Klassmorfar Bosse viktigt extrastöd
Klassmorfar, läxhjälp och elevmentor – ideella insatser blir allt vanligare i den svenska skolan. Positivt menar de flesta, men det finns också baksidor med utvecklingen.
Klassmorfar. Ett fenomen som uppstod på 90-talet och därefter spred sig över hela landet. Fungerar som en extrahjälp åt läraren, är med på raster, transporter etc. Ofta också som avlönad resurs.
Undervisningsstöd/läxhjälp. Stöd till elever som behöver extra hjälp i något ämne. Exempelvis Mattecentrum som varje månad hjälper tusentals elever i högstadiet och gymnasiet. Ett annat exempel är Drivkraft Malmö som också arbetar med fadderskap och mentorskap för elever i årskurs 6 till 9.
Språkstödjare. Föreningen Internationella bekantskaper hjälper elever i åldrarna 16 till 20 som nyligen kommit till Sverige med att lära sig svenska. Arbetet är helt uppbyggt kring volontärinsatser.
Mentorskap. Exempelvis organisationen Mentor erbjuder gratis mentorskap åt elever i åldrarna 13 till 17 år. Tanken är att eleven utan kostnad ska få en extra vuxen att prata med och få råd av.
FAKTA Bosse Svedjeberg
Ålder: 82 år.
Aktuell: Före detta gymnastiklärare som varit klassmorfar i sju år på Fagerslättskolan i Nybro. Är på skolan fyra dagar i veckan.
I dag ordnar ideella organisationer med allt från studiestöd till mentorer, många skolor har en klassmorfar eller språkstödjare och låter frivilliga ordna med läxhjälp efter skolan. Volontärerna har kommit till skolan för att stanna.
– Det finns både positivt och negativ att säga om det här, men i mina ögon överväger absolut det positiva. Ett av skolans övergripande mål är ju att samarbeta med samhället utanför skolan. Då är det jättepositivt om man kan få igång den här typen av samarbeten med goda krafter ute i samhället, säger Anna Österlund på Skolverket.
Läxhjälp är något som har vuxit kraftigt på senare år. Rut-avdraget har gjort branschen lönsam, men också insatserna från ideella organisationer har ökat.
Anna Österlund har utvärderat läxhjälpsinsatser på ett tiotal skolor. Ett sak som framkom var att läxhjälpen sällan svarade mot ett specifikt behov på den aktuella skolan. Oftast var det mer slumpmässigt, att någon förening fanns tillgänglig och erbjöd sina tjänster och skolan sedan hoppade på. Men läxhjälpen är trots det väldigt populär.
– Eleverna är som regel oerhört positiva till den här typen av satsningar, men det är klart att det också finns potentiella problem. En farhåga är att undervisningsansvaret ska förskjutas och hamna i knät på läxhjälparen och det är förstås inte meningen. Läxhjälpen ska vara en extraresurs utöver den ordinarie undervisningen, betonar Anna Österlund.
Klassmorfar är ett fenomen som startade för snart 20 år sedan och därefter har blivit en etablerad företeelse i skolan. I dag finns klassmorfar på flera hundra skolor, från Haparanda i norr till Ystad i söder.
– Jag brukar gå på PRO-möte ibland, men jag tröttnar ganska snabbt. Jag föredrar att umgås med barnen, de har mer att ge. Några av dem skulle jag säga har blivit som riktigt nära vänner, berättar 82-årige Bosse Svedjeberg som har arbetat ideellt som klassmorfar på Fagerslättskolan i Nybro i sju år.
Fyra dagar per vecka hjälper han till på raster, i matsalen och i undervisningen som stöd åt den ordinarie personalen. Barnen är i åldrarna 6 till 12 år.
– När min fru dog behövde jag en struktur på min vardag och det har jag fått genom mitt engagemang som klassmorfar. Att sitta i en enrummare och titta på väggarna är inget för mig som har varit gymnastiklärare i 40 år.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson är i grunden positiv till att ideella krafter finns och verkar i skolorna. Förbundet har nyligen inlett ett samarbete med den ideella organisationen Mentor som erbjuder gratis mentorskap åt elever mellan 13 och 17 år.
– Resurserna för exempelvis kuratorer och skolsköterskor har minskat på senare år, trots att behovet har ökat. Lärarna kan göra mycket, men inte allt och därför är det nödvändigt att samhället i övrigt engagerar sig i skolans värld. Det är vi positiva till, säger Bo Jansson.
Samtidigt är det viktigt att de ideella insatserna sker ”under ordnade former”, betonar Bo Jansson.
– Det får aldrig bli så att obehörig eller outbildad personal tar över arbetsuppgifter från speciallärare, kuratorer eller skolsköterskor. En annan risk är att lärarna blir någon form av handledare och får extraarbete på grund av detta, de ideella insatserna måste bli ett plusvärde på skolorna. Jag tror att gränsdragningen ibland kan vara svår att göra för skolorna, därför kan det vara bra att den här frågan kommer upp i ljuset.