskade. De blev omhändertagande.
Erik: De fick se oss bli utlämnade.
Therése: De var ju inte med när vi fick feedback; de såg ju bara det som hände på tv.
Erik: De trodde att de behövde välja sida, och det behövde de inte.
Therése: Vi hade behövt jobba mer med hur eleverna kände under tiden programmet sändes.
Erik: De berättade hur de kände, och det får alla höra. Det var de inte riktigt förberedda på. Många reagerade över att kritiken mot er lärare blev hård.

Vad tycker ni?
Erik:
Vissa scener var lite för hårda.

Det var en lärare som kritiserades för att vara macho?
Therése:
Det var relevant, men de hade inte behövt ta upp det flera gånger. Det blev så cementerat.

Gör ni skillnad mellan projektet som sådant och den färdiga tv-serien?
Therése:
Jaaaa!
Erik: Precis allt är skillnad. De hade 400 timmar film, en hel termin som blev fyra timmar tv, en helt annan sak. Även om det var en del av projektet. Det var ju serien som skapade debatt.
Malin: Serien var inte det viktiga för mig. Det var coachningen under hösten och det som hände då som var viktigt för mig som lärare.

Men hur trodde ni att det skulle bli då?
Therése:
Nej, vi trodde ju inte att det skulle bli myspys direkt.
Malin: Jag trodde inte att jag skulle visas som någon hjälte, men jag tänkte att om jag kan visa min utveckling så kan andra utvecklas.
Therése: Vi var kanske lite naiva.

Har ni använt det ni lärt er?
Therése:
Vi försökte under våren, men precis efteråt behövde vi hitta tillbaka till arbetslaget. Det var en väldig fokus på en själv när serien spelades in och det tär på ett arbetslag. Alla upplevde det olika beroende på hur de framställdes. Det fanns de som var superanti och de som tyckte att allt var bra.
Erik: Det blev inte så mycket lagjobb. Många var väldigt anti. Jag ville gå vidare.

Men lärare som själva betygsätter andra hela tiden, ska inte de tåla en granskning?
Therése:
Det ligger inte i läraryrket. Under väldigt lång tid har det inte fungerat så.
Malin: Den som jobbar med coachning måste vara försiktig. Det gäller att vara ödmjuk och lyfta det som är bra.
Erik: Man måste bygga upp en relation för att kunna ge feedback.
Therése: Ja, relationen är allt egentligen.

Vad fick ni med er från coacherna?
Erik:
Jag fick 100 procent uppmärksamhet och all fokus på min undervisning.
Therése: Den enda gången man blir granskad annars är ju när Skolinspektionen kommer. Då är fokus ett helt annat.
Erik: Vi ska göra mer besök i klasserna och stötta på skolan, men man måste vara mottaglig för coachning, och det måste vara någon som kan coacha. Gruppen måste vara stark och öppen, men att en grupp gör som gruppledaren säger betyder inte att det är en fungerande grupp.
Therése: Det får inte vara för mycket prestige. I dag är lärarlaget för stort. Jag har förtroende för några, och några skulle jag helst inte släppa in.
Erik: På Mikaelskolan är det obligatoriskt med grupphandledning efter ”Klass 9A”. Alla kommer att få besök i klassrummet med återkoppling i lärarlaget. Jag kliver fram och tar plats på ett helt annat sätt i klassrummet.
Malin: Jag har lärt mig att hitta fler olika vägar att gå när en situation uppstår i klassrummet. Det var för snackigt i mitt klassrum, och jag var tvungen att bli bättre på att bemästra det på ett tydligare sätt, se till att en pratar i taget. När alla pratar på samma gång måste jag markera tydligare att de ska vara tysta, en elev kanske får gå ut en stund. Och i bland tittar jag på klockan och inser att det bara är en kvart kvar av lektionen eller till lunch och att det inte är någon idé att fortsätta, jag måste bryta. Så då gör jag något annat, till exempel låter dem skriva på tavlan.
Therése: Det är viktigt att ett arbetslag har samma mål det efterlever, oavsett om man håller med eller inte. Det handlar mycket om förväntningar. Om jag förväntar mig att de ska vara snackiga så blir de det. Om de har höga förväntningar på mig presterar jag bättre och tvärtom.
Malin: Jag lät mina elever skriva om sina förväntningar på sina betyg och vad som eventuellt kunde vara ett hinder för att nå dit. Många skrev att det var klasskompisarna som störde. När eleverna insåg att de själva var ett hinder för sina klasskompisar, att de andra kanske ville mer men att de blev hindrade, så blev situationen i klassen mycket bättre.
Erik: Men vad skolan gör är också att vi gör gemensam start och stopp för lektionerna. Alla lärare står i dörren och hälsar på eleverna. De kommer inte in utan material. Det står en kort introduktion på tavlan till vad vi ska göra.
Therése: Vi pratade mycket om starten, hur otroligt viktig den är och hur man kan effektivisera den. Det är lätt hänt att det plötsligt har gått en kvart och man tappar eleverna.
Erik: Jag har lärt mig kolla att alla är med. Att fråga ”har alla förstått?”, det är värdelöst. Och jag trodde att jag rörde mig mycket i klassrummet. Det gjorde jag, på en linje, längst fram. Nu flyttar jag om i klassrummet beroende på lektionen. Om jag ska prata mycket så öppnar jag upp så att det blir en liten arena i mitten av klassrummet. Jag måste se alla, även de som sitter längst bak, men jag blottar mig själv.
Therése: I början var eleverna frustrerade: ”Kan du stå still människa?” Men det blev mycket mer kontakt med eleverna.
Erik: Det är utmanande för eleverna och utmanande för en själv.
Malin: Jag framställdes som väldigt osäker och jag tror att det kan ha varit bra för andra lärare som behöver lyftas och utvecklas som inte får den chansen och hjälpen. Jag fick ett lyft själv.

