Kommunen ger lönelyft till alla leg-lärare

Han får medhåll av Stefan Lindmark, LR-ombud och lärare i matematik, NO och teknik på Paradisskolan i Nybro. 

– Det blir lite av plåster på såren för dem som inte får ta del av det statliga Lärarlönelyftet.

Hur har stämningen på skolan påverkats av det statliga lärarlönelyftet?

– Jag befarar att lärarlönelyftet kan bli en stor psykosocial arbetsmiljörisk. På vilken annan arbetsplats pekar din närmaste chef ut var tredje medarbetare och säger att du är skicklig, men inte du och inte du?

Vad säger lärarna?

– Det är dessvärre allt för vanligt med en tystnadskultur bland lärarna och det har med de individuella lönerna att göra. Man är rädd för att sticka ut och komma med berättigad kritik.

Lärarnas Riksförbund har genomfört en enkätundersökning bland förbundets kommunombud. 

85 procent av de svarande uppger att de har förhandlat eller samverkat med arbetsgivaren kring hanteringen av det statliga Lärarlönelyftet.

– Det är bra tycker jag, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

– Många lärare har blandade känslor inför Lärarlönelyftet och det kan jag förstå. Det här är en så himla svår fråga. Samtidigt inser fler och fler att det inte går att backa från pengarna även om det just nu är jobbigt ute på många skolor.

Hur borde man göra i stället?

– Jag tycker att en del huvudmän gör det onödigt svårt för sig när pengarna ska fördelas. I stället för att låta rektorn välja ut vilka han eller hon tycker ska få del av Lärarlönelyftet, vilket riskerar att bli väldigt subjektivt, skulle man kunna införa ett antal objektiva kriterier som de flesta kan acceptera. Då skulle ingen behöva känna sig bortvald på subjektiva grunder.

Vilka kriterier?

– Räcker inte pengarna till alla lärare som lever upp till minst ett av kraven som staten ställer – och de gör de flesta LR-medlemmar – bör man vid fördelningen utgå ifrån exempelvis antal år i yrket och anställningstid. Då blir det ingen indelning i a-, b- och c-lag som det nu riskerar att bli.

Vad säger du om de huvudmän som inte tar ut pengarna?

– Förskräckligt. Detta är en jättetydlig signal från staten att lärarlönerna måste upp och då tackar man nej. Det är oerhört märkligt.

Stefan Lindmark berättar att man i Nybro från lärarfackligt håll drivit kravet på ett lokalt lärarlönelyft.  

– Kommunen har sagt ja till ett lokalt lärarlönelyft som framför allt riktar sig till de behöriga lärare som inte får del av de statliga pengarna. Det är ett sätt för Nybro att komma i kapp en del när det gäller lärarlöner. I dag ligger vi långt efter.

Nybros skolchef Kjell Fernandi berättar att det inte är klart hur mycket pengar det lokala lönelyftet omfattar.

– Kommunfullmäktige har beslutat att det ska införas ett lokalt lärarlönelyft i samband med 2017 års lönerevision, men inte hur mycket pengar det får kosta. Från tjänstemannahåll håller vi nu på att utreda och ta fram förslag på omfattning och vilka det ska omfatta.

Vilka kan få del av lönelyftet?

– Det är inte bestämt annat än att vi vill begränsa det till behöriga och legitimerade lärare. Det är inte säkert att alla får lika mycket. 

Varför gör ni detta?

– Vi vill ha ett bra arbetsklimat på skolorna och vill att vår personal ska känna att vi bryr oss.

Åsa Fahlén uppskattar initiativet.

– Det är precis så här det är tänkt, att de statliga pengarna ska fungera som en katalysator för kommunerna när det gäller lärarlönerna. De får en knuff att ta sin del av det nationella ansvaret för lärarlönerna och i slutänden lärarförsörjningen i Sverige. Bra gjort av Nybro.