Kollektivavtal det viktigaste
Många friskolor följer inte lagen. Det saknas jämställdhetsplaner, lönekartläggning och skyddskommittéer.
• Jämställdhetsplan, om det är fler än 25 anställda. (Diskrimineringslagen)
• Lönekartläggning, för att kunna justera diskriminerande löner. (Diskrimineringslagen)
Det här bör finnas på varje friskola
• Kollektivavtal, gör att villkoren mellan friskoleanställda och kommunalt anställda lärare är likvärdiga.
• Styrelserepresentant. Personalen har rätt till två ledamöter och två suppleanter om friskoleföretaget har 25 heltidsanställda. (Lagen om styrelserepresentation för privatanställda).
• Skyddsombud, om det är fler än fem anställda(Arbetsmiljölagen).
• Skyddskommitté, om det är över 50 anställda.(Arbetsmiljölagen).
• Elevskyddsombud, från årskurs 7 (Arbetsmiljölagen).
Att inte ha kollektivavtal eller någon personalrepresentant i styrelsen är vanligt bland många friskolor. Men det är inget formellt lagbrott. Det är det däremot att inte ha en jämställdhetsplan och inte göra lönekartläggningar.
Så är det på många friskolor. Kraven finns i Diskrimineringslagstiftningen som säger att arbetsplatser med minst 25 anställda ska ha en jämställdhetsplan som uppdateras minst vart tredje år. Lönekartläggning ska också göras för att undvika löner som är könsdiskriminerande.
– Vi har aldrig granskat om friskolorna följer diskrimineringslagen. Det finns ingen skyldighet att skicka in planerna och kartläggningen till. Det krävs en anmälan för att vi ska agera. Lagbrott kan ge ett vitesföreläggande. Men det har bara utfärdats en gång, säger Sonya Aho, pressekreterare på DO, Diskrimineringsombudsmannen.
Även i Arbetsmiljölagen finns det tvingande lagar, som att alla arbetsgivare ska bedriva ett regelbundet arbetsmiljöarbete. När Arbetsmiljöverket granskade 400 friskolor och förskolor 2007 fick 360 av dem krav på förbättringar.
– Det var en rad olika problem, men det var ganska vanligt att lokalerna inte höll måttet. Jag tror dock att mycket bottnade i att skolledningarna helt enkelt inte kunde arbetsmiljölagstiftningen, säger Stefan Hult, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket som granskade.
Flera friskolor hotades med vite om de inte åtgärdade felen.
– Vad jag minns utdömdes inget vite till någon friskola, säger Hult.
Vad som också upptäcktes under arbetsmiljöinspektionerna var att många friskolor saknade både skyddsombud, skyddskommitté och elevskyddsombud, funktioner som finns med i arbetsmiljölagen.
– Men det är inte tvingande. Arbetsmiljölagens sjätte paragraf är sådan att det är upp till parterna att ordna skyddsarbetet gemensamt, så här har facket en viktig roll. Driver inte de på finns det inget krav på vare sig skyddsombud eller skyddskommitté.
Elevskyddsombud då?
– Det är samma sak här. Det krävs att eleverna, genom till exempel elevrådet, vill ha det.
Lärarnas Riksförbund jobbar hårt för att alla lagar ska följas på landets friskolor. Det viktigaste steget dit är att det finns kollektivavtal, enligt Hans Björkman, ombudsman:
– Vi har jobbat väldigt hårt med att få kollektivavtalen på plats. När Jensen Education med 600 anställda fick kollektivavtal nyligen betyder det att alla större fristående skolor har kollektivavtal. Min bedömning i dag är att ungefär nio av tio som är med i förbundet och jobbar på en fristående skola har kollektivavtal.
Flera gånger har han mött lärare som inte förstått innebörden av att sakna ett kollektivavtal.
– Jag har varit med om att lärare börjat gråta när de förstått att deras arbetsgivare inte betalat in en enda krona i tjänstepension på åtta år. Det betyder stora hål i ekonomin när man blir pensionär. Därför är det en mycket viktig fråga.
När friskolereformen genomfördes i Sverige 1992 var Lärarnas Riksförbund positivt inställda. Förhoppningen var att lönerna skulle öka när det kommunala monopolet bröts. Nu skulle olika arbetsgivare konkurrera om lärarna med högre löner.
– Men här blev det inte alls vad vi hoppades. Det blev inget lönerace. Kanske kan lärarlegitimationen få fart på lönerna i stället, säger Hans Björkman.
Friskolorna har tvingat förbundet att arbeta på ett helt nytt sätt. Jämställdhetsplaner, löne-kartläggningar och skyddsombud fanns det lång erfarenhet av i den kommunala skolan. Men ingen alls i friskolorna. Och representanter i styrelsen var en icke-fråga.
– Styrelserepresentation var tidigare inte en aktuell fråga, eftersom nästan alla våra medlemmar var kommunalt anställda. Numera medverkar vi gärna till detta. Genom vårt medlemskap i PTK, Privattjänstemannakartellen, kan våra ombud få en kvalificerad utbildning för att vara personalrepresentanter i bolagens styrelser, säger Hans Björkman.
Om friskolorna är bra eller dåliga på att följa Diskrimineringslagen och Arbetsmiljölagen har Hans Björkman ingen uppfattning om.
– Men de är troligen varken bättre eller sämre än i andra branscher, säger Hans Björkman.