Tycker ni att de var för hårda?
Therése:
Tv porträtterar barnmorskor och läkare som hjältar. På andra sidan står fuskbyggare, och vi lärare hamnade rätt nära fuskbyggarna. Det tog för lång tid av serien innan vi fick visa bra sidor.
Erik: Men det är en tv-serie. Varför måste man börja försvara hela lärarkåren? 

Ja, varför måste man det?
Erik:
Vi är dåliga på att ta feedback.
Therése: Det är ett ensamt jobb, även om det är väldigt socialt med barnen.
Erik: Jag tror att vi måste tvingas till öppenhet. Vi har inte den naturligt.

Blev det någon skillnad i elevernas prestation?
Therése:
De flesta lyfter sig själva helt naturligt i slutet av nian.

Sammanfattningsvis, vad har ni lärt er?
Therése:
”Klass 9A” sätter lärande och skolan på kartan. Vi fick lära oss om förväntat beteende och vad som står i vägen för våra mål. Det är mycket mer fokus på målen, bättre fokus på uppföljning och större fokus på oss själva. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Psykisk ohälsa bakom sjukskrivningar för lärare

Psykisk ohälsa bakom sjukskrivningar för lärare

Arbetsmiljö

Psykisk ohälsa ligger bakom en dryg tredjedel av sjukskrivningarna för kvinnliga och en femtedel av sjukskrivningarna för manliga tjänstemän.

Annons
Annons
Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Arbetsmiljö

Nu ser Skolinspektionen över sina rutiner för hur de granskar fall där skolpersonal håller fast elever. Samtliga fall där myndigheten konstaterat fasthållning ses över igen.

Annons
43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

Skolpolitik

Förlängd skolplikt och halverat sommarlov för nyanlända. Höjda lärarlöner och fortbildning för lärare. Det vill Liberalerna med sin skuggbudget.

4 av 100 nyanlända klarar kraven

4 av 100 nyanlända klarar kraven

Gymnasiebehörighet

Vid sidan av gruppen nyanlända så ökar andelen niondeklassare som uppnår behörighet till nationella program.
– Det är för tidigt att prata om ett trendbrott, men det är rätt att säga att alla lärares, elevers och rektorers hårda arbete har haft effekt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons
Annons
It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

Digitala läromedel

Ett program för en elev kan kosta lika mycket som det vanligtvis läggs på litteratur för ett helt ämne. Samtidigt utbildar it-företagen lärarna i fortbildningskurser som saknar vetenskaplig grund.
– Det är bekymmersamt, säger Helena Kvarnsell, lärare i Nacka.

Annons
Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarutbildning

Sjuttio tusen kronor för den som tar lärarexamen. Det är Moderaternas recept för att locka fler in i yrket.

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Betänkande

Obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och diagnostiska tester i lågstadiet, kopplat till krav på stödåtgärder för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Det är utredarens förslag på läsa-skriva-räkna-garanti.

Så undviker du fallgroparna i matten

Så undviker du fallgroparna i matten

Matematik

Svenska matteelever får dåliga resultat i internationella jämförelser. Systematiska inlärningsfel och begreppsförvirring är några av orsakerna.

Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.