ann-marimakilarsson

Ann-Mari Mäki Larsson

| Foto: Merja-Liisa Seppälä / Shutterstock
Kollegialt lärande

Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Ett levande samtal om särskilt stöd, elevfrånvaro och elevhälsa hjälper lärarkollegiet på Lapplands gymnasium i Pajala att hantera de svårigheter som uppstår. Men så har det inte alltid varit.

Lärarna på Lapplands gymnasium var inte riktigt eniga om vad som egentligen menas med särskilt stöd, eller när stödinsatser behövs. En del lärare menade att elever med hög frånvaro helt enkelt var lata medan andra hade en mer förstående attityd; tänk om något är allvarligt fel?

Rektor Ann-Mari Mäki Larsson beskriver hur det ledde till problem både för elever och lärare.

– Dels hamnar eleverna i ett läge där de hela tiden måste pejla in varje lärares inställning och anpassa sig. ”Ok, nu är jag hos den här läraren, och den kan hjälpa mig på det här sättet” och på nästa lektion är det på ett annat sätt. Det kan dessutom leda till konflikter mellan lärare. Vissa kanske tycker att anpassning med talsyntes är en baggis och knappt behöver nämnas. De bara gör det. Men någon annan tycker att det krävs ett åtgärdsprogram innan de vill arbeta med stöd, säger hon.

En distansutbildning från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) där lärarna fick tid att återkommande prata i grupp om de här sakerna gav fördjupad kunskap om de specifika svårigheter elever på skolan brottades med, och blev också startskottet för ett nytt sätt att jobba med kompetensutveckling.

– Tidigare har vi tänkt att skoldagar är skoldagar, och ibland är det konferens för ren informationsöverföring. Nu pågår lärandet hela tiden. Man måste prata mycket oftare om det ska landa, och sen tillsammans med sina kollegor göra praktik av det nya man lär sig.  Det handlar om att bryta barriärer, att bryta det här ensamjobbet som det ofta är att vara lärare, säger Ann-Mari Mäki Larsson.

Det kollegiala lärandet har lett till att en samsyn börjar ta form kring särskilt stöd och frånvaro.

– Det har blivit bättre. Vi har kunnat enas om rutiner som gör arbetssättet tryggare. Förståelsen har också ökat mellan lärarna. Det finns en trist sjukdom i skolan ibland att säga att någon annan ”gör fel” när de inte gör som jag gör. Det har vi kommit ifrån. Olika ämnen och olika kurser har olika förutsättningar.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm